Expertkommentar

I förra veckan lärde jag mig ett nytt ord. Återbrukssjälvförtroende. Ordet är Anna Olssons, projektledare på fastighetsförvaltningen i Helsingborg. Under ett föredrag på Circular Builders seminarium berättade hon om hur det gick till när Villa Canzonetta byggdes, skriver Camilla Alfredsson.

Det finns forskning som visar att 80 procent av vår arbetstid handlar om att samarbeta med andra. Det verkar fullständigt rimligt.  I en  inköpsorganisation är ett bra samarbete med verksamheter och leverantörer helt grundläggande och en av de viktigaste framgångsfaktorerna, skriver Eva-Lotta Löwstedt Lundell, vd på Adda.

Lagförslaget, enkelt uttryckt ”bör-krav blir ska-krav”, innebär att en myndighet ska beakta klimatet och mycket mer vid upphandlingar. Förslaget tar upp viktiga frågor om uppföljning av avtalskrav, skriver Inköpsrådets expert Peter Nordbeck.

Potentialen för att använda blockkedjeteknik inom livsmedelsindustrin är enorm. Betalar vi mer för en produkt för att den är svensk eller miljömärkt så vill vi också veta att den verkligen är det, skriver Linda Bjarle.

Hellre en fråga för mycket, än en fråga för litet. Det rådet får Fundersam leverantör av Inköpsrådets juridiska expert Anna Ulfsdotter Forssell. Hon tar upp två aktuella HFD-domar som hon tycker att leverantörer till offentlig sektor måste ha koll på.

Med rådande världsläge och med de utmaningar som därmed fortsatt är ständigt närvarande, så kan jag inte annat än att igen ta upp frågor som berör försörjningsbrist/-risk och hållbarhet, skriver Helena Brynolfsson.

Många myndigheter kräver alltjämt i sina upphandlingar, trots den snabba elektroniska utvecklingen i samhället, att anbudsformulär ska skrivas ut, undertecknas egenhändigt av en behörig företrädare, skannas in och bifogas anbudet. Pernilla Rasiwala tar upp ett omodernt krav.

Jag arbetar i stor utsträckning med entreprenadupphandlingar och har genom åren sett att missförstånd ibland orsakas av att beställare och entreprenörer inte använder samma begrepp. Det gäller framför allt i upphandlingsskedet, skriver Jenny Kenneberg, Brick Advokat.

Förändringstakten i samhället har aldrig varit så snabb som i dag. Å andra sidan kommer förändringstakten aldrig mer att vara så långsam som i dag. Det kan tyckas motsägelsefullt, men båda påståendena speglar den tid vi lever i, skriver Eva-Lotta Löwstedt Lundell, vd på Adda.

Omvärlden har förändrats. Plötsligt står vi inför krig och galenskap. I en värld av oro sätts mängder med parametrar igång, inte bara de mänskliga känslospröten utan också valutor, råvaror, inflation och geopolitisk omorganisering, skriver Petra Rantzow.

Inköpsrådets expert Jakob Waldersten tar upp ABK 09. ABK 09 är tänkt att användas vid konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. Men ABK bör bara användas för enskilda uppdrag med preciserad omfattning, skriver Jakob Waldersten.

Orosmolnen är i dag många och man orkar inte ta in allt som händer. Om jag nu ska fokusera på ett av alla orosmoln för framtiden som jag ändå kan vara med och påverka, så är det vår planet, skriver Linda Bjarle.

Om du vet hur du fattar ett beslut har du en värdefull självinsikt. En självinsikt att använda på möten då du kanske känner dig pressad att komma med ett svar, skriver Camilla Alfredsson, inköpschef i Helsingborgs stad.

Vi har nu levt med det nya regelverket under tröskelvärdet i över två månader. En fråga som kommit upp är vilka regler som gäller när upphandlare exempelvis använder sig av ramavtal och Dis i upphandlingar under tröskelvärdet, skriver Per Werling. Kataloghänvisningar saknas och det som gäller är den mer allmänt hållna principen ”Allt som är tillåtet över tröskelvärdet är tillåtet under tröskelvärdet”.

Efter lagändringen av 19 kap. i LOU och LUF skapas nya möjligheter att utesluta leverantörer från att delta i en upphandling. Det är nu tillåtet att skapa egna uteslutningsgrunder som komplement till de vi känner sedan tidigare. Men vad kan vara aktuellt att använda som uteslutningsgrund? skriver Magnus Nilsson.

EU-kommissionen och USA har träffat en principöverenskommelse om ett nytt ramverk för överföring av personuppgifter från EU till USA. Det är en glädjande nyhet, konstaterar Peter Nordbeck. Det nya ramverket ska förstärka Privacy Shield och förenkla överföringar av personuppgifter till USA.

En leverantör vill lämna anbud men tycker sig inte få några bra svar på sina frågor. Hur kan frågor och svar bli bättre? Magnus Josephson ger svar.

