Snart har vi ett nytt begrepp att ta till oss. Ja, kanske inte så snart vi önskar, men i alla fall så inom snar framtid kommer vi alla att resonera om det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet.
Vi kommer att likt Kejsaren med sina nya kläder spegla oss i den imaginära spegeln och njuta av den prakt detta förlösande verktyg nu oss givits. Det kan synas vara syniskt av mig att raljera kring detta nyord i upphandlingsvokabulären. Klart är i alla fall att det känns lite uddlöst att, som jag ser det, bara byta ut ”det mest ekonomiskt fördelaktiga…” till ”bästa förhållandet…”, men jag tar mig den friheten och låter de mer initierade ta skott på min nedlåtenhet.
Alltnog. Det jag finner intressant att reflektera över – och försöker omsätta i någon form av värdeadderande tillämpning – är hur vi definierar och mäter kvalitet i det offentliga köpet.
Idag är kraven på köpta varor och tjänster är i blickfånget. Och så ska det vara. När vi gör affärer med medborgarnas pengar är detta med rätta en fråga i fokusera på.
Att köpa omsorg, vård, tjänster och varor som uppgår till en mycket stor del av samhällets gemensamma medel måste behäftas med kravet på värdeaddering. Att dessa köp är omgärdade av ett regelverk för att säkerställa att allt går rätt till är en given självklarhet, men värdefokus bildar den proaktiva drivkraften som säkerställer väl nyttjade offentliga medel.
Men att göra bra affärer, affärer med kvalitativ höjd som möter det som medborgaren har rätt att förvänta sig, är inte regelstyrt på samma sätt. Det ska givetvis inte heller vara regelstyrt, det kan aldrig en god affär bygga på. Däremot ska den bygga på affärsmässiga principer och det krävs god kompetens i alla led för att skapa förutsättning för att åstadkomma den dialog som alla affärer kräver för att kunna bli goda.
Det som också är en förutsättning för att nå den goda affären är att vi sätter rätt kravnivå på den vara eller tjänst som ska köpas. Nivån ska vara på tillräckligt hög nivå, ett synsätt som vi ibland glömmer bort och strävar efter högsta kvalitet – eller kanske utan eller låga kvalitetskrav som utvärderingsparametrar. Tillräcklig kvalitet är ett förhållningssätt vi måste bära in i affärerna för att nå rätt kvalitet.
Rätt ställda krav kräver uppföljning. Utan att lägga kraft på att följa upp den nivå krav ställda relativt krav utförda och upplevda riskerar alla affärer falla till svarta tabloidrubriker och det med rätta.
Slutsatsen är givetvis att affärer med rätt kvalitetskrav ställda och dessa kravnivåer uppföljda ökar förutsättningarna för att göra bra affärer för medborgarnas pengar.