Expert

Hänvisning till varumärke är i många fall otillåtet och – även om det är tillåtet – sällan det bästa alternativet. Ange varans egenskaper i stället, skriver Fredrik Linder.

Uppföljning av avtal sker hela tiden, även om den inte utförs enligt någon speciell plan, skriver Charlotta Holmer, och tycker att man måste kunna lita på att leverantörerna kan göra sitt jobb.

Våga prata med tilltänkta affärspartners för att öka tilliten, undvika missförstånd och minska antalet leverantörer som lovar för mycket. Förhandlat förfarande är en bra väg att gå, skriver Sofia Elmeholt.

Att ta emot praktikanter kan både väcka liv i och tillföra bra saker till arbetsgrupper. Du kanske till och med kan hitta nya bra upphandlare på det sättet, skriver Therese Klaar och ger bra tips på hur du tar hand om dina praktikanter.

Vad kan upphandlare göra för att undvika osund prispress och kanske tvingas anta för låga anbud? Joakim Lavér svarar på en läsarfråga.

När bör allmänna handlingar sekretessbeläggas och när kan sekretessen ställa till problem? Jon Kihlman reder ut begreppen.  

Utformningen av ett avtal styrs av många parametrar och omständigheter. Tobias Tegnér tar upp några av de aspekter i avtalshanteringen som är speciellt viktiga för effektiva avtal.

Är det någon skillnad mellan kompletterande byggentreprenad respektive så kallade ÄTA-arbeten i LOU och hur påverka de entreprenadkontrakten? John Hane reder ut begreppen.

Att snegla på hur upphandlingsmodellerna ser ut i andra branscher än den upphandlingen gäller kan ge nya perspektiv och idéer, skriver Sofia Elmeholt.

Nytta, besparingar, ökat värde – syftet med våra inköp. Hur ser vi till att det händer? Ulrika Ajax fortsätter sin artikelserie om leverantörsstyrning. I del fyra tar hon upp vikten av aktiv uppföljning.

Trots stora förändringar och många utmaningar – glöm inte bort att den offentliga affären driver utvecklingen framåt, skriver Johan Almesjö.

Vid livsmedelsupphandling är god marknads- och produktkännedom viktigt och för den som inte har tid att detaljstudera sortimentdatabaser det bästa sättet bra kommunikation med producenterna, skriver Linda Bjarle.

Hur idéburet offentligt partnerskap (IOP) kan vara ett komplement till upphandling enligt LOU och erbjuda nya möjligheter inom det sociala området, förklarar Mohamed Hama Ali.

Hur säkert måste en kartell bevisas för att leverantören ska få uteslutas? Carl Bokwall och Helena Selander reder ut begreppen och de nya regler kring leverantörer som ingått konkurrensbegränsande samarbeten.

Vad innebär det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet enligt de nya upphandlingsreglerna? Joakim Lavér reder ut begreppen.

Reglerna för tidsfrister är minst sagt krångliga, skriver Charlotta Holmer och efterlyser en app som gör det enklare att räkna ut.

Om ett bättre resultat leder till ökad ersättning för leverantören kan det stimulera innovationstänkande och utveckling, något som prövats med positiva resultat i Härnösand.

Ulrika Ajax fortsätter sin artikelserie om leverantörsstyrning. I del tre tipsar hon om hur man gör goda affärer genom att så tidigt som möjligt utvecklar bra relationer med leverantörerna

Vad riskerar en upphandlande myndighet som inte förkastar eller begär förklaring till för låga anbud? Joakim Lavér reder ut myndighetens ansvar och hur det utökas i den lagändring som är på väg.

Tillräcklig kvalitet är ett förhållningssätt som vi måste bära in i affärerna – för att nå rätt kvalitet. Det skriver Johan Almesjö som också poängterar att rätt ställda krav kräver uppföljning.