Det är givetvis glädjande att konstatera att relativa modeller lever en mycket tynande tillvaro och kommer inom en snar framtid att helt försvinna, skriver Per Werling. Han grundar sig på en ovetenskaplig men intressant undersökning som upphandlingsbevakningstjänsten Pabliq gjort.

I dag kan man knappt öppna en tidning eller slå på teven utan att läsa om ökade priser på drivmedel och rekorddyra priser på bland annat kaffe och öl. Vi har länge varit bortskämda med att allt har varit så billigt. Speciellt livsmedel, skriver Linda Bjarle.

Entreprenadbranschen överlevde pandemin, även om det var tufft. När branschen börjat återhämta sig invaderade Ryssland Ukraina och den globala handeln påverkades på nytt. De råd som jag gav under pandemin är fortfarande relevanta, skriver Jakob Waldersten.

”Bör beaktas” byts ut till ”ska beaktas” när det gäller hänsyn till klimat och miljö. Det är några förändringar som föreslås i LOU. Jag gillar idén och kan säga att så gör vi redan i Helsingborg, skriver Inköpsrådets expert Camilla Alfredsson.

En aktuell och uppmärksammad fråga är offentlig sektors användning av molntjänster. I min förra expertkommentar sammanfattade jag It-driftsutredningens slutbetänkande om varaktiga former för samordnad statlig it-drift. I denna kommentar tänker jag beröra ett annat initiativ på området, skriver Inköpsrådets expert Peter Nordbeck.

Jag understryker mycket av det jag vill ha sagt med mitt kroppsspråk. För många år sedan gick jag en kurs i i ämnet. Det är den kurs jag minns allra bäst och som gett mig ett livslångt verktyg i vardagen och i yrket, skriver Inköpsrådets expert Petra Rantzow.

Härom veckan lanserades AMA Funktion som är tänkt att vara ett hjälpmedel vid upphandling av totalentreprenader. Så vad är AMA Funktion och hur är det tänkt att användas? Inköpsrådets expert på entreprenadupphandling Jakob Waldersten berättar om senaste tillskottet till AMA-familjen.

Det har troligen inte undgått någon att vi från och med den 1 februari fått nya flexibla upphandlingsregler under tröskelvärdet. Vad är då nytt? Vad måste upphandlare förändra i upphandlingar under tröskelvärdet? Ja, förhållandevis lite, skriver Per Werling.

Pris är starkt förknippat med inköp, men hur duktig är du på prissättning och använder du den kunskapen för att göra ännu bättre affärer? undrar Helena Brynolfsson.

Sedan 19 kap LOU och LUF ändrades den 1 februari gäller inte längre reglerna om ramavtal för upphandlingar som genomförs enligt det kapitlet. Det skapar nya förutsättningar för att använda ramavtal, eller andra metoder för löpande tilldelning av kontrakt, på nya och kreativa sätt, skriver Magnus Nilsson.

Mycket, både positivt och negativt, har skrivits och sagts om de två nya kapitlen i LOU, kapitel 19 och kapitel 19a, som infördes den 1 februari i år. Här fördjupar Pernilla Rasiwalla sig i den förändrade regleringen för en så kallad separat operativ enhet och hur värdet av enhetens anskaffningar ska beräknas vad gäller direktupphandlingar.

Det senaste året känns det som att jag levt och andats torsk. Ifrågasatt hur vi konsumerar fisk och hur vi kan lita på att den är producerad på ett ok sätt, skriver Linda Bjarle. Torsken som åker 4 400 mil till Kina för att filéas har fått konkurrens av odlad viltfångad torsk. Och genom blockkedjetekniken kan man få veta en massa om torsken på tallriken.

Jag har tidigare påtalat att det finns stora fördelar att förhandla eftersom köpare och säljare då kan mötas i en gemensam överenskommelse. Men det är också viktigt att ha en dialog, ibland kanske viktigare. Därför blir jag extra glad när dialog och förhandling är synligt i de nya upphandlingsreglerna från den 1 februari, skriver Inköpsrådets expert Petra Rantzow.

Vid upphandling av ramavtal måste största kvantitet eller högsta värde anges. Det slår Högsta förvaltningsrättens fast i två domar. De innehåller närmast identiska lydelser som i olika grad ger tre överraskande besked, skriver Jakob Waldersten som funderar över hur de påverkar kommande entreprenadupphandlingar.

Strax före jul kom så det efterlängtade slutbetänkandet från It-driftsutredningen: Säker och kostnadseffektiv it-drift – förslag till varaktiga former för samordnad statlig it-drift, skriver Peter Nordbeck.

Ställ rätt frågor och ställ dem till rätt personer. Det är Magnus Josephsons råd för en lyckad marknadskartläggning.

En stor nyhet när upphandlingslagarna ändras den 1 februari är att de upphandlingsförfaranden som vi känner sedan urminnes tider, förenklat förfarande och urvalsförfarande, tas bort. Upphandlaren blir fri att utforma sina egna förfaranden. Därför får upphandlingsdokumenten delvis en annan utformning. Det är hög tid att uppdatera era mallar, skriver Magnus Nilsson.

