Fem tips för att nå fram Det är svårt att få beställare och leverantörer att förstå vad vi upphandlare menar. Charlotta Holmér har tagit fram fem tips som förbättrar din kommunikation.
När gäller hyresundantaget? När gäller hyresundantaget, som innebär att jag inte behöver upphandla? Kommer nya LOU att förändra läget? Joakim Lavér reder ut frågan.
Stegvis process bäst för tilldelningskriterier Att identifiera och utforma tilldelningskriterier samt fastställa deras inbördes viktning är ofta en komplicerad del av upphandlingen. Det kan underlätta att stegvis konkretisera vilka aspekter som inte är nödvändiga, men som ger mervärden och som man vill betala extra för.
Samarbete krävs för att göra skillnad Riskmedvetenhet och uppföljning är de avgörande faktorerna för att göra skillnad med sociala krav. För att uppnå det krävs samarbete mellan upphandlande myndigheter. Det skriver Linda Scott Jakobsson från Swedwatch.
Vem köper vi av när avtalet har löpt ut? Hur ska vi göra när det nuvarande avtalet har löpt ut och en överprövning gör att vi inte kan teckna nytt avtal för de tjänster verksamheten måste ha? Ska vi köpa av den gamla leverantören eller av den som har vunnit den överprövade upphandlingen? Joakim Lavér svarar på läsarfrågan.
Avbryter för att välja ”rätt” leverantör Vi ser alltför ofta att upphandlingar avbryts för att ”fel” leverantör vinner. Den upphandlande myndigheten avbryter upphandlingen och ändrar kraven i en ny upphandling så att ”rätt” leverantör får affären, skriver Maria Krantz och Denise Malmström.
Förhandling ger bättre konkurrens Med de nya möjligheterna att förhandla i LOU kan oklarheter och brister i underlagen för byggentreprenader redas ut i förväg, innan kontraktet skrivs. Det ger betydligt bättre konkurrens och lägre kostnader än dagens ÄTA-arbeten, skriver John Hane.
Hur ska jag ange avtalsspärren? Vilka krav finns det på hur jag ska ange avtalsspärren i tilldelningsbeslutet? Räcker det med att hänvisa till tiodagarsfristen? Joakim Lavér svarar på en läsarfråga.
2017 tar förändringen fart Att vara mitt i en förändring är frustrerande. Behoven är stora, men betraktat inifrån ser förändringen ut att gå långsamt. Inte allt – men mycket – kommer att hända under 2017, skriver Johan Almesjö.
Tre tips för bättre avtalsuppföljning Linda Bjarle följer upp avtal i Helsingborgs stad. Läs hennes tre viktigaste tips för en effektiv avtalsuppföljning, tips som även fungerar för den som inte jobbar heltid med uppföljning.
Dataskyddet kräver nya krav Det är inte bara nya upphandlingslagar på gång. Nya dataskyddsförordningen börjar gälla i maj 2018 och ställer nya krav på it-systemen. Kraven måste med i framtida upphandlingar men också uppfyllas av befintliga system, skriver Sofia Elmeholt.
Hur hård kan jag vara vid hävning? Hur får och hur bör jag formulera villkoren för att häva ett avtal, frågar en läsare. Joakim Lavér svarar.
Jag har inte kontroll Vad har vi som inköpare för kontroll över det vi köper och den vi köper av? Frågar någon om jag har kontroll på våra inköp måste jag svara nej, skriver Charlotta Holmér.
Digitaliseringen påverkar inköp En våg av digitalisering sveper över hela samhället. Även inköp påverkas. Vi kommer att se allt mer komplexa avtal som ställer krav på helt nya samverkansformer, skriver Ulrika Ajax.
Så ska forskningsundantaget tillämpas Kontrakt för forskning och utveckling är undantagna från LOU. Hur ska undantaget behandlas och ändrar den kommande lagstiftningen undantaget. Joakim Lavér besvarar frågor från läsare,
Utesluta leverantörer: proportionalitet I den sista av artikelserie om uteslutning tar Pernilla Carlsson Rasiwala upp frågan om proportionalitet och hur den drabbade leverantören ska meddelas att den har uteslutits.
Kammarrätten prövar direkt effekt av de nya direktiven I väntan på ny lagstiftning kan delar av de nya EU-direktiven ha direkt effekt. Kammarrätten har nu prövat om koncessioner kan överprövas med stöd av det nya koncessionsdirektivet. Olof Larsberger analyserar domen.
”Byggbranschen drabbas hårt av LOU” Överprövningar slår extra hårt mot byggbranschen med dess långa ledtider. Därför har det blivit viktigare med överprövningssäkra utvärderingar, snarare än affärsmässigt bra utvärderingar. Det kostar samhället stora summor, skriver John Hane.
Måste jag ställa krav på laglydnad? Måste jag specificera i förfrågningsunderlaget vilka lagkrav och tillstånd en leverantör måste leva upp till och ha? Joakim Lavér svarar på en läsarfråga.
Utesluta leverantörer: otillåtna samarbeten Hur ska otillåtna samarbeten mellan leverantörer i upphandlingar upptäckas och hanteras? Vad händer när de nya EU-direktiven införs i svensk lagstiftning? Advokat Pernilla Carlsson Rasiwala reder ut begreppen.
Begära sekretess på anbudet Sekretessbelägga anbud: hur ska jag göra och vad kan jag räkna med att få sekretess på? Sten Lövrup besvarar frågorna.
Lätt att prismodellen blir fel Fortfarande ser jag prismodeller i offentliga upphandlingar som är enkla att manipulera och som bäddar för nollbud eller negativa priser, skriver Sofia Elmeholt.
Utesluta leverantörer: obetald skatt När är det möjligt att utesluta företag som inte har betalt sina skatter eller socialförsäkringsavgifter? Hur går man till väga? Advokat Pernilla Carlsson Rasiwala reder ut begreppen.
Måste jag begära sekretess för mitt anbud? Måste jag som anbudslämnare begära sekretess när jag lämnar in anbudet. Borde inte upphandlaren automatiskt sekretessbelägga känsliga uppgifter i ett anbud? Frågorna besvaras av Sten Lövrup.
Utesluta leverantörer: allvarligt fel i yrkesutövningen Vad innebär ”allvarligt fel i yrkesutövningen” och kan man utesluta en leverantör som har gjort sig skyldig till den typen av fel. Advokat Pernilla Carlsson Rasiwala reder ut begreppen.
”Regeringens strategi har brister” Regeringens strategi för offentlig upphandling är genomarbetad och ambitiös, men den har brister och riskerar att bli en pappersprodukt, skriver Maria Krantz.
Utesluta leverantörer: brottslighet Hur ska man som upphandlare göra om man får höra något oroande om en leverantör som lämnat anbud i en pågående upphandling? När får man utesluta leverantören och när måste man göra det? Pernilla Carlsson Rasiwala, partner på Kanter Advokatbyrå, reder ut begreppen.
Överprövningens när, var, hur Överprövningar är vanliga i offentliga upphandlingar. Men hur ska du tänka när du säljer till offentlig sektor? När ska du överpröva och när ska du låta bli?
Problemen med viktade utvärderingar Att vikta pris och kvalitet i utvärderingen är en vanlig metod att sålla fram det bästa anbudet. Rikard Blom visar med konkreta exempel på fallgroparna med metoden.
Vad en upphandlare inte behöver göra Genom att sluta använda vissa delar av sin arsenal kan upphandlaren få till bättre upphandlingar, utan att tumma på kvaliteten. Jon Kihlman ger praktiska råd.
Ställ rätt frågor till upphandlaren Rätt sätt att ställa frågor till upphandlaren kan göra att kraven justeras för att passa ditt anbud bättre. Sten Lövrup förklarar hur du bör ställa frågor för att få maximal utdelning.
Sluta upphandla med optioner Många upphandlingar innehåller optioner. Tyvärr ger det två typer av problem: utvärderingen blir lidande och det inbjuder till osund strategisk budgivning, skriver Rikard Blom.
Ta makten över de priser vi betalar Att grossisternas har egna varumärken kan vara bra, men det finns nackdelar. Linda Bjarle, avtalscontroller i Helsingborgs stad, tar upp två baksidor som måste bekämpas.
