Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 3 nov 2026 • Stockholm
    • Praxisdagen • 24 nov 2026 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

EU styr internationell upphandling

Juridisk krönikaEU:s nya internationella upphandlingsinstrument, IPI, vars syfte är att begränsa tillgången till unionens upphandlingsmarknader för tredjeländer som inte erbjuder ett ömsesidigt tillträde för EU-företag, trädde ikraft i går, den 29 augusti. Cornelia Medrek och Jesper Fahlgren från Advokatfirman Schjødt kommenterar det nya instrumentet.

| 2022-08-30
Cornelia Medrek och Jesper Fahlgren, Advokatfirman Schjødt.

I dag är många länder utanför EU, så kallade tredjeländer, ovilliga att öppna sina marknader för offentlig upphandling för internationell konkurrens. IPI ska fungera som ett påtryckningsmedel för att uppmuntra dessa länder att upphöra med metoder som begränsar tillträdet för europeiska företag till deras inhemska marknader för offentlig upphandling.

Enligt det nya instrumentet får Europeiska kommissionen besluta om åtgärder som begränsar tillgången för tredjelandsleverantörer till unionens marknader för offentlig upphandling, så kallade IPI-åtgärder.

Kommissionen kan besluta om två typer av åtgärder: att anbud från tredjelandsleverantörer ska poängsättas mindre förmånligt vid upphandlingar eller, att anbud från tredjelandsleverantörer ska uteslutas. Vid valet mellan de två åtgärderna ska kommissionen välja åtgärden som är mest proportionerlig och på effektivast sätt avhjälper det försämrade tillträdet.

Beslutade IPI-åtgärder ska tillämpas på upphandlingar av varor och tjänster vars uppskattade värde överstiger fem miljoner euro samt upphandlingar av byggentreprenader och koncessioner vars uppskattade värde överstiger 15 miljoner euro.

Innan kommissionen beslutar om IPI-åtgärder ska en utredning göras och samråd inledas med det berörda landet. En sådan utredning kan inledas av kommissionen på eget initiativ, eller efter klagomål från en medlemsstat eller berörd part.

Om kommissionen finner att en åtgärd eller metod i tredjelandet försämrar tillträdet för leverantörer i EU antas en IPI-åtgärd, om det anses ligga i unionens intresse. En IPI-åtgärd kan återkallas eller tillfälligt avbrytas om tredjelandet vidtar tillfredsställande åtgärder och förbättrar tillträdet till dess marknad, eller åtar sig att upphöra med en handelshindrande åtgärd eller metod.

IPI innebär även att leverantörer inte tillåts lägga ut mer än 50 procent av kontraktets totala värde på underentreprenad till aktörer med ursprung i ett tredjeland som omfattas av en IPI-åtgärd. Leverantören ska också säkerställa att varor eller tjänster som levereras eller tillhandahålls under kontraktets fullgörande och som har sitt ursprung i ett land som omfattas av IPI-åtgärden inte utgör mer än 50 procent av kontraktets totala värde.

Detta gäller oavsett om dessa varor eller tjänster levereras eller tillhandahålls direkt av den utvalda anbudsgivaren eller av en underleverantör. Det kommer således krävas att leverantörer har insyn i sina varu- och underleverantörskedjor, så att andelen varor, tjänster och underleverantörer med ursprung i ett tredjeland inte överskrider den tillåtna andelen enligt IPI.

Den upphandlande myndigheten kommer i sin tur att behöva kontrollera att den tilldelade leverantören efterlever ovan nämnda skyldigheter. Om det finns rimliga indikationer på bristande efterlevnad, och senast när fullgörandet av kontraktet har slutförts, ska nämligen myndigheten begära att leverantören lämnar tillräckliga bevis för att inte mer än hälften av kontraktets totala värde har sitt ursprung i ett tredjeland som omfattas av en IPI-åtgärd.

Om kraven inte efterlevs ska leverantören betala en proportionerlig avgift. Denna avgift ska utgöra mellan 10–30 procent av kontraktets totala värde.

