Juridik

Ett onormalt lågt anbud ska förkastas om priset inte kan förklaras på ett tillfredsställande sätt. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar ett nytt kammarrättsavgörande som rör frågan om den upphandlande myndigheten har godtagit ett onormalt lågt anbud i strid med LOU.

Hur villkoren för prisavdrag ska förstås vid anbudsutvärdering kan vara avgörande för utfallet i en upphandling. Jesper Fahlgren och Cornelia Medrek på Advokatfirman Schjødt kommenterar en ny kammarrättsdom som behandlar viktiga frågor på detta tema.

Telenor Sverige ska betala en administrativ sanktionsavgift på 12,5 miljoner kronor för överträdelser av bestämmelser i säkerhetsskyddslagen, enligt PTS. Det är första gången ett privat företag får betala en sanktionsavgift för brott mot säkerhetsskyddslagen. Fallet blir särskilt relevant för upphandlande bolag inom exempelvis el-sektorn, skriver advokat Viktor Robertson.

Länsstyrelsen i Skåne beslutade förra året att VA Syd skulle betala en sanktionsavgift på sju miljoner kronor för brott mot säkerhetsskyddslagen. Beslutet överklagades av VA Syd. I november kom förvaltningsrättens dom som analyseras av Omar El Khatib.

En dom från Mark- och miljööverdomstolen går stick i stäv mot Kammarrätten i Sundsvalls bedömning om vem som bär ansvaret för att en handling inte inkommit i rätt tid när den hamnat i skräpposten. Advokat Christian Härdgård och biträdande jurist Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, tolkar domen.

Huruvida negativa prisposter i anbud är tillåtet eller inte är en högaktuell fråga. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar ett nytt kammarrättsavgörande som avsåg hur negativ prissättning i anbud ska bedömas när detta inte regleras i upphandlingsdokumenten.

Högsta förvaltningsdomstolens främsta uppgift är att ge vägledning till parter och lägre domstolar och därmed även till marknaden i stort om hur lagen ska tolkas och tillämpas. Domstolens uppgift är inte att skipa rättvisa i det enskilda fallet, skriver advokaterna Helena Rosén Andersson och Daniel Wendelsson.

En offentlig upphandling får inte innehålla golvpriser konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen återigen, och den här gången gällde det utvärderingen (HFD 3566-21), skriver Åsa Edman och Fia Hendar, Adda. De diskuterar regelverket och praxis kopplade till prisutvärdering och hanteringen av onormalt låga anbud.

Ett överklagande till kammarrätten av ett sekretessbeslut att inte få ta del av vinnande anbud har avvisats, då den som fattat beslutet hos regionen inte var behörig. Fredrik Linder och Cornelia Medrek på Advokatfirman Schjødt kommenterar ett ny kammarrättsdom och ger råd för att undvika avvisning.

Kammarrätten i Sundsvall konstaterar att en upphandlande myndighet inte har rätt att överklaga ett avgörande enbart av det skälet att domskälen riskerar att medföra att en process om upphandlingsskadeavgift initieras. Christian Härdgård och Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

Skärpningen av Säkerhetsskyddslagen börjar märkas. Flera tillsynsutredningar har inletts och Länsstyrelsen i Skåne har beslutat om en sanktionsavgift mot VA Syd på sju miljoner kronor. En förhållandevis hög avgift, skriver Omar El Khatib och Petter Florwald, Bokwall Rislund Advokatbyrå.

EU:s nya internationella upphandlingsinstrument, IPI, vars syfte är att begränsa tillgången till unionens upphandlingsmarknader för tredjeländer som inte erbjuder ett ömsesidigt tillträde för EU-företag, trädde ikraft i går, den 29 augusti. Cornelia Medrek och Jesper Fahlgren från Advokatfirman Schjødt kommenterar det nya instrumentet.

Ett mål i EU-domstolen tar upp frågor om övergång till förhandlat förfarande utan föregående annonsering, när det i en föregående upphandling bara har lämnats olämpliga anbud. EU-domstolens dom i mål C-376/21 den 16 juni 2022, Regioni v rastezh mot Obshtina Razlog, analyseras av Sara-Li Olovsson och Erik Edström, Upp Advokatbyrå.

Frågor om uteslutning av leverantörer har på sistone fått stort utrymme inom den offentliga upphandlingen. Att ha ”schysta” leverantörer till offentlig sektor blir allt viktigare, skriver Sara-Li Olovsson och Erik Edström, Upp Advokatbyrå.

Finansdepartementet har tagit fram lagförslag som ger Konkurrensverket utökade sanktions-och utredningsmöjligheter vid tillsynen av offentlig upphandling. Fredrik Linder och Cornelia Medrek, Advokatfirman Schjødt, kommenterar förslagen.

Det kan vara komplicerat att tolka ett upphandlat ramavtal när parterna har olika uppfattning om innebörden. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren, Advokatfirman Schjødt, kommenterar en ny hovrättsdom och ger sin praktiska syn på frågan.

