Om behovet av regelförenkling

Den nya mandatperioden i EU har inletts med intensiva förberedelser för att definiera och genomföra de nya politiska prioriteringarna.. EU-kommissionen presenterade nyligen sitt arbetsprogram för 2025, där ett centralt mål är att minska byråkratin.

Målet är att sänka de administrativa kostnaderna för europeiska företag med 25 procent, vilket beräknas leda till besparingar på cirka 37,5 miljarder euro under de kommande fem åren. Detta mål hänger även samman med de pågående revideringarna av upphandlingsdirektiven för den klassiska sektorn, försörjningssektorn och koncessioner. En av de centrala frågorna är hur de nya direktiven kan främja ökad gränsöverskridande handel och maximera deras effekter.

Vid sin utfrågning som nominerad kommissionsledamot underströk Stéphane Séjourné, nu verkställande vice ordförande för välstånd och industriell strategi inom Europeiska kommissionen, vikten av att stärka den inre marknaden.

Han påpekade att EU för närvarande består av 27 marknader, vilket belyser behovet av en djupare integration och eliminering av den fragmentering som fortfarande existerar mellan medlemsstaterna.

När det gäller offentlig upphandling: vad är egentligen hönan och vad är ägget? Är det direktiven själva som skapar komplexiteten, eller handlar det om den praktiska tillämpningen av bestämmelserna som gör processen mer krånglig än nödvändigt? Svaret är troligtvis en kombination av båda. Oavsett hur väl de nya direktiven är utformade, kommer den praktiska implementeringen att vara avgörande för dess framgång.

Dessutom, vad innebär egentligen regelförenkling? Begreppet kan tolkas på olika sätt. Är det att skapa detaljerade regler som tydligt definierar spelplanen, eller handlar det om att ha så generella regler som möjligt som kan anpassas utifrån de specifika förutsättningarna för varje upphandling?

Många förespråkar det senare alternativet, men synen på detta kan variera beroende på olika länders lagstiftningstraditioner. Vissa föredrar detaljerad lagstiftning för att skapa tydlighet, medan andra förespråkar mer flexibla regler som kan anpassas efter behov.

Frågan om regelförenkling är en avgörande del av den pågående revideringen av upphandlingsdirektiven och kommer att spela en viktig roll i det fortsatta arbetet som jag ser det. Vi har nu en möjlighet att påverka de direktiv som kommer att gälla under en lång period, och det gäller att ta tillvara på denna chans. Jag uppmanar er alla därför att delta i EU-kommissionens offentliga samråd och skicka in era synpunkter. Samrådet pågår fram till den 7 mars 2025, så det är bara att sätta igång!