Expertkommentar

Ställ rätt frågor och ställ dem till rätt personer. Det är Magnus Josephsons råd för en lyckad marknadskartläggning.

En stor nyhet när upphandlingslagarna ändras den 1 februari är att de upphandlingsförfaranden som vi känner sedan urminnes tider, förenklat förfarande och urvalsförfarande, tas bort. Upphandlaren blir fri att utforma sina egna förfaranden. Därför får upphandlingsdokumenten delvis en annan utformning. Det är hög tid att uppdatera era mallar, skriver Magnus Nilsson.

Leverantörer har många önskemål om hur en upphandling kan förbättras. Pernilla Rasiwala, Advokatfirman Elici, har samlat leverantörernas fem viktigaste förslag som de tycker underlättar en bra offentlig affär.

Det finns stora fördelar med att förhandla eftersom köpare och säljare då kan mötas i en gemensam överenskommelse. Men det är också viktigt att ha en dialog, ibland kanske viktigare. Många upphandlare är särskilt intresserade av dialogen och nyfikna på vad som kan förhandlas, skriver Inköpsrådets expert Petra Rantzow.

För ungefär en månad sen damp det ned ett förslag från regeringen om att göra det som tidigare varit frivilligt obligatoriskt. Det handlar alltså om att göra den ”frivilliga” så kallade bör-regeln i LOU, obligatorisk per den 1 juli 2022. Det handlar om att gå från att upphandlande myndigheter bör ta hänsyn till miljö och sociala aspekter i offentlig upphandling till att vi ska, skriver Peter Nohrstedt.

Nyligen publicerade Esam en rapport som innehåller en utvärdering av olika lösningar för digitala samarbetsplattformar för den offentliga sektorn. Peter Nordbeck är kritisk till att Esam i rapporten exkluderar vissa leverantörer från utvärderingen.

I mitten av november nåddes vi av den chockartade nyheten att WWF på grund av djurvälfärds- och klimatskäl gett svensk kyckling rött ljus. Om det är något vi kommuner alltid litat på så är det att om vi köper svenskt kött så ska allt vara ok, skriver Linda Bjarle. Förvirringen när vi kunde läsa rubriker som ”Undvik svensk kyckling!”, var därför total. Vad i hela friden ska vi köpa nu?!

Ambitionen är stor hos många offentliga aktörer att göra rätt när det gäller klimatpåverkan. Men hur ska kraven konkretiseras i upphandlingsdokumenten? Den nya lagen om klimatdeklaration för byggnader ger stora möjligheter, skriver Jakob Waldersten.

Regeringen föreslår en lagskärpning där det blir tvingande att ta hänsyn till klimat, människors hälsa och djuromsorg vid offentlig upphandling. Ur ett juridiskt perspektiv kan det ibland leda till svårigheter, skriver Jenny Kenneberg, Brick Advokat.

Ända sedan jag började arbeta med kategoristyrning 1997, så har det funnits en brist och en större efterfrågan än utbud när det gäller duktiga kategoriansvariga, skriver Helena Brynolfsson.

Vad vill du uppnå med din förhandling? Den får avse alla aspekter av varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna och den ska förbättra anbuden. Inköpsrådets expert Petra Rantzow lotsar vidare på spelplanen för förhandling.

På senare tid har det seglat upp många initiativ som har en gemensam nämnare – nämligen behovet av att ha koll på leveranskedjan. I hållbarhetssvängen pratar vi om hållbara leveranskedjor och då menar vi risker som kan kopplas till den kedja av leverantörer som finns bakom de varor och tjänster vi upphandlar och konsumerar, skriver Peter Nohrstedt.

”För att jag vill ha makt” svarade jag en gång på en fråga om varför jag ville bli chef. Det var på en ledarskapskurs med 20 andra chefer. Jag kastade ut mitt svar först av alla, och sen gick det laget runt. Ingen annan svarade makt, berättar Camilla Alfredsson, inköpschef i Helsingborg.

För att undvika att hamna i trassliga situationer när takvolymen i ramavtal nås kan det vara bra att tillföra en uppsägningsgrund till ramavtalet. Den anger att när taket nås har myndigheten rätt att säga upp ramavtalet, skriver Magnus Nilsson, Inköpsrådets expert.

Är en upphandlande myndighet helt förhindrad, när kontrakt väl tecknats, att ta kontroll över vilka underentreprenörer som anlitas, för vad och vilka krav som får ställas på dessa? Det är några frågor som väcktes i Per-Ola Bergqvists första artikel om underentreprenörer och LOU. Här är hans andra artikel i ämnet.

Det finns några grundläggande frågor om skadeståndsansvar och ansvarsbegränsningar i it-avtal, skriver Peter Nordbeck, Inköpsrådets expert. Ett viktigt syfte med att inkludera bestämmelser som beskriver parternas skadeståndsansvar i it-avtal (även andra avtal) är att parterna ska kunna förutse den riskexponering som de utsätter sig för.

