Expertkommentar

En fråga som jag ofta brottas med är varför inte fler företag lämnar gemensamma anbud i offentlig upphandling? Att samarbeta för att tillsammans uppfylla de krav som ställs i offentliga upphandlingar är en stor fördel för framför allt små och medelstora företag, skriver Magnus Johansson.

Hösten har anlänt och vi befinner oss mitt i den kanske mest produktiva delen av terminen. Allt som har planerats i månader ska nu presenteras och det märks i ens flöden på sociala medier! Fler småföretagare än tidigare deltar i offentlig upphandling, skriver Magnus Johansson. Det visar en rapport från Företagarna som kom i september.

I min förra expertkommentar skrev jag om att EU-parlamentet hade invändningar mot European Union-U.S. Data Privacy Framework, ett ramverk som syftar till att göra det möjligt att överföra personuppgifter från EU till USA. Min gissning då var att EU-kommissionen ändå skulle driva igenom ett beslut om adekvat skyddsnivå för ramverket. Och det var det som hände, skriver Peter Nordbeck.

Jag har i över 25 år arbetat med, föreläst och skrivit spaltmetrar om spendanalys och ärligt talat trott att jag skrivit klart om området. Att det helt enkelt inte fanns mer att ösa ur och skriva om. Men så har tre reflektioner dykt upp, som jag skulle vilja dela med er, skriver Helena Brynolfsson, Inköpsrådets expert.

När ni börjar ställa hållbarhetskrav är det också dags att strukturera uppföljningen på ett hållbart sätt. Här är flera prioriteringstips på hur ni ska lyckas följa upp hållbara affärer och hur ni kan effektivisera genom samarbete, skriver Lena Mårdh, Inköpsrådets hållbarhetsexpert.

Leverantörskontrollutredningens betänkande innehåller välkomna nyheter som en genomgång av vilka brott som faktiskt motsvaras av dem som nämns i LOU. Men andra delar väcker följdfrågor: Hur lång tid kan en leverantörsprövning komma att ta? Krävs inte ett mer träffsäkert verktyg än en sanningsförsäkran? Olle Lindberg, Kahn Pedersen, kommenterar utredningen.

Jag förstår näringslivets, ibland återkommande, frustration över offentliga upphandlingar. Vi måste bli bättre! Men det krävs arbete och samarbete som vi måste lägga ner nu, innan det är för sent. Vi kan inte vänta med målmedvetna och hållbara offentliga affärer, skriver Lena Mårdh.

Kärt barn har många namn, hållbarhetskrav, träffsäker upphandling… eller är det bara målmedvetna krav vi ska ställa? Oavsett vilket så behöver det göras på ett strukturerat och systematiskt sätt och att LOU säger att det är ok, skriver Lena Mårdh, Inköpsrådets expert.

Offentlig upphandling är ingen ”one man show”. Tyvärr, kanske man kan säga, för då hade det bara varit ens egen vilja att hantera under en upphandlingsprocess, skriver Marcus Bäckström, upphandlingsstrateg i Simrishamn. Han berättar om nyttan med kommunens styrdokument.

Överprövningar upplevs ofta som att de sker i ett rättsligt vakuum. Bedömningarna görs utifrån ett upphandlingsrättsligt perspektiv, och varken verkligheten eller andra rättsområden verkar ha någon betydelse. Olle Lindberg och Albin Nyrén, Kahn Pedersen, beskriver tre kammarrättsmål där utgången berott på annat än upphandlingsrättsliga bedömningar.

Vi tycker att det är något onormalt med onormalt låga anbud. Eller ja, kanske inte med anbuden. Men med den rättspraxis som utvecklats kring hur upphandlande myndighet ska göra för att på rätt sätt bedöma om ett anbud är onormalt lågt, skriver Fia Hendar och Joel Lack, Adda.

