Juridik

Högsta förvaltningsdomstolen har i en färsk dom lämnat klargöranden om frågor som kan uppstå vid ansökan om överprövning av beslut att avbryta en upphandling. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren från Advokatfirman Schjødt kommenterar domen.

Finansdepartementets promemoria med förslag att införa en skyldighet i upphandlingslagstiftningen för myndigheter att beakta klimat, miljö, människors hälsa och vissa andra samhällsintressen vid offentlig upphandling sammanfattas av Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt.

I en ny dom från Kammarrätten i Göteborg aktualiseras frågor om takvolym och krav på att ange inköpspriser och enhetliga procentuella påslag för produktgrupper. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar domen.

En kammarrättsdom behandlar frågan om krav på tydlighet i fråga om obligatoriska krav. Joakim Lavér och Lars Lundgren, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

Kammarrätten i Sundsvall har prövat frågan om ett krav på att ange anbudspriset i hela kronor strider mot proportionalitetsprincipen. Advokat Christian Härdgård och biträdande jurist Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

Även om ett krav på minsta årsomsättning anges med en nivå som är tillåten enligt LOU innebär det inte automatiskt att nivån är tillåten enligt proportionalitetsprincipen. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar en dom från Kammarrätten i Jönköping.

HFD har nyligen bedömt ett fall där en anbudsgivare diskvalificerats från att delta i en reserverad upphandling sedan den hänvisat till en organisatorisk enhet inom anbudsgivaren. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar domen och vad den innebär för leverantörsbegreppet.

Svenska kammarrätter har bedömt frågan om leverantörsbyte under pågående upphandlingsförfarande helt annorlunda jämfört med EU-domstolen. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar rättsläget.

Upphandling kan bli en bricka i förhandlingarna om världshandeln, skriver Åsa Edman, chefsjurist på Adda. Under snart ett decennium har EU:s medlemsstater förhandlat om en förordning som syftar till att Europeiska kommissionen ska få ett påtryckningsmedel i förhandlingarna med länder utanför EU och nuvarande handelsavtal.

Regeringens lagrådsremiss är tänkt att förenkla och förtydliga reglerna för icke-direktivstyrda upphandlingar. Men i ett avseende minskar inte upphandlarens administrativa börda. Det gäller förnyade konkurrensutsättningar enligt LUF, konstaterar Viktor Robertson på Advokatfirman Kahn Pedersen.

Den 3 juni överlämnade regeringen flera förslag till ändringar i upphandlingslagarna till Lagrådet. Förslagen innebär enklare regler för upphandlingar under tröskelvärdena och upphandlingar av sociala tjänster. Kristian Pedersen och Viktor Robertson, Advokatfirman Kahn Pedersen, redogör för de mest betydelsefulla delarna av förslaget och hur de påverkar vardagen för offentliga upphandlare.

EU-domstolen har prövat om en upphandlande myndighet kan begära att leverantören, redan vid tidpunkten för lämnande av anbud, ska inneha ett tillstånd utfärdat av en myndighet i det land där det offentliga kontraktet ska utföras. Fredrik Linder och Filippa Gyllsten från Advokatfirman Schjødt kommenterar domen och vad den innebär för svenska förhållanden.

DEL 5. Denna artikelserie belyser några vanliga uteslutningsgrunder i LOU och upphandlarens praktiska handläggning vid uteslutning. Serien utgår från ett konkret men helt fiktivt fall. I den femte och sista delen låter advokat Pernilla Rasiwala och biträdande jurist Elin Böhlin på Brick Advokat upphandlaren Anna sammanfatta vad hon har lärt sig om prövningen i 13 kap. LOU.

DEL 4. Hur kan överenskommelser med konkurrensbegränsande syften mellan leverantörer i upphandlingar upptäckas och hur ska de hanteras i en pågående upphandling? Advokat Pernilla Rasiwala på Brick Advokat reder ut begreppen i 13 kap. LOU.

DEL 3. Vilka typer av brister vid fullgörande ett upphandlat kontrakt kan leda till uteslutning i kommande upphandlingar? Hur kan en leverantör freda sig från en sådan risk för uteslutning? Advokat Pernilla Rasiwala och biträdande jurist Elin Böhlin på Brick Advokat reder ut begreppen.

DEL 2. När är det möjligt att utesluta en leverantör som inte har betalt sina skatter eller socialförsäkringsavgifter och hur bör den upphandlande myndigheten rent praktiskt gå till väga? Advokat Pernilla Rasiwala och biträdande jurist Fredrik Hartmeier på Brick Advokat reder ut begreppen.

