Högsta förvaltningsdomstolens roll som prejudikatinstans har med särskild tydlighet aktualiserats i mål om offentlig upphandling under år 2022. Domstolen har nämligen avgjort två upphandlingsmål där domstolen dessförinnan meddelat ett begränsat prövningstillstånd i en prejudikatfråga.
I den här artikeln redovisar vi vad Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i en prejudikatfråga innebär – och vad ett sådant avgörande inte innebär.
Regler om prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen finns i förvaltningsprocesslagen.
Utgångspunkten är att Högsta förvaltningsdomstolen får – men inte måste – bevilja prövningstillstånd om domstolen anser att det finns en intressant prejudikatfråga där vägledning behövs för den fortsatta rättstillämpningen. Ordningen för Högsta förvaltningsdomstolen skiljer sig från vad som gäller i kammarrätterna, där prövningstillstånd måste beviljas i alla mål där det finns skäl till det.
Även om det inte finns något hinder för Högsta förvaltningsdomstolen att ge vägledning i flera olika prejudikatfrågor i ett och samma avgörande, strävar domstolen ofta efter att pröva endast en fråga i taget. Det beror främst på att det ger bäst förutsättningar för domstolen att fokusera på att ge ett välavvägt och användbart prejudikat, vars konsekvenser domstolens ledamöter också har en möjlighet att överblicka.
Högsta förvaltningsdomstolen kan enligt 36 § förvaltningsprocesslagen meddela prövningstillstånd i målet i dess helhet. Det kan till exempel ske när det finns en prejudikatfråga och målet i övrigt är ”rent” och inte innehåller några andra frågor.
Det finns därför ofta anledning för parter och ombud att i överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen försöka renodla målet så mycket som möjligt, även om det innebär att man släpper vissa frågor som aktualiserats i underinstanserna.
Om ett mål visserligen innehåller en intressant prejudikatfråga, men också andra frågor, kan Högsta förvaltningsdomstolen begränsa prövningstillståndet till prejudikatfrågan (36 a § förvaltningsprocesslagen). Frågan om prövningstillstånd i målet i övrigt förklaras då ofta vilande.
När Högsta förvaltningsdomstolen avgör prejudikatfrågan i sak tar domstolen ställning till om de vilandeförklarade delarna av målet bör ges prövningstillstånd eller inte. Prövningstillstånd kan i det läget beviljas om till exempel Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i prejudikatfrågan skiljer sig från kammarrättens.
Högsta förvaltningsdomstolen har under år 2022 avgjort två upphandlingsmål där domstolen gett begränsade prövningstillstånd i prejudikatfrågor. Det första är mål nummer 4471-21 (HFD 2022 ref. 30) och det andra är mål nummer 3566-21.
I mål nummer 4471-21 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen prövningstillstånd i frågan om en leverantör vars anbud har förkastats av den upphandlade myndigheten, till följd av att anbudet inte har uppfyllt ett visst obligatoriskt krav, kan anses ha lidit eller kunnat komma att lida skada till följd av påståenden om brister i utformningen av andra obligatoriska krav.
I beslutet om prövningstillstånd skrev Högsta förvaltningsdomstolen att prövningstillstånd hade meddelats med utgångspunkt i vad kammarrätten hade funnit utrett om att det hade varit korrekt av den upphandlande myndigheten att förkasta leverantörens anbud av det skälet att anbudet inte uppfyllde ett visst krav i kravspecifikationen. Frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklarades vilande.
Högsta förvaltningsdomstolen besvarade prejudikatfrågan i den dom som återfinns i referatet HFD 2022 ref. 30. Domstolen besvarade prejudikatfrågan så att en leverantör, vars anbud rätteligen har förkastats av en upphandlande myndighet till följd av att anbudet inte har uppfyllt ett visst obligatoriskt krav, uppfyller inte skaderekvisitet vad gäller påstådda brister i andra obligatoriska krav.
Utgången i prejudikatfrågan överensstämde med hur förvaltningsrätten hade dömt men skilde sig från hur kammarrätten hade dömt.
På grund av utgången i prejudikatfrågan meddelade Högsta förvaltningsdomstolen därför prövningstillstånd i målet i övrigt, upphävde kammarrättens dom och fastställde förvaltningsrättens dom. Det innebar att ansökan om överprövning avslogs.
Med denna utgång blev det inte aktuellt för Högsta förvaltningsdomstolen att dessutom ta ställning till den upphandlande myndighetens invändning i Högsta förvaltningsdomstolen om att leverantören inte uppfyllde skaderekvisitet av det skälet att leverantören inte under anbudstiden hade ställt frågor eller begärt kompletteringar eller förtydliganden.
I mål nr 3566-21 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen prövningstillstånd i frågan om det är förenligt med upphandlingsregelverket att tillämpa en utvärderingsmodell som innebär att priset i ett anbud inte får någon inverkan vid utvärderingen till den del det understiger en viss prisnivå. Frågan om prövningstillstånd i målet i övrigt förklarades vilande.
I sin dom besvarade Högsta förvaltningsdomstolen prejudikatfrågan nekande och underkände utvärderingsmodellen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd i målet i övrigt.
Det innebar – med hänsyn till utgången i kammarrätten och förvaltningsrätten – att upphandlingen skulle göras om. Frågor om till exempel leverantörens talerätt eller om skaderekvisitet var uppfyllt prövades inte av Högsta förvaltningsdomstolen. Någon vägledning i dessa frågor gavs alltså inte i avgörandet.
Sammanfattningsvis kan konstateras att det är viktigt när man drar slutsatser av Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden att man gör det utifrån den avgränsade prövning som domstolen faktiskt har gjort. Att avgörandet rör en begränsad prejudikatfråga framgår av avgörandet genom att domstolen anger att den besvarar en prejudikatfråga på ett visst sätt.
Det är också intressant att notera att Högsta förvaltningsdomstolen redan i beslutet om prövningstillstånd i mål nr 4471-21 slog fast att domstolen utgick från kammarrättens bedömning av vissa fakta i målet. Det återstår att se i vilken mån ett sådant konstaterande av fakta redan vid beslutet om prövningstillstånd medför att domstolen vid det senare avgörandet i prejudikatfrågan också utgår från att dessa fakta är utredda.
Vi tror att det kommer att bli allt vanligare framöver att prövningstillstånd i upphandlingsmål begränsas till en viss prejudikatfråga. Den typen av prövningstillstånd gör det möjligt för Högsta förvaltningsdomstolen att ge vägledning i frågor som har betydelse för rättstillämpningen även om det förekommer andra frågor i målen.
De för leverantörer hårdare skadebedömningar som gäller enligt HFD 2022 ref. 4 I och II kan göra att prövningstillstånd som begränsas till en viss prejudikatfråga, oftare än tidigare, blir ett alternativ när Högsta förvaltningsdomstolen vill ge vägledning i frågor om påstådda fel och brister i det konkurrensuppsökande skedet utan att samtidigt behöva pröva om skaderekvisitet är uppfyllt.
Helena Rosén Andersson
Advokat
Daniel Wendelsson
Advokat
Advokatfirman Vinge
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer