Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Ta makten över de priser vi betalar

Att grossisternas har egna varumärken kan vara bra, men det finns nackdelar. Linda Bjarle, avtalscontroller i Helsingborgs stad, tar upp två baksidor som måste bekämpas.

Diskussionen kring grossisternas egna märkesvaror(EMV) har varit het så länge jag kan minnas. Egna märkesvaror är produkter som grossisterna tar fram under eget namn för att konkurrera med producenternas märkesvaror. Oftast handlar det om volymprodukter som köttbullar och pannkakor, men även mer nischade produkter för att kunna erbjuda något unikt.

Menigo har idag cirka 1000 egna märkesvaror och Martin & Servera cirka 780. Det kan vara en stor producent som producerar exempelvis ärtor både under eget varumärke, men även till en grossist som sätter sitt eget varumärke på ärtorna. Det är även samarbeten med små lokala producenter som får möjligheten att sälja sina produkter till en bred marknad just genom samarbetet med grossisten som distribuerar produkterna.

Missnöje mot grossisternas varumärken

Under åren har jag hört mycket missnöje ifrån producenterna som får sina märkesvaror utkonkurrerade av de stora grossisternas egna märkesvaror. Vid offertlämningen sitter grossisten med trumf på hand. De ser alla producenternas listpriser och då kan styra vilka produkter som kommer med i ett anbud och således är den produkten som kommer att köpas. Grossisten offererar både som producent och leverantör.

Som tidigare anställd hos en stor grossist vet jag att kontrollen och kvalitén på egna märkesvaror oftast är hög. Det är i det stora hela bra kvalitet till ett bra pris. Problemet blir när grossisten tar fram, ursäkta uttrycket, skitprodukter. Produkterna har på ett strategiskt sätt tagits fram för att kunna passa in på de krav vi som kommun ställer och det finns inget i deras innehållsförteckning som skiljer mot märkesproducenten. Även om vi kanske vill ha Felix potatisbullar så är det svårt att ställa krav som gör att den vinner eftersom det inte finns något som särskiljer dem åt sett till innehåll.

Vi som kunder måste ta tillbaka makten över de priser vi betalar för produkterna vi beställer.

Följden blir att vi riskerar få in en produkt som vi inte kan använda eftersom barnen inte äter den. Det slutar med att vi måste tilläggsupphandla märkesvaran till ett betydligt högre pris. Grossisten har alltså allt att vinna på att offerera egna märkesvaror. För att minska vågen av egna märkesvaror vid offertlämning gäller det att vara innovativ. Exempelvis på pannkakor som är en stor produkt i skolorna så har vi för att få en bra kvalitet ställt krav på att det ska vara en hög andel ägg i. På så sätt får vi bort pannkakorna som är av sämre kvalitet som barnen ändå inte vill äta.

I våras var jag på en träff där cirka 30 kommuner ifrån hela landet deltog. Vi alla arbetade på något sätt med uppföljning av livsmedelsavtal. Ett hett ämne var bristen på insyn i grossisternas prisjusteringar av egna märkesvaror. För prisjusteringar på det nettoprissatta sortimentet, som sker fyra gånger per år, kräver vi in intyg på alla produkter som prisändras. Både på grossistens egna märkesvaror samt märkesvaror som producerats av producenten själva. Problemet är att grossisten är både producent och leverantör och de kan själva styra prissättningen på sina egna märkesvaror så att deras produkter blir mer attraktiva.

Vi är för snälla

Privata företag skulle nog aldrig acceptera att en produkt de avtalat med en leverantör helt plötsligt skulle höjas med tre procent på grund av råvarubrist eller ändrad dollarkurs. Min känsla är att vi i det offentliga ibland är för snälla och inte vågar ifrågasätta prisökningarna. Vi måste ha större transparens mellan kommunerna med vilka priser och prisjusteringar vi har för att ge större insyn i hur grossisterna ändrar priserna på sina egna märkesvaror. Vi som kunder måste ta tillbaka makten över de priser vi betalar för produkterna vi beställer.

Lediga jobb

Ansvarig kategoristyrning till Koncernstab inköp och ekonomistyrning i Malmö

  • Upphandlings-och avtalsjurist inom it och digitalisering till Stockholms stad
Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Jon : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Startdatum för referensuppdragets genomförande är väl ändå ingen företagshemlighet. Det är väl uppgifter om själva kunden, kontaktpersoner hos kunden osv…
Zebastian : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Referensuppdrag*
Zebastian : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Hur fick den uteslutna leverantören reda på att de vinnande ej angett dagar, är inte regeringsuppdrag sekretessbelagda företagshemligheter?
Fia : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Riktigt dålig dom. Ett referensuppdrag är något som är genomfört/pågående och ett datum är därmed historiska fakta. Kravet är att…
David Sundgren : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Och sen får man fråga sig om anbudsgivaren ställt en fråga eller påtalat det oproportionerliga i kravet under anbudstiden. Om…
David Sundgren : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Har svårt att förstå varför dessa mål inte ramlar vidare i en proportionalitetsbedömning som faller ut till UHM:s nackdel. Hade…
David Sundgren : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Bra kommentar! "Alla tänkbara dagar i mars uppfyller kravet".
Björn : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Kammarrätten i Göteborg säger en sak i mål nummer 3025-20 och Jönköping säger något annat. Kan de inte prata ihop…
Richard : Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Hej, Skulle ni kunna utveckla varför det eventuellt inte föreligger en skyldighet för den upphandlande myndigheten att enligt 12 kap.…
Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…

Senaste inläggen

  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 november
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026