Skyldighet beakta samhällsintressen

Med sin samlade köpkraft på cirka 800 miljarder kronor per år har den offentliga sektorn en mycket viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle och för att främja andra gemensamma samhällsintressen.

Det är mot denna bakgrund som regeringen i en promemoria som skickades på remiss den 28 oktober 2021 föreslår skärpta krav på upphandlande myndigheter/enheter i upphandlingslagstiftningen (Promemoria ”En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling” Ds 2021:31).

I promemorian uttalas att utgångspunkten bör vara att miljöhänsyn och livscykelperspektiv ska beaktas i upphandlingens alla faser. Även om priset i en enskild upphandling initialt kan bli högre kan den totala samhällskostnaden på sikt bli lägre.

I gällande upphandlingslagstiftning anges i 4 kap. 3 § LOU/LUF/LUK att ”en upphandlande myndighet/enhet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta” (motsvarande reglering finns vid upphandling under tröskelvärdena).

Regeringen föreslår en skärpning från ”bör” till ”ska” som innebär att en upphandlande myndighet/enhet ska beakta klimatet vid offentlig upphandling. Enligt förslaget ska även miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter beaktas när det är relevant med hänsyn till upphandlingen syfte. Ändringarna föreslås gälla vid upphandling både över och under tröskelvärdena.

Förslaget innebär således att det som i dagsläget endast utgör en rekommendation till upphandlande myndigheter blir en skyldighet. De skärpta kraven motiveras av regeringen med att det är angeläget att myndigheter verkligen använder sig av det utrymme som upphandlingslagstiftningen medger för att ta hänsyn till nämnda samhälls­intressen.

I förslaget anges även att upphandlande myndigheter ska besluta om riktlinjer för hur de aktuella samhällsintressen intressen ska beaktas. Det är den upphandlande myndighetens ansvar att bedöma hur dessa intressen bäst tas tillvara inom ramen för den egna verksamheten.

Faktorer som enligt regeringen har betydelse vid denna bedömning kan till exempel vara syftet med upphandlingen och det behov upphandlingen avser att tillgodose, utbudet på marknaden samt forskningsläget och den tekniska utvecklingen på området.

Det kan även handla om att sätta mål och identifiera prioriterade områden utifrån myndighetens uppdrag liksom eventuella målkonflikter mellan olika samhällsintressen och hur de ska vägas mot varandra. Riktlinjerna kan vidare innehålla metoder och rutiner för utbildning, intern och extern kommunikation, kunskapsinhämtning, analys, uppföljning och dokumentation.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och äldre bestämmelser ska gälla för sådana upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet. Remissvaren ska ha inkommit senast den 31 januari 2022.

De föreslagna ändringarna kommer att leda till en viss ytterligare arbetsbörda för upphandlande myndigheter/enheter, särskilt i den del som innebär att klimatet ska beaktas vid varje offentlig upphandling. Det blir intressant att se om ändringarna kommer att genomföras fullt ut.