Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Nyheter
    • Arbetsmarknad
      • Karriär
      • Lön
    • Bransch
      • IT
      • Livsmedel
      • Samhällsbyggnad
      • Transport
      • Utbildning
      • Vård & omsorg
      • Övriga tjänster
    • Hållbarhet
      • Miljökrav
      • Sociala krav
    • Innovation
    • Juridik
      • Avtal
      • Korruption
      • Lagstiftning
      • Upphandlingsavgift
      • Överprövning
    • Praktiskt
      • Metod
      • Upphandlingsstöd
      • Utvärderingsmodell
    • Samhälle
      • EU
      • Insyn
      • Konkurrens
      • Politik
    • Upphandling
      • Dialog
      • Direktupphandling
      • Förfrågningsunderlag
      • Ramavtal
      • Uppföljning
      • Anbud
  • Domstolskoll
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 7 november • Stockholm
    • Praxisdagen • 28 november • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Vi som jobbar här
    • Integritetsspolicy

Samarbete för hållbara behov

ExpertkommentarSka vi fullständigt nå hållbara inköp och behov så behöver vi samarbeta inom våra verksamheter. Vi kan inte längre skylla på att det får någon annan lösa. Upphandlaren behöver skapa förutsättningar för hållbara inköp, men också hjälpa verksamheterna att genomföra det, skriver Lena Mårdh, Inköpsrådets expert.

| 2023-03-02
Lena Mårdh, hållbarhetsstrateg i Huddinge kommun, är Inköpsrådets expert.

Nyligen publicerades en debattartikel på Upphandling 24 med rubriken ”Alla möbler bör inte återbrukas”. Rubriksättningen är jag helt med på. Men jag ställer mig också frågan om vi verkligen har så mycket gamla möbler som inte går att återbruka. Nu går det ju inte att svara för alla offentliga organisationer i hela Sverige och det kanske debattören har bättre insikt i än jag.

Men om jag får titta ur de erfarenheter jag har så slängs det för mycket dyra kvalitetsmöbler som har sin fulla funktion kvar. Möblerna är troligen inköpta från de största leverantörerna till offentlig sektor, där avropen med största sannolikhet är gjorda från något ramavtal från någon inköpscentral. Och där har det ställts bra och höga kemikaliekrav på dessa möbler.

Så varför ska vi inte kunna återbruka och återanvända dessa som vi redan har? Eller varför ska vi inte kunna köpa renovering av riktigt gamla möbler och klä om dem och ge dem ny stoppning för att kunna klara kraven på giftfritt? För det är ju där vi verkar hamna hela tiden, i kemikaliefrågan. Och med all rätt när det gäller möbler till verksamheter där barn och unga vistas och för att möjliggöra en cirkulär ekonomi.

Nej, jag säger inte att vi ska sluta köpa nya möbler helt och hållet. De behoven kommer nog alltid att finnas, men innan vi gör det måste vi tänka till. Men hur får vi till den styrningen då?

Här måste vi i offentlig sektor börja jobba mer tillsammans inom den egna organisationen. Det är många organisationer som lägger över allt ansvar på hållbarhet och kravställning till beställare. Men då hamnar ju dessa debatter helt fel, när det är upphandlaren som läser detta och kanske känner att man inte kan göra något. Lika så är det ju ofta beställande verksamheter som gör beställningen av enskilda möbler. Hur får vi även dem att tänka mer cirkulärt och renovera befintligt eller köpa en kompletterande del till befintlig möbel?

Ett alternativ till lösning är ju att upphandlaren meddelar denna typ av debattinformation vidare till berörd person i sin organisation och hoppas på det bästa. Ett annat alternativ är att debatten riktas till beställande verksamheter. Eller så ska vi börja jobba tillsammans.

Nu vet jag att detta inte är en ny tanke, men historiskt sett upphandlas det som beställande verksamhet efterfrågar. Och efterfrågas inte mer renoveringstjänster eller begagnade möbler så upphandlas inget för det behovet.