Ett nytt mål från Kammarrätten i Göteborg är ett gott exempel på den sannolikt vanligaste typen av överprövningsmål. Har vinnande anbudsgivare redovisat alla nödvändiga uppgifter om utförda referensuppdrag? Olle Lindberg, Kahn Pedersen, beskriver målet, och funderar på vad som möjligen hade kunnat förebygga domstolsprocessen.

Peter Nordbeck fortsätter att skriva om myndigheters användning av molntjänster. Han tar upp den senaste utvecklingen kring det föreslagna nya ramverket för överföring av personuppgifter till USA och den kartläggning av myndigheters användning av molntjänster som har gjorts av den Europeiska dataskyddsstyrelsen.

Något vi ofta säger i upphandlingsvärlden är att ”ställ inga krav du inte kan följa upp”. Men hur vet vi att vi behandlar alla leverantörer lika om vi inte är säkra på att produkterna vi köper verkligen uppfyller ställda krav? skriver Linda Bjarle, Inköpsrådets expert.
 

Terminen går mot sitt slut och vi kan konstatera att den offentliga upphandlingen är i ständig rörelse. Det är just därför denna lagstiftning är så spännande. Under 2022 skedde en hel del lagförändringar och nu är det upp till bevis under 2023 för att se om det blev så mycket enklare eller bättre, skriver Magnus Johansson.

I Norden har vi de högsta nivåerna av social tillit i världen. Vi inköpare litar på våra leverantörer. När jag studerade i England var synen på leverantörer den motsatta. En tristare inställning, men onekligen ett intressant perspektiv när det gäller vårt arbete som inköpare, skriver Helena Brynolfsson.

Efter tre år som uppskattad expert på entreprenadupphandling på Inköpsrådet blickar Jakob Waldersten både bakåt och framåt. Har du  upptäckt den röda tråden i hans artiklar?

Tycker du att det är svårt att ställa relevanta kemikaliekrav? Varför inte börja jobba med miljömärkningar i stället. Att använda miljömärkningar som krav i upphandlingar är möjligt men även att utveckla arbetet tillsammans med leverantören under avtalstiden kan ge effekt, skriver Lena Mårdh.

Avgränsade detaljfrågor i rättspraxis kan ibland ha minst lika stor praktisk betydelse som generella vägledande uttalanden. Det konstaterar Olle Lindberg och Albin Nyrén, Kahn Pedersen, som resonerar om vikten av praktiskt orienterad rättspraxis och tar ett exempel från färsk kammarrättspraxis.

Jag förutsätter att du läser den här texten på din mobil. Nu för tiden använder 90 procent av befolkningen under 45 år mobilen för att surfa dagligen. Fler personer besöker hemsidor via mobilen än via en dator, och andelen ökar, skriver Marcus Bäckström, upphandlingsstrateg i Simrishamns kommun.

Den 1 juli 2022 infördes regeln i upphandlingslagarna om att överprövningsmål ska hanteras skyndsamt i domstolarna. Skyndsamhetskravet innehåller inte någon frist för när ett mål senast ska vara avgjort, men ger ändå en markering från lagstiftaren, skriver Magnus Johansson.

Under pandemin gjorde många konsumenter vad de kunde för att stötta mindre lokala leverantörer. I en lågkonjunktur är det svårare att hjälpa eftersom många brottas med att få ihop den egna ekonomin. Offentliga beställare måste därför bli bättre på att utforma sina upphandlingar så att fler och mindre företag får chansen att leverera, skriver Magnus Johansson.

Genom att våga lyfta hållbarhet tidigt i upphandlingsprocessen och våga diskutera målkonflikter tillsammans med sakkunniga kan man som upphandlande organisation skapa sig kunskap och rutiner för framtidens bästa offentliga affärer, skriver Lena Mårdh.

Den viktigaste delen av tillsynen över offentlig upphandling har länge varit leverantörers överprövningar av upphandlingar – inte Konkurrensverkets faktiska tillsynsarbete. Detta kan vara på väg att ändras. Olle Lindberg, Kahn Pedersen, undrar om det verkligen är önskvärt.

