Expertkommentar

Allt som oftast finns tokigheter i förfrågningsunderlagen, skriver Jakob Waldersten, Inköpsrådets expert på entreprenadupphandlingar. Han ger sina sju bästa tips på hur vanliga misstag undviks.

En myndighet har i sitt upphandlingsdokument ställt ett obligatoriskt krav på en produkt som leverantören tänkt offerera – men som kanske inte helt klarar kravet. Frågan är: Finns det någonting leverantören kan göra för att säkerställa att produkten uppfyller ska-kravet? Inköpsrådets expert advokat Anna Ulfsdotter Forssell svarar.

Vad ska vi göra, vår proaktiva försäljning till offentlig sektor har stagnerat, skriver en leverantör. Magnus Josephson, Inköpsrådets expert, ger rådet att börja ställa modiga frågor – och komma med modiga påståenden.

Upphandlingar är ett kraftfullt redskap för hållbar utveckling, skriver Malin Möller. Sverige har åtagit sig att följa Agenda 2030 med 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling. Här fokuserar hon på målen 7 och 8.

Den svenska arbetsmiljölagstiftningen är både omfattande och snårig, skriver Inköpsrådets expert Jakob Waldersten som fördjupat sig grundligt i den. Han ger sina bästa sju tips på hur man undviker de vanliga misstagen i en entreprenadupphandling.

Det händer mycket inom dataskyddsområdet just nu som har stor betydelse för it-avtal, skriver Inköpsrådets expert Peter Nordbeck. Han välkomnar en ny lag som underlättar utkontraktering av vissa it-tjänster. 

Vi har just förvärvat ett företag och har fortfarande olika organisationsnummer. Kan vi, genom att använda olika organisationsnummer, erbjuda ett eller flera alternativ till lösning? Advokat Anna Ulfsdotter Forssell ger besked.

60 procent? 40 procent? Klimatkrav? Baskrav? Spjutspetskrav? Cirkulär ekonomi? Kemikaliekrav? Sysselsättningskrav? Arbetsrättsliga villkor? Varje vecka står vi inför val om vilka hållbarhetskrav vi ska ställa i upphandlingar. Ibland är det lätt, ibland är det knivigare, skriver Camilla Alfredsson, tf inköpschef i Helsingborg.

Det är en fantastisk känsla att arbeta i en organisation som är så öppen för förändring, skriver Linda Bjarle, livsmedelscontroller, och berättar om hur Helsingborgs kommun kan spara flera tusen mil per år.

Vad är ett SLA och vad använder man det till? Magnus Nilsson, som är en av Inköpsrådets experter, reder ut begreppet SLA.

Agenda 2030 hjälper upphandlaren att ställa relevanta hållbarhetskrav. Här tar Malin Möller upp målen 7 och 8 i Agenda 2030 som handlar om tillgången till energi och anständiga arbetsvillkor.

Covid-19-pandemin slog till och plötsligt ändrades förutsättningarna för vår upphandling. Kan vi avbryta upphandlingen – och hur ska vi i så fall agera? Anna Ulfsdotter Forssell, Ulfsdotter Law, svarar.

De större offentliga verksamheterna har ofta tusentals avtal att hålla reda på och mängder med folk inom organisationen som de ska kommunicera med. Oavsett om ni vinner eller förlorar ett kontrakt så hjälp till att berätta om resultatet av upphandlingen, skriver Magnus Josephson.

Alla organisationer har nuförtiden någon form av hållbarhetsarbete/-tänk i sitt inköpsarbete. Speciellt de som arbetar med konsumentrelaterade produkter eller tjänster. Trots det verkar det inte som att cirkulära inköp finns i alla organisationer, skriver Helena Brynolfsson, Inköpsrådets expert. 

Vid avrop från ett ramavtal som gäller konsulttjänster och som inte är rangordnat krävs en utvärdering av kvaliteten. Tänk över vad konsulten har för erfarenhet och kompetens och ställ sedan de relevanta frågorna, skriver Petter Ulander.

Ett skall-krav på anbudets form och innehåll, som inte uppfylls av en anbudsgivare, ska enligt vägledande rättspraxis resultera i att anbudet undantas från utvärdering. Men, vad gäller när kravet egentligen inte var tänkt att finns med? Advokat Per-Ola Bergqvist reflekterar över vad som gäller för upphandlingar av byggentreprenader.