Både innan ett kontrakt tilldelas och vid dess slutförande är det alltså viktigt för upphandlande myndigheter att avgöra var en leverantör och dess underleverantörer har sitt ursprung. EU:s rättsmedelsdirektiv äger tillämpning, vilket innebär att leverantörer som har eller haft ett intresse av att tilldelas kontraktet kan begära rättslig prövning om den upphandlande myndigheten inte efterlever sina skyldigheter enligt IPI.

I undantagsfall får upphandlande myndigheter besluta att inte tillämpa en IPI-åtgärd. Detta gäller dels om endast anbud från ekonomiska aktörer med ursprung i ett land som omfattas av en IPI-åtgärd uppfyller anbudsvillkoren, dels om beslutet att inte tillämpa IPI-åtgärden är motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. Senast 30 kalenderdagar efter att kontraktet tilldelas måste kommissionen informeras om ett sådant beslut.

IPI innebär en rad nyheter för både beställar- och leverantörssidan. Trots att reglerna inte kommer att få direkt genomslag den 29 augusti 2022, då kommissionen först efter utredning och samråd kan komma att besluta om olika IPI-åtgärder, är det viktigt för upphandlande myndigheter och leverantörer att redan i dag sätta sig in i vad regelverket innebär.

Juristpanelen

Läs mer: Juridisk krönikaLagstiftning

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlare till stadskontoret i Malmö stad

Två entreprenadupphandlare till Danderyds kommun

Talerätt vid tvist om upphandlingsföremåletTalerätt vid tvist om upphandlingsföremålet
Nytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikravNytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikrav
Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipenValfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Vikten av en gedigen förstudieVikten av en gedigen förstudie
Avvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tidAvvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tid
Varför är det viktigt med CPV-koder?Varför är det viktigt med CPV-koder?
Tilldelningsbeslut som insiderinformation?Tilldelningsbeslut som insiderinformation?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Björn : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Jag har faktiskt aldrig förstått varför folk påstår att det finns en skillnad mellan förnyad konkurrensutsättning och avrop med fördelningsnyckel.…
David Sundgren : Nytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikrav
Det finns många saker att säga om denna dom om man även läser FR-domen och om man läste parternas inlagor…
Senior upphandlare : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tråkigt att kammarrätten kommer till denna slutsats. Förvaltningsrätten hade ett bättre domslut. Synd att det inte kommer upp till HFD.…
Björn : Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
Slående likt det nyligen beskrivna målet i Kammarrätten i Sundsvall (i en annan artikel på Inköpsrådet), men med helt olika…
Peter Wahlbäck : Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
Tack för en bra analys! Det intressanta är att Kammarrätten i Sundsvall (mål nr 705–708-26), som jag nyligen skrev om…
Peter Wahlbäck : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tack för din fråga, David. Modellen du beskriver är en intressant medelväg, men jag har svårt att se att den…
David Sundgren : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Vad tror ni om en modell där UHM inför varje avrop anger och viktar vilka av de fem i upphandlingen…
Peter Wahlbäck : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tack för din fråga, Jon. Adda tillämpar särskild fördelningsnyckel på ganska olika sätt beroende på ramavtal, och svaret blir därför…
Jon : Varför är det viktigt med CPV-koder?
Intressant artikel. Även direktupphandlingsgränsen är ju avsevärt högre avseende de tjänster som omfattas av Bilaga 2 till LOU (dvs. ca…
Jon : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Hej! Intressant dom. Adda inköpscentral brukar ofta använda särskild fördelningsnyckel i sina ramavtal. Hur förhåller sig den här domen till…

Senaste inläggen

  • Talerätt vid tvist om upphandlingsföremålet
  • Nytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikrav
  • Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
  • Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
  • Vikten av en gedigen förstudie
  • Avvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tid
  • Varför är det viktigt med CPV-koder?
  • Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
  • Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
  • Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
  • Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
  • Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV 
  • Koncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandling
  • Tilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rätten
  • Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 nov
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 nov
  • Robusta IT-avtal | 17 nov
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 18 nov
  • Avtalsuppföljning med AI | 19 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | 25 nov
  • Dialogförfaranden | 26 nov
  • LOU på två dagar | 2-3 dec 2026