Ett alltför stelbent regelverk leder till att anbudsgivare utesluts i onödan. Jag föreslår därför att vi behöver lätta på reglerna om komplettering så att en mer effektiv konkurrens kan uppnås, skriver Gustav Knopp, Wistrand Advokatbyrå.

DEL 1. Hur ska en upphandlare göra om denne får höra något oroande om en leverantör som lämnat anbud i en pågående upphandling? När får man utesluta leverantören och när måste man göra det? Denna artikelserie i fem delar belyser de vanligaste uteslutningsgrunderna och beskriver den praktiska handläggningen. Pernilla Rasiwala och Fredrik Hartmeier på Brick Advokat reder ut begreppen.

Under lång tid har upphandlingar med utvärderingsmodell lägstapris varit aktuella. Det blir vanligare och vanligare trots att man sällan verkligen vill ha anbuden med det lägsta priset. Detta har seglat upp som ett stort problemen som i onödan belastar domstolarna, skriver Christoffer Stavenow.

Regeringen presenterade nyligen ett förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen som berör de aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Viktor Robertson och Albin Svensson, Advokatfirman Kahn Pedersen, går här igenom de delar av förslaget som särskilt påverkar upphandlande myndigheter och enheter. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 december 2021.

DEL 5. I den femte och sista delen i artikelserien om upphandling och informationssäkerhet går Kristian Pedersen och André Catry, Advokatfirman Kahn Pedersen, igenom hur upphandlande myndigheter bör tänka och arbeta kring informationssäkerhet och avtalsuppföljning.

DEL 4. Skyddet för personlig information och den personliga integriteten är en aspekt av informationssäkerhet vid upphandlade avtal. I den fjärde delen i serien om upphandling och informationssäkerhet går Martin Brinnen och Magnus Ehn, Advokatfirman Kahn Pedersen, igenom hur myndigheter, utifrån GDPR, bör arbeta med personuppgifter.

DEL 3. Skyddet för personlig information och den personliga integriteten är en aspekt av informationssäkerhet vid en upphandling. I den tredje delen i serien om upphandling och informationssäkerhet går Martin Brinnen och Magnus Ehn, Advokatfirman Kahn Pedersen, igenom hur myndigheter, utifrån GDPR, bör arbeta med skyddet för personuppgifter som förekommer i upphandlingar.

Ett avtal som parterna har kallat hyreskontrakt utgör ett upphandlingspliktigt byggentreprenadkontrakt, enligt Förvaltningsrätten i Stockholm. Mårten Nyström Holm, jurist på Affärsconcept, kommenterar domen.

DEL 2. Skyddet av Sveriges säkerhet är en aspekt av informationssäkerhet vid upphandling. I den andra delen av Inköpsrådets serie om upphandling och informationssäkerhet går Viktor Robertson och André Catry, Advokatfirman Kahn Pedersen, igenom grunderna i säkerhetsskyddslagen och hur den påverkar upphandlingar.

DEL 1. Det här är den första delen av fem i Inköpsrådets artikelserie om upphandling och informationssäkerhet. Erik Olsson och André Catry, Advokatfirman Kahn Pedersen, går igenom hur upphandlande myndigheter bör tänka och arbeta kring informationssäkerhet och upphandling.

I en juridisk krönika nyligen reflekterade Johan Stern och Björn Bergström över lagförslaget om överprövningar. De ville diskutera vad som är lämpliga mål för överprövningar och utmanade läsarna att tycka till. Flera antog utmaningen.

Innebörden av ett ska-krav, att anbudsgivare ska godta förlängning av ett anbuds giltighetstid vid en överprövning, har tagits upp av kammarrätten. Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, analyserar domen.

Ett ramavtal i ramavtal bör även i juridisk mening bli vad det är i praktiken, skriver advokaten Jon Kihlman apropå en dom i Kammarrätten i Stockholm. Domen har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen som ännu inte beviljat prövningstillstånd.

Finansdepartementets promemoria och utkast till lagrådsremiss för en effektivare överprövning av offentliga upphandlingar får Björn Bergström och Johan Stern, Ramberg Advokater, att reflektera över frågan. De uppmanar även dig som läser krönikan att vara med i diskussionen.

En myndighet har i sitt upphandlingsdokument ställt ett obligatoriskt krav på en produkt som leverantören tänkt offerera – men som kanske inte helt klarar kravet. Frågan är: Finns det någonting leverantören kan göra för att säkerställa att produkten uppfyller ska-kravet? Inköpsrådets expert advokat Anna Ulfsdotter Forssell svarar.