Måste alla obligatoriska krav fortfarande upprätthållas av den upphandlande myndigheten? Inköpsrådets expert Pernilla Rasiwala, Brick Advokat, svarar på frågan.

Stundom dyker det upp någon i Upphandlingssverige som argumenterar för möjligheten att skapa ett nytt ramavtal genom ett sedan tidigare upphandlat ramavtal. En sådan tolkning av regelverket faller dock snabbt, konstaterar Per Werling, eftersom det skulle göra det möjligt för beställaren att på ramavtalets sista giltighetsdag tilldela ett nytt ramavtal.

Varje gång jag hör begreppet ”hållbart” så skaver något inom mig. Jag hörde det första gången under min utbildning till kostvetare i början av 2000-talet, när ett par kursare skulle skriva sitt examensarbete om ”hållbar utveckling”. Redan då var jag förvirrad över begreppets innebörd, skriver Linda Bjarle.

Spelplanen för förhandlingar påminner ibland om ett parti schack där det gäller att vara många steg före motparten, skriver Inköpsrådets expert Petra Rantzow. Viktigast är att förstå vad som inte är förhandlingsbart.

Hur många gånger har man inte hört att offentligt upphandlade avtal aldrig följs upp? Eller att det varken finns resurser eller kompetens för att följa upp leverantörer? Hur illa ställt är det egentligen med uppföljning av upphandlade avtal, skriver Peter Nohrstedt.

Kan man begära sekretess på priserna i ett vinnande anbud, undrar en läsare som deltog i en offentlig upphandling. Advokat Anna Ulfsdotter Forssell svarar och förklarar. Passa på du också och ställ en fråga till Inköpsrådets juridiska expert.

En läsare vill veta mer om samverkansentreprenader. Inköpsrådets expert Jakob Waldersten förklarar.

Avsteg från standardvillkoren riskerar att leda till otydligheter om det inte görs på rätt sätt och i vissa fall även högre anbudspriser, skriver Jenny Kenneberg, Brick Advokat.

Förenklingsutredningens lagförslag skapar på flera sätt förutsättningar för effektiva rättsmedel. Men i ett försök att underlätta för upphandlare utgår förenklat förfarande och urvalsförfarande. Hur detta skulle förenkla är oklart, skriver Per Werling.

Offentlig sektor är novis när det gäller förhandling och det finns en rädsla att göra fel. Rädslan begränsar, skriver Inköpsrådets expert Petra Rantzow. Hon vill minska osäkerheten i upphandlarens vardag.

Vad kommer vi att prata om de kommande två åren inom hållbar upphandling? Eller ja, upphandling, finns det något annat än hållbar upphandling? Se där, en mening jag inte gett mig på att skriva för fem år sen, konstaterar Camilla Alfredsson och vågar sig på en framtidsspaning.

Vad bör upphandlaren tänka på när MER och mängdförteckning ska användas i den upphandlade entreprenaden? Inköpsrådets expert Jakob Waldersten ger råd som både den oinvigde i MER och den vane upphandlaren har glädje av.

För oss som jobbar med hållbarhet i kombination med inköp eller upphandling finns det ett stort personligt engagemang för hållbarhetsfrågor, skriver Peter Nohrstedt. Det ger oss energi att angripa dessa ofta tunga frågor.

Vi står inför en fortsatt osäker höst där förändrade förutsättningar (framför allt när det gäller smittläget) igen kan påverka hur vi lever och arbetar. Som om det inte skulle räcka lurar även andra osäkerheter och faror ständigt i vassen, skriver Helena Brynolfsson, Inköpsrådets expert.

Landets kommuner köper varje år in livsmedel för cirka sju miljarder kronor. ”Vi kan inte fortsätta förlita oss på att det vi köper är bra nog utan vi måste tänka till hur vi kan spendera våra sju miljarder på ett sätt som hjälper i stället för stjälper vår värld”, skriver Linda Bjarle, livsmedelscontroller.

Det händer mycket på dataskyddsområdet som har stor betydelse för it-avtal. Anledningen är framför allt EU-domstolens dom i det så kallade Schrems II-målet, skriver Peter Nordbeck, Inköpsrådets expert.

Visar den höga andelen avslag på överprövningar och den låga andelen beviljade prövningstillstånd att upphandlingslagarna inte längre behövs? Inköpsrådets expert advokat Pernilla Rasiwala, Brick Advokat, förklarar varför hon vill ha specialdomstolar för upphandlingsmål.

Som de flesta av oss vet saknar upphandlingslagarna och de bakomliggande direktiven definition och reglering av begreppen skakrav eller obligatoriska krav. Alla krav som ställs i en upphandling ska i stället vara förenliga med de upphandlingsrättsliga principerna. Men vad gör man när principerna måste vägas mot varandra? Inköpsrådets expert Per Werling ger råd.

Adda Inköpscentral är just nu i gång med att upphandla ett ramavtal för återbrukade, det vill säga begagnade och renoverade möbler. Inköpsrådets expert Peter Nohrstedt, hållbarhetschef, berättar om alla frågor som måste ställas – och som måste få svar.

I Helsingborg är det dags att se över policyn för upphandling och tillämpningsanvisningarna som hör till policyn. Dokumenten har fyllt sin funktion och stämmer till stora delar fortfarande, men språket… Det är ”bara” tio år sedan och jag var själv med och bidrog till en del texter men de behöver verkligen moderniseras, skriver Camilla Alfredsson.

Om och om igen ser vi exempel på brister i djurhållning och etik även för produkter med miljömärkning, skriver Linda Bjarle. Hur ska vi vara säkra på att de produkter vi köper uppfyller våra krav? I ett unikt pilotprojekt testar Helsingborgs stad tillsammans med flera företag blockchain-tekniken för att spåra torskens väg från hav till bord.

Det bubblar kring kategoristyrning inom offentlig sektor i dagsläget. Förutom att vi kan läsa om flera framgångssagor bland annat här på Inköpsrådet, så erbjuds föreläsningar/utbildningar och utbyte av erfarenheter i ämnet i olika forum. Allt i en mer eller mindre positiv ton, vilket är både väldigt roligt och bra, skriver Helena Brynolfsson.

Allt som oftast verkar delvis oskäliga avtalsvillkor bero på missuppfattning om vad ÄTA egentligen är och hur det regleras i standardavtalet AB 04 och ABT 06, konstaterar Jakob Waldersten.

Det är viktigt för en upphandlare att känna till Agenda 2030 och innebörden i dess 17 mål. Som upphandlare kan du bidra genom de upphandlingar du gör, som att att ha koll på varor som är producerade i andra länder. I det här inlägget fokuserar Malin Möller på mål 17 i Agenda 2030. 

Det är inte lätt att förklara för grannen vad jag håller på med, konstaterar Camilla Alfredsson, tf inköpschef i Helsingborgs stad. Och varför är det så viktigt att grannen förstår vad jag pratar om?

Regeringen publicerade nyligen en lagrådsremiss med förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen (2018:585) med syftet att stärka skyddet för Sveriges säkerhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2021. I denna expertkommentar berör jag några av förslagen med fokus på utkontraktering, skriver Peter Nordbeck.

Nu har samleveransen löpt på i precis ett halvår och jag kan inte annat än jubla över hur bra det har fungerat, skriver Linda Bjarle, livsmedelscontroller i Helsingborgs stad.

Det är viktigt för en upphandlare att känna till Agenda 2030 som är ett viktigt redskap för att ställa relevanta hållbarhetskrav. Upphandling är centralt för att kunna nå målen i Agenda 2030. Malin Möller fokuserat på målen 15 och 16 i Agenda 2030. 

Upphandlingar är ett kraftfullt redskap för hållbar utveckling, skriver Malin Möller. Sverige har åtagit sig att följa Agenda 2030 med 17 globala mål. Här tar hon upp hon målen 13 och 14 som handlar om att bekämpa klimatförändringar och bevara hav och sjöar.

Den här gången tar Jakob Waldersten upp de bevis som visar att det inte finns något skäl att utesluta en leverantör. Det är även viktigt att skilja på krav på leverantör och krav på bevis. Han ger åtta tänkvärda tips.

Peter Nordbeck tar upp några viktiga aspekter vad gäller Införandeprojekt vid it-avtal. Ofta är den första fasen av avtalsperioden den mest kritiska.

Jag har tidigare skrivit om hur man kartlägger marknaden rent statistiskt till exempel vad gäller avtalsperioder och kontraktsvärden. Det räcker inte, kartlägg också mjuka värden som relationer och kundmognad. Då kan du sätta upp realistiska mål, skriver Magnus Josephson.

Ibland finns en önskan från upphandlande myndigheter att öka möjligheten för små, medelstora och nystartade företag att delta i deras upphandlingar. Bland kommuner finns det ofta även en önskan att lokala företag ska ha en rimlig chans att delta. Hur kan man göra för att hjälpa, skriver Magnus Nilsson, Inköpsrådets expert.

Underentreprenörer förekommer i princip vid alla
byggentreprenader. Upphandlingslagstiftningen innehåller, till skillnad från ABT 06 och AB 04, regler om hanteringen av underentreprenörer. Per-Ola Bergqvist redogör här, i en första artikel av flera, för vilka dessa är och hur de bör hanteras i de Administrativa Föreskrifterna.