Det finns både för- och nackdelar med kollektiva nyttigheter. Exempel på sådana kan vara offentligt anordnade fyrverkerier, lekplatser eller vägar. De är exempel på varor som alla kanske inte vill vara med och betala för men ingen kan uteslutas från att ta del av resultatet, skriver Marcus Bäckström.

Johan Cronemans krönika i DN ”Är de naiva, medvetet oförstående, eller rent av korkade?”, handlar om missförhållanden inom elitidrotten. Ett ämne långt ifrån inköp, men med omarbetning skulle den kunna ställas till den omvärld som omger oss inom inköp, alltså ”Är de medvetet oförstående eller bara okunniga?”, skriver Helena Brynolfsson.

Många vindar blåser kring offentlig upphandling. Det offentliga köper varor, tjänster och byggentreprenader för hiskeliga belopp årligen. Det vilar därför ett stort ansvar på det offentliga att göra detta på bästa sätt. Under senaste år har den offentliga upphandlingen blivit alltmer ett politiskt styrmedel för att lösa samhällsproblem, skriver Magnus Johansson.

Ska vi fullständigt nå hållbara inköp och behov så behöver vi samarbeta inom våra verksamheter. Vi kan inte längre skylla på att det får någon annan lösa. Upphandlaren behöver skapa förutsättningar för hållbara inköp, men också hjälpa verksamheterna att genomföra det, skriver Lena Mårdh, Inköpsrådets expert.

Ekonomin avmattas, inflationen stiger, räntor och elpriser höjs… insatsvaror ökar i pris liksom konsumtionsartiklar och tjänster. I sådana tider hamnar vi närmare våra grundläggande behov och känslor. Ur ett förhandlingsperspektiv gör det oss mer sårbara och kortsiktiga, skriver Inköpsrådets expert Petra Rantzow.

Om en leverantör ska tillåtas höja sina priser utan stöd av en indexklausul gäller det att beakta såväl juridiska som kommersiella aspekter för att inte hamna fel, skriver Inköpsrådets expert Magnus Nilsson.

Välfärdsbrottsligheten breder ut sig i samhället och utgör inte bara ett hot mot demokratin utan även mot den offentliga affären. Mest effektivt mot välfärdsbrott kopplat till offentlig upphandling är förstås att aldrig ge oseriösa aktörer tillträde till den offentliga marknaden, skriver Magnus Johansson. Det kan vara lättare sagt än gjort.

Genom mer renoverings- och lagningstjänster samt ett kreativt användande av upphandlingshantverket kan vi gynna hållbara offentliga affärer både ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv, skriver Lena Mårdh, Inköpsrådets expert på hållbarhet.

Avtal som egentligen ska ogiltigförklaras av domstol kan ibland få bestå. Så är fallet när det finns tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Olle Lindberg och Johanna Palm på Kahn Pedersen tar avstamp i ny rättspraxis och beskriver vilka exempel på det finns på sådana tvingande hänsyn.

Detta är den andra och sista delen av Jakob Walderstens expertkommentar om frågor som rör tider i entreprenadupphandlingar. I denna del berättar han mer om villkor som rör tiden under själva entreprenaden, men som behöver beaktas redan inför upphandlingen.

Så här i början av året är det spännande att blicka framåt och fundera på vad som 2023 har att erbjuda! Framför allt tänker jag på kommande beslut kring Konkurrensverkets utökade sanktions- och utredningsmöjligheter i sin tillsyn över upphandlingslagstiftningen, skriver Magnus Johansson.

Den senaste tiden har vi jobbat med att införa ett nytt intranät, Den digitala arbetsplatsen. Det har gett mig möjlighet att reflektera över våra arbetssätt. Hur jobbar vi i dag? Hur vill vi jobba? Vilka möjligheter ger den digitala arbetsplatsen oss? skriver Marcus Bäckström i Simrishamns kommun.

För ett halvår sedan infördes ett krav på att förvaltningsdomstolarna ska hantera upphandlingsmålen skyndsamt. Kan vi redan nu se några effekter av lagändringen? Olle Lindberg på Kahn Pedersen kommenterar det första halvåret med det nya skyndsamhetskravet.