En viktig del av it-avtalet är parternas samverkan under avtalstiden. Det är nödvändigt att lägga ner stor omsorg vid utarbetandet av den samverkansmodell som ska gälla för avtalet, skriver Peter Nordbeck, Inköpsrådets expert.

Inom offentlig upphandling används många olika begrepp. Vad innebär egentligen tröskelvärden? Advokat Anna Ulfsdotter Forssell svarar och förklarar. Passa på du också, ställ en fråga till Inköpsrådets juridiska expert.

En förmån behöver faktiskt inte ha överlämnats för att den ska vara otillåten. Det kan vara tillräckligt med att givaren utger ett löfte om att ge den, skriver Magnus Nilsson och diskuterar en affärsetisk fråga.

Referensentreprenader kan inte bli föremål för utvärdering, skriver entreprenadjurist Jakob Waldersten. Han vägleder här hur du som upphandlare utformar kvalificeringskrav, tilldelningskriterier och utvärderingsmodell i en entreprenadupphandling – utan att riskera bryta mot upphandlingsreglerna.

Vårt mantra i Helsingborg har sedan starten varit att vi ska ställa miljökrav i upphandlingar som vi också följer upp, skriver Camilla Alfredsson, tf inköpschef.

Det är viktigt för en upphandlare att känna till Agenda 2030 och innebörden i dess mål och delmål. Agenda 2030 är ett viktigt redskap för att ställa relevanta hållbarhetskrav. Här fokuserar Malin Möller på målen 5 och 6 i Agenda 2030. 

För första gången sedan år 2000 kommer det andra stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling: artificiell intelligens, AI. Magnus Josephson svarar på frågan vilken nytta AI kan gör inom offentlig upphandling.

Konsekvenserna av att ha en leverantör som missköter sig kan vara stora och därför behöver man fundera över vad man ska göra om så sker. Har man försökt allt, dialog, hot, vite, gråt och hot igen, är det bättre att avsluta samarbetet, skriver Linda Bjarle.

Föranleder EU-domstolens dom Coopservice en skyldighet att avsluta kontrakt vid uppnådd takvolym och fordras en särskild reglering om detta i de administrativa föreskrifterna? Inköpsrådets expert Per-Ola Bergqvist och kollegan Linnea Lindberg analyserar rättsläget.

Mitt i sommarsemestern, den 16 juli, kom så EU-domstolens dom i det så kallade Schrems II-målet. Domstolens klargörande i frågan var efterlängtat, skriver Peter Nordbeck, men många drog nog efter andan efter domstolen klargörande.

Leverantören som fick ramavtalet har meddelat att bolaget eventuellt kan komma att säljas. Hur kan myndigheten acceptera en eventuell köpare som ny ramavtalsleverantör utan att göra en ny upphandling? Inköpsrådets juridiska expert Anna Ulfsdotter Forssell svarar.

Coronakrisen har synliggjort både det som är bra och det som är dåligt vad gäller våra inköpsfunktioner och vårt inköpsarbete, konstaterar Helena Brynolfsson. Pandemin har satt strålkastarljuset på inköp.

Byggbranschen är mer reglerad än många andra branscher. Det är svårt att komma med nya lösningar när det finns så många olika standarder som styr, skriver Magnus Josephson.

Det är viktigt för upphandlare att känna till Agenda 2030 och innebörden i dess mål och delmål. Agenda 2030 är ett redskap för att ställa relevanta hållbarhetskrav, skriver Malin Möller som här tar upp mål 3 och 4, hälsa och utbildning.

Jag hör rätt ofta leverantörer uttrycka sitt missnöje med att upphandlande myndigheter lovar för lite i sina upphandlingar. Inte sällan framförs kritik mot att det till exempel inte finns några utfästelser om köp till vissa volymer, skriver Inköpsrådets expert Magnus Nilsson.

Med yxan i handen, svett i ögonen och blod på benet blev regeringens fokusområden för cirkulär omställning väldigt konkreta, skriver Camilla Alfredsson, tf inköpschef i Helsingborg.

En frågeställare ska upphandla en skola med idrottshall på totalentreprenad. Viktigast är att skolan blir klar i tid, den har alltså högre prioritet än idrottshallen. Vad ska man tänka på när det gäller huvuddelar respektive etapper? Inköpsrådets expert Jakob Waldersten svarar.