På en snabbrörlig arbetsmarknad kan de cv:n som lämnas med anbuden i en konsultupphandling vara inaktuella långt innan avropen påbörjas. Emma Björnbom har hittat en alternativ metod i form av urvals-cv.

Kommande regelförändringar i LOU ökar flexibiliteten i valet av upphandlingsförfarande. Tobias Tegnér ser framför allt fram emot vad en ökad användning av förhandlat förfarande med föregående annonsering kan ge.

Ulrika Ajax fortsätter sin artikelserie om leverantörsstyrning. I del två tipsar hon om hur man rent praktiskt förbättrar och effektiviserar inköpsarbetet genom avtalsöversikt, spendanalys och leverantörsutveckling.

Även om Sverige hör till världens minst korrupta länder är vi inte förskonade från detta problem på vardagsnivå. Therese Klaar ser beställarna som en riskgrupp eftersom de inte har upphandlarnas kunskaper att stå emot leverantörers lockrop.

Är LOU ett hinder för SME-företag? Nej, säger Softa Elmeholt som menar att det är vi upphandlare, och eventuellt också våra kravställare, som utgör hindret.

Media har under senare tid rapporterat om importkött som märkts om till svenskproducerade Kravprodukter. Linda Bjarle, livsmedelscontroller i Helsingborgs stad, oroas av att fuskarna kan påverka omställningen mot mer ekologisk mat.

Charlotta Holmer funderar över det här med tilldelnings­ångest. Varför är det så svårt att få iväg det där tilldelningsmeddelandet? Är det risken att göra de leverantörer som inte valts ut besvikna?

Hur ska en anbudsgivare agera om det finns risk för begränsad, eller till och med snedvriden, konkurrens i en upphandling? Denna läsarfråga besvaras av Joakim Lavér – som reder ut vad som gäller både i nuvarande och kommande lagstiftning.

Ulrika Ajax började för fem år sedan att arbeta målinriktat med leverantörsstyrning. Här är hennes första artikel om hur detta påverkat Lantmäteriets inköp.

Strategiskt använd offentlig upphandling är en nyckel för att nå politiskt satta mål. Det menar Sofia Elmeholt som värnar det lokala perspektivet och varmt rekommenderar att bättre involvera politikerna i upphandlingsprocessen.

Lämna inte verksamheterna i sticket med direkt­upphandlingarna! Det skriver Roger Himmelsköld som efter höjningen av direktupphandlingsgränsen ser än större anledning än tidigare att erbjuda god och professionell stöttning från upphandlingsenheten.

Utvärdering av referenser är en sliten fråga – som fått svar. Carl Bokwall bjuder på vägledning kring hur man skiljer på tillåtna och otillåtna utvärderingskriterier vid upphandling.

Att nobba offentlig upphandling är definitivt inte rätt sätt att visa sitt missnöje. Samarbete och dialog är betydligt bättre än bojkott menar Maria Krantz och Denise Malmström på Tenders – som vill se ökad aktivitet från både köpare och leverantör.

Varför är det ingen som bryr sig och säger som det är? Det undrar Fredrik Tamm som menar att vi med förbättrad kontroll, uppföljning och styrning kan frigöra tio procent av inköpsvärdet i offentlig sektor, 80 miljarder kronor.

Att varor och tjänster fördyras av miljökrav vid upphandling är en vanlig missuppfattning. Mycket kortsiktigt kan miljökrav måhända kosta, men Malin Möller poängterar att denna typ av krav nästan alltid lönsamma i ett längre och bredare perspektiv.

Trots förseningen av den nya svenska upphandlingslagstiftingen ska de bestämmelser i de nya EU-direktiven som har direkt effekt tillämpas i upphandlingar som påbörjas från och med den 18 april 2016. Fredrik Linder analyserar den intressanta frågan om vilken typ av bestämmelser som kan ha direkt effekt.

Robert Moldén bjuder på fem genvägar till förbättrad kunskap om konkurrens vid offentlig upphandling. Flera av tipsen är dessutom kostnadsfria.

Det ekologiska perspektivet har blivit en självklarhet vid offentlig upphandling. Mohamed Hama Ali är övertygad om att det inom en snar framtid kommer att bli lika naturligt att ställa sociala krav.

Så här gick Härnösands kommuns prisade livsmedelsupphandling till. Sofia Elmeholt, som vid årsskiftet tog klivet över till konsultvärlden, bjuder på en inblick i processen.

Att ropa på hävning av ett avtal som inte fungerar hundraprocentigt är lätt. Men som Jon Kihlman poängterar är det av yttersta vikt att göra sin hemläxa innan det kravet ställs. Om avtalsbrottet inte är väsentligt kan exempelvis hävningen bli dyr.

Livsmedelsgrossisternas ersättningsprodukter är ett vanligt samtalsämne bland upphandlare och kostansvariga. Linda Bjarle råder dig att inte rädas sortimentsförändringar, men att noggrant undersöka om ersättaren verkligen lever upp till kraven.

Väl fungerande kommunikation med medarbetarna är avgörande för den som vill vässa inköpsarbetet. Ulrika Ajax poängterar vikten av att känna av om medarbetare, åhörare och samarbetspartners är röda, gula, gröna eller blå – och anpassa sitt sätt att kommunicera därefter.

Sverige ska få en nationell upphandlingsstrategi. Det applåderas av Fredrik Tamm som menar att civilminister Ardalan Shekarabi nu behöver en insatsstyrka. Den styrkan arbetsuppgift skulle bli att forma ett hundrapunktersprogram för effektivare offentlig upphandling – där tio procent utan vidare kan sparas.

Räds inte leverantörsdialogen! Det poängterar Sofia Elmeholt som ser dialog som en självklar ingrediens i affärsmässiga upphandlingar. I ”Härnösandsmodellen” ingår kontakt med alla anbudsgivare, inte bara med vinnande leverantör, och öppna dörrar för besök från företag.

När det nu lackar mot jul passar Therese Klaar på att fundera kring det här med förväntningar. Problemet är att förväntningarna på exempelvis ett nytecknat avtal kan skilja sig högst markant. Rådet är att vara varse förväntningarnas betydelse och kommunicera tydligt – även om budskapet är tråkigt.

Vad gäller egentligen för upphandlingar som påbörjas, men inte hunnit avslutas, före det att de nya upphandlingslagarna träder i kraft den 1 april 2016? Frågan ställdes i samband med Inköpsrådets första konferens, Allt om nya LOU och LUF, och besvaras här av Joakim Lavér.

Som livsmedelscontroller arbetar Linda Bjarle endast med de upphandlingar och avtal som rör livsmedel. Hon anser att det är en stor fördel med fullt fokus på en typ av varor. Läs mer om hur hon resonerar kring heta frågor som viten, uppföljning och utbytesprodukter.

De allt mer uppskruvade kraven på kompetens försvårar för bland annat nyanlända att kvala in på arbetsmarknaden. Baserat på upphandlingserfarenhet och åren som biträdande länsarbetsdirektör ser Johan Almesjö en lösning. Tjänsteinköp från sociala företag hjälper till att flytta människor från utanförskap och bidragsberoende till medskapande och tillväxt.

Varför nyttjar vi inte hela spelplanen? Det frågar sig Sofia Elmeholt som noterar att upphandlare, likt oerfarna fotbollsspelare, tenderar att gadda ihop sig i mitten istället för att utnyttja hela planen. För att utveckla offentlig upphandling menar hon att vi måste våga riskera en och annan överprövning när spelet breddas och bollen råkar rulla över sidlinjen.

Avrop med förnyad konkurrensutsättning som endast ger ogiltiga eller olämpliga anbud innebär inte rätt att övergå till förhandlat förfarande. Det säger Anna Ulfsdotter Forssell som dock konstaterar att sådan möjlighet borde finnas.