En läsare har ställt en intressant fråga om sekretess. Den som ställde frågan hade lämnat anbud i en offentlig upphandling, utan att begära sekretess. När frågeställaren senare inser detta och begär sekretess på valda delar av anbudet nekas detta. Den offentliga myndigheten anger att endast underlag som man uttryckligen begärt sekretess på vid anbudslämning är möjligt att sekretessbelägga.

Hur ser det då ut med sekretess? Har en offentlig myndighet möjlighet att neka sekretess med hänvisning till att man inte begärt den vid anbudslämnandet? Strikt juridiskt är svaret nej. Myndigheten har en skyldighet att sekretessbelägga uppgifter som riskerar att leda till skada för den enskilde om så inte sker. Om det ändå inte sker är dock A) skadan redan skedd och B) möjligheten till skadestånd en klen tröst och sannolikt inte värd jobbet om inte det rör extremt känsliga uppgifter.

Vad har man då för möjligheter att skydda sina företagshemligheter vid offentlig upphandling?

Jag vill först säga att oavsett vilket utrymme lagen ger för att sekretessbelägga handlingar ska man alltid gå in i affärer med offentlig sektor med utgångspunkten att alla handlingar kommer eller kan komma att bli offentliga. Är det oerhört känsliga uppgifter som myndigheten kräver att man lämnar in kanske man ska överväga att helt enkelt inte lämna anbud alls.

Jag har vid ett flertal tillfällen begärt ut anbud i offentliga upphandlingar av juridiska tjänster. Trots att advokatbyråerna så gott som alltid begär sekretess på såväl CV:n som referenser så har dessa anbud lämnats ut till mig omaskerade. En begäran om sekretess (även med hänvisning till det advokatetiska regelverket) är långt ifrån en garanti för att handlingarna förblir sekretessbelagda.

Offentlighets- och sekretesslagstiftningen reglerar myndighetens skyldighet att sekretessbelägga uppgifter ”om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs”. Detta regleras i 31 kap 16§ i lagen om offentlighet och sekretess.

Inget krav på att begära sekretess

Det finns alltså inget krav på att man måste begära sekretess på uppgifter för att få dem sekretessbelagda. Det är den upphandlande myndighetens skyldighet att se till att samtliga uppgifter som lämnas ut inte är av sådan art att ”det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs”.

Med det sagt är det givetvis så att presumtionen riskerar blir den att om man inte uttryckligen begär sekretess på uppgifter är de inte av den digniteten att de bör eller ska sekretessbeläggas.

Ska man begära sekretess?  Hur ska begäran se ut och vad gör man om den nekas? Detta är frågor jag går igenom i  en annan artikel här på Inköpsrådet.

Läs några av Sten Lövrups övriga artiklar på Inköpsrådet om aktivt anbudsarbete

Överprövningens när, var, hur
Dra nytta av offentlighetsprincipen
Så fungerar ramavtal
Så lägger du upp ditt anbudslämnande
Samarbeta med andra företag för att vinna upphandling