Cirkulär ekonomi är ordet på mångas läppar just nu. Genom samarbete, dialog med näringslivet och användningen av upphandling som ett hantverk kan du lyckas med mer innovativa cirkulära affärer, skriver Lena Mårdh, Inköpsrådets expert på hållbarhet.

Två nyheter på cybersäkerhets- och dataskyddsområdet kommer att få stor påverkan på it-avtal, skriver Inköpsrådets expert Peter Nordbeck.

Min senaste krönika målade upp en omvärldsbild där inte mycket stod rätt till, och den bilden lär vi få leva med ett tag till. För att inte tappa mark i den offentliga affären så finns det saker som kan göras för att öka attraktiviteten till offentliga kontrakt. När jag träffar upphandlare och leverantörer upplever jag en stark kämparvilja, skriver Magnus Johansson.

Att skapa hållbara affärer görs inte i en handvändning eller är en engångshändelse. Med ett bra och välgenomtänkt förarbete kan vi lyckas med att använda upphandling som ett hantverk för att nå många olika mål, skriver Lena Mårdh, Inköpsrådets expert på hållbarhet.

I tider med skenande inflation uppkommer ofta frågor om leverantörer ska få justera sina priser i ingångna avtal. Kostnaderna kan ha ökat rejält och leverantören kan ha svårt att leverera till överenskomna priser och i värsta fall hamna på obestånd, skriver Inköpsrådets expert Magnus Nilsson.

Terminal 5 på Arlanda flygplats ska fräschas upp under 2023. Inför renoveringen upphandlade Swedavia utrustning till säkerhetskontrollerna. Trots att verksamheten på Arlanda faller under Säkerhetsskyddslagen fick kinesiska Nuctech avtalet, skriver Pernilla Norman, Inköpsrådets expert på säkerhet.

Den strida strömmen av överprövningsmål kring takvolymer i ramavtal är ett minne blott. Leverantörernas aktivitetsplikt som följer av HFD 2022 ref. 4 är den nya svarta. Olle Lindberg på Kahn Pedersen kommenterar den snabba utvecklingen som nu sker i underinstanserna.

Vi befinner oss i en osäker tid med dystra prognoser och en förväntad lågkonjunktur. En fortsatt brist på material förespås med logistiska utmaningar och ökade priser. Vi behöver fortsätta att arbeta i ett högt tempo och ta fram flera hållbara lösningar för vår planets överlevnad, skriver Helena Brynolfsson.

Att tid är pengar är något som gör sig påmint i denna tvådelade expertkommentar från Jakob Waldersten, Inköpsrådets expert på entreprenadupphandling. I den första delen får du som entreprenadupphandlare veta mer om vad man bör tänka på avseende själva upphandlingen.

Jag har snöat in på förhandlingsmöjligheter inom offentlig upphandling för att möjligtvis kunna styra valet till rätt samarbetspartner inom lagens ramar, skriver Inköpsrådets expert Petra Rantzow.

Marcus Bäckström är upphandlingsstrateg i Simrishamn och driver sedan flera år en uppskattad blogg om upphandling på kommunens hemsida. Han utsågs till Årets Inköpare 2020. Nu är han också en av Inköpsrådets experter.

Vår omvärld med krig, inflation, räntehöjningar och höjda energipriser påverkar oss, och även den offentliga affären. I stället för att tala om affärsmöjligheter i offentlig verksamhet undrar vissa leverantörer hur de ska ta sig ur ett upphandlat kontrakt, skriver Magnus Johansson, Företagarna.

Nu mer än någonsin behöver vi ledarskap och strategier kopplat till inköp och upphandling. Strategierna för att prioritera och ledarskapet för att agera. Vi behöver resurserna och insatserna som krävs för att identifiera den bästa vägen framåt i de affärer vi gör, skriver Eva-Lotta Löwstedt Lundell.