Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Hur undviker vi orimligt låga anbud?

Vad kan upphandlare göra för att undvika osund prispress och kanske tvingas anta för låga anbud? Joakim Lavér svarar på en läsarfråga.

Fråga från läsare: Kan ni ge några konkreta tips på hur man hanterar (osund) prispress. Dels i förfrågan för att det inte ska komma in ”orimligt” låga anbud, och sedan vad man ska göra om det händer. Hur gör man för att hantera det på ett bra sätt? Vi ser ofta risken att ”tvingas” anta ett anbud med ett väldigt lågt pris, och känner att det finns risk för att leverantören i dessa fall varken kommer att kunna leverera den efterfrågade och utlovade kvaliteten.

Joakim Lavér svarar: Ett för lågt anbud kan leda till stora problem för den upphandlande myndigheten under avtalstiden. Inte sällan leder ett kontrakt som inte ger leverantören en tillräcklig marginal till leverans- och samarbetsproblem när leverantören i sin iver att förbättra sina marginaler inte levererar på ett avtalsenligt sätt. Den upphandlande myndigheten kan hamna i en svår sits då hävning av avtalet kanske inte är möjligt och ibland, även om det är juridiskt möjligt, praktiskt svårt på grund av att man då, med iakttagande av upphandlingsbestämmelserna, måste hitta en ny leverantör som med kort varsel kan leverera istället för den tidigare leverantören. Det säger sig självt att detta kan bli både administrativt mödosamt och mycket kostsamt.

Tydligt underlag

För att minska risken för att leverantörerna kommer in med för låga anbud kan den upphandlande enheten bland annat försöka att ge kvalitet en större betydelse än pris vid utvärderingen av anbuden. Den gamla devisen ”man får vad man betalar för” torde ofta gälla även vid offentlig upphandling. Om man vill tillämpa mer piska än morot kan man försöka sig på att i underlaget tydliggöra att avtalsvillkoren kommer att utan undantag följas och att viten och andra sanktioner ovillkorligen kommer att tillämpas under avtalstiden. På samma sätt som vid barnuppfostran så torde dock ”tomma hot” fungera dåligt så det gäller att se till att man faktiskt efterlever vad man sagt i sitt underlag. Generellt kan dock sägas att den upphandlande myndigheten, oavsett hot eller pekpinnar, naturligtvis gör bäst i att så långt det är möjligt tillämpa de avtalsvillkor som den har föreskrivit. En aktiv och konsekvent avtalsuppföljning borde leda till att färre leverantörer vågar lägga ett onormalt lågt anbud med ambition att leverera en sämre produkt eller tjänst än vad den upphandlande myndigheten kräver enligt avtalet.

Ett sätt kan vara att använda sig av så kallade skuggkalkyler

Om det kommer in för låga anbud så måste man som upphandlande myndighet först förstå att det inkomna anbudet är för lågt. Det är inte alltid enkelt. Ett sätt att hantera den frågan kan vara att använda sig av så kallade skuggkalkyler där den upphandlande myndigheten försöker komma fram till om det aktuella anbudet kan ge leverantören en ”hälsosam” marginal som denne kan leva på under kontraktstiden. Att upprätta skuggkalkyler är dock resurskrävande och kräver att den upphandlande myndigheten har god kännedom om marknaden och de kostnader, till exempel lönekostnader som leverantörerna har på den aktuella marknaden.

Förklaring först

När den upphandlande myndigheten misstänker att ett anbud är ”onormalt lågt” så är det viktigt att komma ihåg att ett sådant anbud inte får förkastas förrän leverantören fått chansen att förklara sig. Först om leverantören inte har en nöjaktig förklaring får den upphandlande myndigheten förkasta anbudet för att det är onormalt lågt. Viktigt att komma ihåg är också att det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att ett anbud är för lågt. Här kan det återigen vara praktiskt med en skuggkalkyl. En trovärdig sådan kan tjäna som ett bra bevismedel i en eventuell överprövningstvist.”

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Lediga jobb

Ansvarig kategoristyrning till Koncernstab inköp och ekonomistyrning i Malmö

  • Upphandlings-och avtalsjurist inom it och digitalisering till Stockholms stad
Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Jon : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Startdatum för referensuppdragets genomförande är väl ändå ingen företagshemlighet. Det är väl uppgifter om själva kunden, kontaktpersoner hos kunden osv…
Zebastian : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Referensuppdrag*
Zebastian : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Hur fick den uteslutna leverantören reda på att de vinnande ej angett dagar, är inte regeringsuppdrag sekretessbelagda företagshemligheter?
Fia : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Riktigt dålig dom. Ett referensuppdrag är något som är genomfört/pågående och ett datum är därmed historiska fakta. Kravet är att…
David Sundgren : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Och sen får man fråga sig om anbudsgivaren ställt en fråga eller påtalat det oproportionerliga i kravet under anbudstiden. Om…
David Sundgren : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Har svårt att förstå varför dessa mål inte ramlar vidare i en proportionalitetsbedömning som faller ut till UHM:s nackdel. Hade…
David Sundgren : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Bra kommentar! "Alla tänkbara dagar i mars uppfyller kravet".
Björn : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Kammarrätten i Göteborg säger en sak i mål nummer 3025-20 och Jönköping säger något annat. Kan de inte prata ihop…
Richard : Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Hej, Skulle ni kunna utveckla varför det eventuellt inte föreligger en skyldighet för den upphandlande myndigheten att enligt 12 kap.…
Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…

Senaste inläggen

  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 november
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026