Leverantörer har många önskemål om hur en upphandling kan förbättras. Pernilla Rasiwala, Advokatfirman Elici, har samlat leverantörernas fem viktigaste förslag som de tycker underlättar en bra offentlig affär.

Det finns stora fördelar med att förhandla eftersom köpare och säljare då kan mötas i en gemensam överenskommelse. Men det är också viktigt att ha en dialog, ibland kanske viktigare. Många upphandlare är särskilt intresserade av dialogen och nyfikna på vad som kan förhandlas, skriver Inköpsrådets expert Petra Rantzow.

För ungefär en månad sen damp det ned ett förslag från regeringen om att göra det som tidigare varit frivilligt obligatoriskt. Det handlar alltså om att göra den ”frivilliga” så kallade bör-regeln i LOU, obligatorisk per den 1 juli 2022. Det handlar om att gå från att upphandlande myndigheter bör ta hänsyn till miljö och sociala aspekter i offentlig upphandling till att vi ska, skriver Peter Nohrstedt.

Nyligen publicerade Esam en rapport som innehåller en utvärdering av olika lösningar för digitala samarbetsplattformar för den offentliga sektorn. Peter Nordbeck är kritisk till att Esam i rapporten exkluderar vissa leverantörer från utvärderingen.

I mitten av november nåddes vi av den chockartade nyheten att WWF på grund av djurvälfärds- och klimatskäl gett svensk kyckling rött ljus. Om det är något vi kommuner alltid litat på så är det att om vi köper svenskt kött så ska allt vara ok, skriver Linda Bjarle. Förvirringen när vi kunde läsa rubriker som ”Undvik svensk kyckling!”, var därför total. Vad i hela friden ska vi köpa nu?!

Ambitionen är stor hos många offentliga aktörer att göra rätt när det gäller klimatpåverkan. Men hur ska kraven konkretiseras i upphandlingsdokumenten? Den nya lagen om klimatdeklaration för byggnader ger stora möjligheter, skriver Jakob Waldersten.

Regeringen föreslår en lagskärpning där det blir tvingande att ta hänsyn till klimat, människors hälsa och djuromsorg vid offentlig upphandling. Ur ett juridiskt perspektiv kan det ibland leda till svårigheter, skriver Jenny Kenneberg, Brick Advokat.

Ända sedan jag började arbeta med kategoristyrning 1997, så har det funnits en brist och en större efterfrågan än utbud när det gäller duktiga kategoriansvariga, skriver Helena Brynolfsson.

Vad vill du uppnå med din förhandling? Den får avse alla aspekter av varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna och den ska förbättra anbuden. Inköpsrådets expert Petra Rantzow lotsar vidare på spelplanen för förhandling.

På senare tid har det seglat upp många initiativ som har en gemensam nämnare – nämligen behovet av att ha koll på leveranskedjan. I hållbarhetssvängen pratar vi om hållbara leveranskedjor och då menar vi risker som kan kopplas till den kedja av leverantörer som finns bakom de varor och tjänster vi upphandlar och konsumerar, skriver Peter Nohrstedt.

”För att jag vill ha makt” svarade jag en gång på en fråga om varför jag ville bli chef. Det var på en ledarskapskurs med 20 andra chefer. Jag kastade ut mitt svar först av alla, och sen gick det laget runt. Ingen annan svarade makt, berättar Camilla Alfredsson, inköpschef i Helsingborg.

För att undvika att hamna i trassliga situationer när takvolymen i ramavtal nås kan det vara bra att tillföra en uppsägningsgrund till ramavtalet. Den anger att när taket nås har myndigheten rätt att säga upp ramavtalet, skriver Magnus Nilsson, Inköpsrådets expert.

Är en upphandlande myndighet helt förhindrad, när kontrakt väl tecknats, att ta kontroll över vilka underentreprenörer som anlitas, för vad och vilka krav som får ställas på dessa? Det är några frågor som väcktes i Per-Ola Bergqvists första artikel om underentreprenörer och LOU. Här är hans andra artikel i ämnet.

Det finns några grundläggande frågor om skadeståndsansvar och ansvarsbegränsningar i it-avtal, skriver Peter Nordbeck, Inköpsrådets expert. Ett viktigt syfte med att inkludera bestämmelser som beskriver parternas skadeståndsansvar i it-avtal (även andra avtal) är att parterna ska kunna förutse den riskexponering som de utsätter sig för.

Måste alla obligatoriska krav fortfarande upprätthållas av den upphandlande myndigheten? Inköpsrådets expert Pernilla Rasiwala, Brick Advokat, svarar på frågan.

Stundom dyker det upp någon i Upphandlingssverige som argumenterar för möjligheten att skapa ett nytt ramavtal genom ett sedan tidigare upphandlat ramavtal. En sådan tolkning av regelverket faller dock snabbt, konstaterar Per Werling, eftersom det skulle göra det möjligt för beställaren att på ramavtalets sista giltighetsdag tilldela ett nytt ramavtal.