Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Gör hemläxan innan avtalet hävs

Att ropa på hävning av ett avtal som inte fungerar hundraprocentigt är lätt. Men som Jon Kihlman poängterar är det av yttersta vikt att göra sin hemläxa innan det kravet ställs. Om avtalsbrottet inte är väsentligt kan exempelvis hävningen bli dyr.

Det är inte helt ovanligt att framför allt politiker, i syfte att framstå som dådkraftiga, kräver att upphandlade avtal hävs. Orsaken anges i allmänhet vara att avtalen inte fungerar och att de medborgare som ska betjänas inte får den utlovade nyttan.

Att en sådan nyttighet inte tillhandahålls av den upphandlade leverantören, behöver i sig inte vara grund för att häva ett avtal. Tvärtom har det ibland ingenting att göra med en eventuell hävningsrätt. I sådana situationer är det bara dumt av politiker eller andra att offentligt kräva sådant som inte låter sig göras.

Avtalsbrott, väsentlighet och hävning

En hävning är en reaktion mot ett avtalsbrott. En första förutsättning för en rätt att häva ett avtal är därför att leverantören faktiskt begår avtalsbrott. Det innebär att leverantören inte tillhandahåller de avtalade nyttigheterna. Vid en väl genomförd upphandling är det detsamma som att leverantören inte tillhandahåller de nyttigheter som behövs.

Det förekommer att upphandlingens – och därmed avtalets – kravspecifikation inte svarar mot de faktiska behoven. Då är det fullt möjligt för en leverantör att inte leverera i enlighet med de faktiska behoven utan att för den sakens skull begå avtalsbrott. Och utan avtalsbrott finns naturligtvis ingen hävningsrätt.

Det räcker i allmänhet inte att leverantören begår avtalsbrott för att köparen ska ha rätt att häva avtalet. Om inget annat följer av avtalet, krävs i allmänhet att avtalsbrottet är av väsentlig betydelse.

Ett avtalsbrott är av väsentlig betydelse om den som drabbas inte skulle ha slutit avtalet alls – ens på andra villkor, i första hand till ett annat pris – om den vid avtalstillfället hade känt till att avtalsbrottet skulle inträffa. Även om det i politiska sammanhang kan passa bra att säga att inga misstag tolereras, är verkligheten i allmänhet sådan att så högt ställda krav blir för dyra.

I verkligheten finns därför i de flesta fall ett utrymme för avtalsbrott, som visserligen kan leda till någon påföljd, men som ändå inte är hävningsgrundande.

Obefogade hävningar

Att häva ett avtal utan att ha rätt till det är en vägran att fullfölja egna åtaganden, i första hand att betala. En sådan hävningsförklaring är därför i sig ett avtalsbrott, eller åtminstone ett meddelande om att man kommer att begå avtalsbrott.

För det mesta är ett sådant avtalsbrott av väsentlig betydelse för motparten och därför i sig hävningsgrundande. En upphandlande myndighet eller enhet som utan tillräcklig grund häver ett avtal begår således regelmässigt själv ett avtalsbrott som ger leverantören rätt att häva avtalet och kräva skadestånd.

Skadeståndet ska omfatta den vinst som leverantören skulle ha gjort om avtalet hade fullföljts. Inte minst vid omfattande avtal, som löper under flera år, kan det bli en hygglig slant. För den upphandlande myndigheten eller enheten innebär det att den måste dels betala skadestånd till den ursprungliga leverantören, dels betala fullt pris till den nya leverantör som handlas upp för att leverera vad den tidigare leverantören skulle – och enligt avtalet hade rätt att – leverera.

Det är knappast att använda skattemedel på ett ansvarsfullt sätt.

Gör hela läxan

Den som anser att avtal med leverantörer ska hävas bör därför göra hela läxan. Den består av åtminstone två frågor:

Den första frågan är om leverantören alls har brutit mot det avtalade leveransåtagandet. Om svaret är ja, måste frågan ställas om avtalsbrottet är väsentligt eller om det på annan grund – i första hand eftersom avtalet anger någon kompletterande grund – finns stöd för att häva avtalet.

Bara om även följdfrågan besvaras jakande finns det skäl att ge offentlighet åt sin uppfattning och kräva att avtalet hävs. I annat fall är det bättre att se till så att kravspecifikationen i nästa upphandling bättre svarar mot de behov man anser bör tillgodoses.

Annons

Få fart på er avtalsförvaltning! Upphandling24 arrangerar en populär heldagsutbildning för dig som behöver kunskap, inspiration och verktyg för att påbörja eller komma vidare med ditt arbete med en strukturerad avtalsförvaltning. Läs mer här!

Lediga jobb

Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Björn : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Kammarrätten i Göteborg säger en sak i mål nummer 3025-20 och Jönköping säger något annat. Kan de inte prata ihop…
Richard : Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Hej, Skulle ni kunna utveckla varför det eventuellt inte föreligger en skyldighet för den upphandlande myndigheten att enligt 12 kap.…
Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Det nämns inte i artikeln men i kammarrätten anger en domare skiljaktig mening vilken ändå är ger en intressant synvinkel:…
Björn : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Domstolen konstaterar helt väntat att förfarandet inte kan ändras under upphandlingens gång. Så det var det. Sedan ska avtal tilldelas…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Och här är domen från förvaltningsrätten https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141445_4881-24%205660-24.pdf
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Länken hänvisar till annat mål än det som artikeln avser. Rätt mål finner ni här https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141716_5355-25%205356-25.pdf
LII : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
Gissningsvis punkt 20 i domen....
LXV : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
"Vår uppfattning är att skälet till att underleverantörerna generellt skulle hanteras i enlighet med artikel 63 är att den upphandlande…
Undrande upphandlare : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
En sak jag har svårt att förstå är varför förhandlat förfarande egentligen måste vara ett tvåstegsförfarande. Det går alldeles ypperligt…

Senaste inläggen

  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 april
  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026