Regeringens strategi för offentlig upphandling är välarbetad. Om den tillämpas korrekt av myndigheter efter vissa förtydliganden leder det till påtagliga förbättringar på upphandlingsområdet. Viktiga frågor som konkurrens, avtalsuppföljning, dialog samt rättssäkerhet tas upp i strategin.
Regeringens förhoppning är att strategin ska tillämpas av i stort sett alla upphandlande myndigheter och enheter och på all typ av upphandling, såväl över som under tröskelvärden och även på direktupphandlingar. Regeringen har, i vart fall om man jämför med SOI:s inköpsstrategi ”Bra offentliga affärer på en fikarast”, gjort en mer djupgående analys med seriösa förslag på åtgärder för att uppnå de strategiska målen.
Övergripande målet med strategin är att ”… offentlig upphandling ska vara effektiv, rättssäker och ta tillvara konkurrensen på marknaden. Den ska också främja innovativa lösningar och ha miljöhänsyn och sociala hänsyn i beaktande.”
Strategin har brister. Stort ansvar läggs på upphandlande myndigheter, som bland annat ska utarbeta ett stort antal strategier och riktlinjer samt se till att kompetenshöjande åtgärder vidtas. Strategin ger inga konkreta förslag på hur detta ska lösas rent praktiskt och ekonomiskt. Det är oklart hur upphandlande myndighet ska lösa resursfrågan. Det är en relativt stor risk att strategin blir en skrivbordsprodukt istället för ett strategiskt effektivt verktyg.
Risken för målkonflikter är en annan brist i strategin. Ett exempel på detta är att för högt ställda miljökrav (mål sex) utesluter små och medelstora företag (mål tre).
När det gäller mål för miljöhänsyn (mål sex i strategin) finns en övervägande risk för att upphandlande myndighet ställer krav som har låg påverkan på miljön. I strategin tas inte lämpligheten upp, det vill säga när det är lämpligt att ställa miljökrav och inte. Det görs däremot för målet om social hållbarhet (mål sju). För detta mål finns en risk att krav ställs som inte kan följas upp samt att krav ställs som utesluter mindre aktörer på marknaden. Redan idag är det ett stort problem för myndigheter att följa upp kommersiella villkor i avtal. Sannolikt kommer detta att bli ett problem och en resursfråga.
Inriktningsmålen i regeringens strategi i korthet
Strategin är indelad i sju inriktningsmål.
1 – Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär
Upphandlingsfunktionen är strategisk och regeringen vill lyfta fram detta genom att få upphandlande myndigheter att minska glappet mellan strategiska beslutsfattare och ansvariga för upphandlingsarbetet. Detta ska ske genom att myndigheter ska ta fram en intern inköpsstrategi med tydliga och väldefinierade inköpsmål. Strategin ska godkännas och antas av myndighetens strategiska beslutsfattare.
2 – Effektiva offentliga inköp
Upphandling ska ske utifrån totala kostnaden för samhället, livscykelkostnad. En förutsättning för att målet uppnås är även att upphandlaren har rätt förutsättningar och kompetens för att hantera uppdragen på ett effektivt sätt. Vidare uppmanas till att upphandla via elektroniska upphandlingsverktyg.
3 – En mångfald av leverantörer och en väl fungerande konkurrens
Regeringen tar upp vikten av att ha leverantörsperspektivet i fokus samt vikten av dialog med marknaden inför, under och efter upphandlingen.
4 – En rättssäker offentlig upphandling
Regeringen vill förhindra korruption, förebygga överprövning samt säkerställa en rättvis konkurrens. Myndigheterna bör införa interna riktlinjer mot muta och jäv, förebygga överprövning via öppenhet och kommunikation samt säkerställa konkurrens genom avtalsuppföljning.
5 – En offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar
Regeringen förespråkar krav på funktion istället för att efterfråga specifik vara eller tjänst, tidig dialog samt att införa riktlinjer för att främja innovation.
6 – En miljömässigt ansvarsfullt offentlig upphandling
Regeringen vill ha mer miljöanpassad upphandling samt djurskyddskrav. När det gäller miljökrav hänvisas till Upphandlingsmyndighetens kriterielista som omfattar ett 100-tals produkter.
7 – Offentlig upphandling som bidrar till ett socialt hållbart samhälle
Regeringen vill att krav gällande social hänsyn ska ställas i offentliga upphandlingar när det är möjligt och lämpligt. Upphandlingsmyndigheten ges uppdraget att identifiera områden där det är angeläget att sociala krav ställs.