Vi har just förvärvat ett företag och har fortfarande olika organisationsnummer. Kan vi, genom att använda olika organisationsnummer, erbjuda ett eller flera alternativ till lösning? Advokat Anna Ulfsdotter Forssell ger besked.

Efter genomförd överprövning av en upphandling som resulterat i ett beslut om rättelse från domstolen, avbryts ofta upphandlingen med motiveringen att anbudens giltighetstid gått ut. Karin Söderén på Lindskog Malmström Advokatbyrå resonerar kring problemet.

Upphandlingsmyndigheten delar upphandlingsjuristen Per Werlings åsikt att frågan om när upphandlingar ska efterannonseras är viktig. Men chefsjuristen Anders Asplund och juristen Lena Forsmark svarar att de inte håller med om att rättsläget skulle vara klart.

Av tidigare kammarrättspraxis framgår att anbudsgivare, för att klara kraven på att inneha kvalitets- och miljöledningssystem, inte kan åberopa andra företag. Men kan anbudsgivaren hänvisa till ett annat företags ledningssystem som anbudsgivaren tillämpar? Frågan aktualiseras i en dom från kammarrätten. Fredrik Linder och Viktor Hård af Segerstad, Advokatfirman Schjødt, kommenterar.

Leverantören som fick ramavtalet har meddelat att bolaget eventuellt kan komma att säljas. Hur kan myndigheten acceptera en eventuell köpare som ny ramavtalsleverantör utan att göra en ny upphandling? Inköpsrådets juridiska expert Anna Ulfsdotter Forssell svarar.

Måste direktupphandlingar efterannonseras efter årsskiftet? Ja, åtminstone några direktupphandlingar enligt Upphandlingsmyndigheten, skriver Per Werling, upphandlingsjurist.

Jag hör rätt ofta leverantörer uttrycka sitt missnöje med att upphandlande myndigheter lovar för lite i sina upphandlingar. Inte sällan framförs kritik mot att det till exempel inte finns några utfästelser om köp till vissa volymer, skriver Inköpsrådets expert Magnus Nilsson.

Kammarrätten i Stockholm anser i en ny dom att det är otillåtet att en leverantör, som inte tilldelats kontrakt eller ramavtal, byts ut mot en annan leverantör. Martin Bogg och Joel Fingal, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

Svea hovrätt bedömer om ett ramavtal är exklusivt eller inte. Advokaterna Joel Fingal och Martin Bogg, Advokatfirman Delphi, refererar en ny dom.

En myndighet ska upphandla ett ramavtal och undrar vad man ska tänka på när det gäller takvolym. Inköpsrådets expert advokat Anna Ulfsdotter Forssell svarar och pekar på en kammarrättsdom.

Många kommuner ger bidrag till vägföreningar för att de ska sköta vägar och snöröjning. Föreningen betalar i sin tur till någon som utför arbetet. Kringgår man LOU när detta inte upphandlas? Inköpsrådets expert advokat Anna Ulfsdotter Forssell svarar.

Felaktigheter i kommersiella villkor – går de att ändra under pågående upphandling? Inköpsrådets juridiska expert Anna Ulfsdotter Forssell svarar.

Göta hovrätt har kommit med ett avgörande angående en leverantörs rätt till skadestånd på grund av avtalsbrott. Johan Stern och Alexander Hantosi, Ramberg Advokater, konstaterar att målet illustrerar vikten av att skriva tydliga avtal.

Högsta förvaltningsdomstolen fastställer vad som är ett tjänstekontrakt. Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi, analyserar en ny dom.

EU-domstolen har lämnat ännu ett förhandsavgörande på temat underleverantörer. Det bekräftas att medlemsstaterna inte generellt får begränsa hur stor volym som får läggas ut på underleverantörer, skriver Sylvia Lindén och Jens Nilsson, advokatbyrån Kilpatrick Townsend.

Har en leverantör rätt att säga nej till vår önskan att förlänga avtalet? Inköpsrådets expert upphandlingskonsulten Magnus Nilsson svarar.

En myndighet fattade beslut om tilldelning av kontrakt och underrättade alla inblandade. Senare insåg den att tilldelningsbeslutet var förhastat. Hur ska situationen hanteras? Advokat Anna Ulfsdotter Forssell svarar.

Samarbete över regiongränserna förbilligar inköpen och underlättar dessutom för patienterna. Det bevisas av Karolinska universitetssjukhusets hotellupphandling.

Förvaltningsrätterna fick i fjol in nio procent fler LOU-mål än under 2018. Samtidigt ser intresset för att pröva upphandlingsmål i kammarrätt och i högsta instans ut att minska.