De nya reglerna i LOU skapar möjligheter för regioner att med hjälp av ”öppna” ramavtal beta av sin vårdskuld efter pandemin. Öppna ramavtal kan också vara ett alternativ till LOV för kommuner som tröttnat på fusket från välfärdsföretag, skriver Mathias Sylvan.

Fredrik Linder och Jesper Fahlgren från Advokatfirman Schjødt kommenterar en ny kammarrättsdom som tar upp frågan om en anbudsgivare gjort otillåtna reservationer i sitt anbud genom att bifoga sina egna allmänna villkor, som avvek från avtalsvillkoren i upphandlingen.

Högsta förvaltningsdomstolen har i en färsk dom lämnat klargöranden om frågor som kan uppstå vid ansökan om överprövning av beslut att avbryta en upphandling. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren från Advokatfirman Schjødt kommenterar domen.

Finansdepartementets promemoria med förslag att införa en skyldighet i upphandlingslagstiftningen för myndigheter att beakta klimat, miljö, människors hälsa och vissa andra samhällsintressen vid offentlig upphandling sammanfattas av Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt.

I en ny dom från Kammarrätten i Göteborg aktualiseras frågor om takvolym och krav på att ange inköpspriser och enhetliga procentuella påslag för produktgrupper. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar domen.

En kammarrättsdom behandlar frågan om krav på tydlighet i fråga om obligatoriska krav. Joakim Lavér och Lars Lundgren, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

Kammarrätten i Sundsvall har prövat frågan om ett krav på att ange anbudspriset i hela kronor strider mot proportionalitetsprincipen. Advokat Christian Härdgård och biträdande jurist Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

Även om ett krav på minsta årsomsättning anges med en nivå som är tillåten enligt LOU innebär det inte automatiskt att nivån är tillåten enligt proportionalitetsprincipen. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar en dom från Kammarrätten i Jönköping.

HFD har nyligen bedömt ett fall där en anbudsgivare diskvalificerats från att delta i en reserverad upphandling sedan den hänvisat till en organisatorisk enhet inom anbudsgivaren. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar domen och vad den innebär för leverantörsbegreppet.

Svenska kammarrätter har bedömt frågan om leverantörsbyte under pågående upphandlingsförfarande helt annorlunda jämfört med EU-domstolen. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar rättsläget.

Upphandling kan bli en bricka i förhandlingarna om världshandeln, skriver Åsa Edman, chefsjurist på Adda. Under snart ett decennium har EU:s medlemsstater förhandlat om en förordning som syftar till att Europeiska kommissionen ska få ett påtryckningsmedel i förhandlingarna med länder utanför EU och nuvarande handelsavtal.

Regeringens lagrådsremiss är tänkt att förenkla och förtydliga reglerna för icke-direktivstyrda upphandlingar. Men i ett avseende minskar inte upphandlarens administrativa börda. Det gäller förnyade konkurrensutsättningar enligt LUF, konstaterar Viktor Robertson på Advokatfirman Kahn Pedersen.

Den 3 juni överlämnade regeringen flera förslag till ändringar i upphandlingslagarna till Lagrådet. Förslagen innebär enklare regler för upphandlingar under tröskelvärdena och upphandlingar av sociala tjänster. Kristian Pedersen och Viktor Robertson, Advokatfirman Kahn Pedersen, redogör för de mest betydelsefulla delarna av förslaget och hur de påverkar vardagen för offentliga upphandlare.

EU-domstolen har prövat om en upphandlande myndighet kan begära att leverantören, redan vid tidpunkten för lämnande av anbud, ska inneha ett tillstånd utfärdat av en myndighet i det land där det offentliga kontraktet ska utföras. Fredrik Linder och Filippa Gyllsten från Advokatfirman Schjødt kommenterar domen och vad den innebär för svenska förhållanden.

DEL 5. Denna artikelserie belyser några vanliga uteslutningsgrunder i LOU och upphandlarens praktiska handläggning vid uteslutning. Serien utgår från ett konkret men helt fiktivt fall. I den femte och sista delen låter advokat Pernilla Rasiwala och biträdande jurist Elin Böhlin på Brick Advokat upphandlaren Anna sammanfatta vad hon har lärt sig om prövningen i 13 kap. LOU.

DEL 4. Hur kan överenskommelser med konkurrensbegränsande syften mellan leverantörer i upphandlingar upptäckas och hur ska de hanteras i en pågående upphandling? Advokat Pernilla Rasiwala på Brick Advokat reder ut begreppen i 13 kap. LOU.

DEL 3. Vilka typer av brister vid fullgörande ett upphandlat kontrakt kan leda till uteslutning i kommande upphandlingar? Hur kan en leverantör freda sig från en sådan risk för uteslutning? Advokat Pernilla Rasiwala och biträdande jurist Elin Böhlin på Brick Advokat reder ut begreppen.