Så fungerar ramavtal och avrop I del 2 i serien om de viktiga ramavtalen beskriver Sten Lövrup två sätt att få affärer via ramavtal: dynamisk rangordning och förnyad konkurrensutsättning
Be the change… Att arbeta med modernt inköp innebär att arbeta i förändring. Ulrika Ajax delar med sig av sina erfarenheter av att skapa förändring och att hantera de frustrerande väntetiderna innan förändringen slår igenom.
Så fungerar ramavtal Vad är ramavtal? Hur fungerar avrop? Vilka typer av ramavtal finns det? Sten Lövrup reder ut begreppen och går igenom vad rangordnade ramavtal är.
Kan avtal hävas om leverantören inte håller avtalade priser? Går det att häva ett avtal om leverantören inte står fast vid avtalade priser, trots att de legat till grund för tilldelningen? Situationen är inte ovanlig och Joakim Lavér förklarar vad som gäller.
Det offentliga Sverige har varit naivt när det kommer till licensavtal Är det offentliga Sverige under attack från leverantörer som fått kommuner och myndigheter att ingå krångliga avtal? Nej, menar Therese Klaar, det är rätt beställarkompetens som saknats.
Samarbeta för att vinna upphandling Att sakna kapacitet för ett stort kontrakt utesluter inte möjligheten att lämna anbud. Det gäller bara att hitta samarbetspartners eller underleverantörer. Här går Sten Lövrup igenom vad du behöver tänka på.
Ramavtal: Vad får och bör man göra? Om en inköpscentral ska upphandla ramavtal som ska användas av andra upphandlande myndigheter, vilka ska då vara avropsberättigade? Hur ser de legala förutsättningarna ut och när tar de rent kommersiella och tekniska frågorna vid? Olof Larsberger reder ut begreppen.
Så lägger du upp ditt anbudsarbete Det finns ingen generell lösning som passar alla när det gäller att lämna anbud i en upphandling. Men det finns några saker som underlättar planeringen, skriver Sten Lövrup.
Ibland blir det fel Ibland blir upphandlingar inte riktigt som man tänkt sig för att upphandlarna missat något, ibland är det ett anbud som måste förkastas för att leverantören glömt bort en detalj. Även om alla gör sitt bästa, så kan vi vara säkra på att göra fel igen, skriver Charlotta Holmer.
Går det att ställa krav på bolagsform i upphandlingar? När kan en upphandlande myndighet ställa krav på anbudsgivarens bolagsform? Joakim Lavér reder ut begreppen.
Så kommer du runt extrem prispress i städupphandlingar Prispress inom städupphandlingar har länge varit ett problem. Karl Henriksson presenterar ett praktiskt exempel på lösning från en upphandling där man kalkylerade rimlig städtid per objekt och använde det tillsammans med timpriset.
Så ger inköp ökad verksamhetsnytta I den avslutande delen av Ulrika Ajax artikelserie om leverantörsstyrning går hon igenom hur Lantmäteriet arbetat och tar upp sätt att gå vidare i det arbetet. Länkar till de andra delarna finns i slutet av artikeln.
Därför är rangordning dåligt Rangordning som fördelningsprincip vid avrop begränsar konkurrensen och bidrar till färre anbud vid upphandlingar. Men nu har lagstiftaren chansen att rätta till problemet, skriver Roger Himmelsköld.
Så drar du nytta av offentlighetsprincipen Att vara väl förberedd är nyckeln till goda affärer, skriver Sten Lövrup och berättar hur offentlighetsprincipen kan ge dig mängder av matnyttig information som ger dig ett bra utgångsläge inför upphandlingar.
Bara ett giltigt anbud – eller inga alls Vad gör man om det bara finns ett giltigt anbud? Eller inga alls? Upphandlare måste inte lämna kontraktet till den anbudsgivaren, utan det finns olika vägar att gå vidare, Joakim Lavér reder ut begreppen.
Nå de uppsatta ekomålen De ekologiska inköpen ökar, men hur kan upphandling bidra till mer ekologiska inköp? Linda Bjarle ger råd och tips för att konkretisera ekomålen och nå ut i organisationen.
Bättre konkurrens med direkt effekt De nya upphandlingsdirektiven gör det enklare för mindre och nystartade företag att delta i upphandlingar. Robert Moldén reder ut begreppen kring direkt effekt, skärpta omsättningskrav och den nya konkurrensprincipen.
