Stoppa de oseriösa aktörerna

Uteslutningsreglerna i upphandlingslagarna har till syfte att motverka osund konkurrens och hålla ordning och reda i leden. Vid upphandling över tröskelvärdena är upphandlande organisationer skyldiga att begära in och kontrollera bevis medan under tröskelvärdena så finns ingen sådan skyldighet. Med tanke på att drygt över hälften av alla annonserade upphandlingar är icke-direktivstyrda utgör dessa kontrakt enorma summor.

Vad kan då upphandlande organisationer vidta för åtgärder för att hindra oseriösa aktörer att få tillträde till den offentliga marknaden? Det måste framför allt skapas bättre förutsättningar att utföra kontroll så att det blir genomförbart för upphandlande organisationer att mäkta med.

De bevis som finns i dagsläget gällande de obligatoriska uteslutningsgrunderna bygger i stort sett på att leverantörerna själva får intyga på heder och samvete i en sanningsförsäkran att de inte begått brott som ska medföra uteslutning. För det fall en leverantör skulle lämna falska uppgifter i en sådan sanningsförsäkran kan leverantören dömas för brott.

Men detta är inte tillräckligt. Det måste bli enklare för upphandlande myndigheter att få verktyg för att själva kunna utföra kontroll, och inte minst stöd för hur kontrollen ska gå till. Leverantörskontroll generellt handlar om så mycket mer om än att få kännedom om eventuella begångna brott, utan ska säkerställa att leverantören är lämplig att utföra uppdraget i sin helhet.

Det pågår för närvarande en utredning som den tidigare regeringen tillsatte som bland annat ska analysera frågan om effektiv och tillförlitlig kontroll av leverantörer vid tilldelning av offentliga kontrakt.

Utredningen välkomnas av många skäl. Inte minst för att lättare kunna hålla oseriösa leverantörer utanför den offentliga marknaden, men också för att öka tilliten till den offentliga affären.

För vad händer när oseriösa leverantörer släpps in? Seriösa leverantörer riskerar att slås ut från den offentliga marknaden och vi riskerar att vi inte få valuta för våra skattemedel. Fuskas det på ett håll så är det mycket som talar för att fusk utgör hela grunden för oseriösa leverantörers affärsidéer. Den offentliga upphandlingen riskerar även att endast bli ett slag i luften som undergräver intresset för seriösa leverantörer att delta.

En annan viktig pusselbit för att uppnå en effektiv leverantörskontroll är förstås också vikten av en aktiv avtalsuppföljning, men det sker i ett senare skede och då kan skadan vara svårare att reparera.

Våra skattemedel ska inte gå till att finansiera kriminell verksamhet. I en sådan verklighet riskerar vi alla att bli förlorare, både det offentliga, näringslivet och vi som privatpersoner.

Sverige kan inte längre förlita sig på den öppenhet och viss naivitet som präglat vårt välfärdssamhälle, vi måste i stället hitta nya vägar som kan bädda för en sund konkurrens och öka attraktiviteten till den offentliga upphandlingen. Inte minst för att värna och hylla alla seriösa leverantörer där ute. I ett sådant scenario är vi alla i stället vinnare!

Magnus Johansson
Företagarna