DEL 2. När är det möjligt att utesluta en leverantör som inte har betalt sina skatter eller socialförsäkringsavgifter och hur bör den upphandlande myndigheten rent praktiskt gå till väga? Advokat Pernilla Rasiwala och biträdande jurist Fredrik Hartmeier på Brick Advokat reder ut begreppen.

Ett alltför stelbent regelverk leder till att anbudsgivare utesluts i onödan. Jag föreslår därför att vi behöver lätta på reglerna om komplettering så att en mer effektiv konkurrens kan uppnås, skriver Gustav Knopp, Wistrand Advokatbyrå.

DEL 1. Hur ska en upphandlare göra om denne får höra något oroande om en leverantör som lämnat anbud i en pågående upphandling? När får man utesluta leverantören och när måste man göra det? Denna artikelserie i fem delar belyser de vanligaste uteslutningsgrunderna och beskriver den praktiska handläggningen. Pernilla Rasiwala och Fredrik Hartmeier på Brick Advokat reder ut begreppen.

Under lång tid har upphandlingar med utvärderingsmodell lägstapris varit aktuella. Det blir vanligare och vanligare trots att man sällan verkligen vill ha anbuden med det lägsta priset. Detta har seglat upp som ett stort problemen som i onödan belastar domstolarna, skriver Christoffer Stavenow.

Regeringen presenterade nyligen ett förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen som berör de aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Viktor Robertson och Albin Svensson, Advokatfirman Kahn Pedersen, går här igenom de delar av förslaget som särskilt påverkar upphandlande myndigheter och enheter. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 december 2021.

DEL 5. I den femte och sista delen i artikelserien om upphandling och informationssäkerhet går Kristian Pedersen och André Catry, Advokatfirman Kahn Pedersen, igenom hur upphandlande myndigheter bör tänka och arbeta kring informationssäkerhet och avtalsuppföljning.

DEL 4. Skyddet för personlig information och den personliga integriteten är en aspekt av informationssäkerhet vid upphandlade avtal. I den fjärde delen i serien om upphandling och informationssäkerhet går Martin Brinnen och Magnus Ehn, Advokatfirman Kahn Pedersen, igenom hur myndigheter, utifrån GDPR, bör arbeta med personuppgifter.

DEL 3. Skyddet för personlig information och den personliga integriteten är en aspekt av informationssäkerhet vid en upphandling. I den tredje delen i serien om upphandling och informationssäkerhet går Martin Brinnen och Magnus Ehn, Advokatfirman Kahn Pedersen, igenom hur myndigheter, utifrån GDPR, bör arbeta med skyddet för personuppgifter som förekommer i upphandlingar.

Ett avtal som parterna har kallat hyreskontrakt utgör ett upphandlingspliktigt byggentreprenadkontrakt, enligt Förvaltningsrätten i Stockholm. Mårten Nyström Holm, jurist på Affärsconcept, kommenterar domen.

DEL 2. Skyddet av Sveriges säkerhet är en aspekt av informationssäkerhet vid upphandling. I den andra delen av Inköpsrådets serie om upphandling och informationssäkerhet går Viktor Robertson och André Catry, Advokatfirman Kahn Pedersen, igenom grunderna i säkerhetsskyddslagen och hur den påverkar upphandlingar.

DEL 1. Det här är den första delen av fem i Inköpsrådets artikelserie om upphandling och informationssäkerhet. Erik Olsson och André Catry, Advokatfirman Kahn Pedersen, går igenom hur upphandlande myndigheter bör tänka och arbeta kring informationssäkerhet och upphandling.

I en juridisk krönika nyligen reflekterade Johan Stern och Björn Bergström över lagförslaget om överprövningar. De ville diskutera vad som är lämpliga mål för överprövningar och utmanade läsarna att tycka till. Flera antog utmaningen.

Innebörden av ett ska-krav, att anbudsgivare ska godta förlängning av ett anbuds giltighetstid vid en överprövning, har tagits upp av kammarrätten. Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, analyserar domen.

Ett ramavtal i ramavtal bör även i juridisk mening bli vad det är i praktiken, skriver advokaten Jon Kihlman apropå en dom i Kammarrätten i Stockholm. Domen har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen som ännu inte beviljat prövningstillstånd.

Finansdepartementets promemoria och utkast till lagrådsremiss för en effektivare överprövning av offentliga upphandlingar får Björn Bergström och Johan Stern, Ramberg Advokater, att reflektera över frågan. De uppmanar även dig som läser krönikan att vara med i diskussionen.

En myndighet har i sitt upphandlingsdokument ställt ett obligatoriskt krav på en produkt som leverantören tänkt offerera – men som kanske inte helt klarar kravet. Frågan är: Finns det någonting leverantören kan göra för att säkerställa att produkten uppfyller ska-kravet? Inköpsrådets expert advokat Anna Ulfsdotter Forssell svarar.

Vi har just förvärvat ett företag och har fortfarande olika organisationsnummer. Kan vi, genom att använda olika organisationsnummer, erbjuda ett eller flera alternativ till lösning? Advokat Anna Ulfsdotter Forssell ger besked.