Att känna till Agenda 2030 och innebörden i dess mål och delmål är viktigt för upphandlare.  Agenda 2030 är ett viktigt redskap för att ställa relevanta hållbarhetskrav och upphandling är ett viktigt redskap för nå målen i Agenda 2030. Jag kommer i mina inlägg lägga fokus på Agenda 2030s olika mål, skriver Malin Möller.

Denna artikel ingår i en serie artiklar, där det i tidigare artiklar tydligt framgått att jag förespråkar förhandlat förfarande, skriver Petter Ulander. Kan man även dra nytta av de metodmässiga skillnader som finns i förhandlat förfarande vid ramavtalsupphandlingar?

Jag älskar att jobba, och jag älskar att vara ledig. Och det är väl den där mixen som lockar, skriver Camilla Alfredsson och fortsätter: På och av. Just nu har jag behov av att vara av. Återhämtning, men det gäller att hitta sitt eget sätt. Vad passar dig?

Oavsett hur din arbetssituation ser ut, behöver du nu eller väldigt snart växla upp. En lågkonjunktur närmar sig och de som satsar kommer att klara sig bättre när allt igen vänder. Gasar vi inte i coronauppförsbacken så åker vi bakåt, skriver Helena Brynolfsson.

Peter Nordbeck tar upp några grundläggande frågor om servicenivåer i it-avtal. Man brukar använda sig av två begrepp, SLA:er och KPI:er, för att beskriva vilka servicenivåer som gäller och de har olika funktion.

Upphandlingar är ett kraftfullt redskap för hållbar utveckling, skriver Malin Möller, chef för Hållbar verksamhetsutveckling på KGK. Sverige har åtagit sig att följa Agenda 2030 med 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling.

Om en leverantör ska ges rätt att tacka nej till leverans anser jag att man bör överväga att införa en reglering av hur ofta det får ske, skriver Magnus Nilsson. Grundregeln bör vara att leverantören endast undantagsvis får avstå från leverans.

Det finns många tillfällen då förhandlat förfarande kan användas. Det är en missuppfattning att tro att det innebär en längre kalendertid än att upphandla med öppet förfarande, skriver Petter Ulander.

Ställ rätt frågor och ställ dem till rätt personer. Det är Magnus Josephsons råd för en lyckad marknadskartläggning.

Ökad konkurrens och mindre risk för oseriösa entreprenörer eller överprövningar. Varför använder inte fler upphandlande myndigheter dynamiskt inköpssystem, Dis, i stället för traditionella ramavtal är frågan som entreprenadjuristen Jakob Waldersten ställer sig.

Ibland räcker inte hållbarhetskompetensen till. Visst finns det stöd att få men vi som upphandlar behöver hjälpas åt för att omsätta stödet i praktiken, skriver Camilla Alfredsson, tf inköpschef i Helsingborgs stad.

En myndighet ska upphandla ett ramavtal och undrar vad man ska tänka på när det gäller takvolym. Inköpsrådets expert advokat Anna Ulfsdotter Forssell svarar och pekar på en kammarrättsdom.

Besök på arbetsområdet före anbudsgivning är oftast önskvärt, både från beställarhåll och entreprenör. Hur beställaren formulerat sig i förfrågningsunderlaget, kan dock ibland innebära att det är obligatoriskt, skriver Per-Ola Bergqvist, advokat och en av Inköpsrådets experter.

Dagens situation, framför allt inom vårdsektorn, åskådliggör tydligt hur affärskritiskt inköp är. Jag tror att coronakrisen kommer att driva på en nödvändig förändring när det gäller prioritering av inköpsområdet, skriver Helena Brynolfsson.

Det fanns en tid då det var mer regel än undantag att en livsmedelsupphandling blev överprövad av någon av de stora grossisterna, skriver Linda Bjarle. I dag finns en branchöverenskommelse där branschen har kommit till konsensus.

Sista anbudsdag bör inte infalla mellan midsommar och sista veckan i augusti, skriver Magnus Nilsson. Om det inte går att undvika anbudstid under sommaren tycker han att juli ska räknas bort från anbudstiden.

Samordnad generalentreprenad, strategisk partnering och styrd totalentreprenad. Begreppen inom entreprenadjuridiken är många och missuppfattningarna ännu fler, till den grad att ett begrepp har två olika innebörder (vet du vilket?). Entreprenadjuristen Jakob Waldersten rätar ut frågetecknen.