Ja, jag vet att vi är några organisationer som håller på att ändra detta och jag nämnde det lite snabbt i förra krönikan. Men vi behöver bli fler som vågar ifrågasätta vad som upphandlas och vad vi behöver för avtal som täcker framtidens behov av inköp och konsumtion.

Här behöver vi alla hjälpas åt och alla behöver ha lite kunskap i vilka mål som ska uppnås, för utan kunskap vågar man kanske inte ifrågasätta. Man kan ju självklart läsa på i de styrdokument som finns. Men vi från upphandlingsverksamheterna kan ju även kommunicera genom information i e-handelssystemet, avtalskatalogen, information på intranäten eller i massmejl där vi informerar och ger tips på hur beställaren kan köpa mer hållbart och troligen också tjäna pengar.

Här behöver kanske upphandlare lite mallar eller strategier för att få stöd i att analysera behovet. Jag tänker även att den upphandlande verksamheten initialt behöver ha regelbundna dialoger med de beställande verksamheterna, både på chefsnivå och medarbetarnivå, om vad det innebär att gör hållbara inköp.

Jag är nog ganska övertygad om att de flesta beställare vill känna sig trygga med att om man köper från befintliga avtal så ska man göra rätt ur alla perspektiv. Men för att få avtal att göra rätt från behöver vi ju säkerställa att avtalen möter alla våra behov.

Men om vi tänker lite längre och bredare, skulle vi kunna inkludera krav på hållbarhetskunskap och hållbarhetsinnehåll i de utbildningar och konsulter vi köper in och upphandlar. Och på det sätter skaffa oss kunskap.

För det är ett förändringsarbete vi behöver göra genom att tänka nytt och på ett annat sätt. För det krävs också att ledarskapet och den externa kunskap vi får in anpassas så att alla får förutsättningar att jobba lite annorlunda.

Om vi nu ska köpa extern kunskap genom en utbildning eller en konsult som ska genomföra ett visst förarbete eller uppdrag, så behöver ju hållbarhetsperspektivet komma med redan då för att säkerställa att slutresultatet blir bra och når våra hållbarhetsmål. Så kravet som vi behöver ställa är att utbildningsledaren eller konsulten har en relevant hållbarhetskunskap och förståelse för vilken påverkan dennes arbete har.

Här kan man som upphandlare ”kuppa” in dessa krav om beställaren inte får med hållbarhetsperspektivet. För vad händer om vi inte skaffar oss kunskap? Risken är ju då att vi fastnar i ett befintligt tänk och inte är med på den förändringsresa som jag anser behöver ske för att få de utmaningar vi står inför.

Om man är rädd för vad hållbarhetskrav eller ett förändrat beteende ska kosta, ställ er i stället frågan vad det kommer att kosta om vi inte förändrar vårt beteende. Och för att koppla det till vad debattörerna skriver, om att vi i offentlig sektor behöver bli bättre på att beakta och se totalkostnadsperspektivet, så håller jag med om det. Men jag ser även de utmaningar som finns med det.

Här behöver den offentliga organisationen som helt kanske budgeterar för en lite högre inköpskostnad, kunna spara in det vid ett annat tillfälle. Och om vi nu budgeterar för lite högre inköpskostnader, hur får vi beställarna att köpa detta och senare när någon annan person ska ta över till exempel stolen och det inte riktigt möter dennes behov… hur får vi denna andra personen att uppgradera den befintliga stolen?

Ja, jag har inte svaret på dessa frågor, men det är definitivt värda att försöka börja lösa. Så om någon har kommit på en lösning och hur man får till hållbara inköpsbeställningar, får ni gärna hör av er.

Men tillbaka till samarbetet mellan upphandlare och beställare. Upphandlare, våga ifrågasätta! Och till alla er som tycker det är svårt med hållbarhetskrav, se det som vilket annat krav som helst som ska möta behovet om en bra affär som bidrar till era och samhällets mål.

Lena Mårdh
Hållbarhetsstrateg i Huddinge kommun

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Inköpare med inriktning Entreprenad, Tekniska konsulter och Drift & underhåll, Stockholm/Linköping
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Lena Mårdh

Lena Mårdh
Lena Mårdh är hållbarhetsstrateg inom upphandling på Huddinge kommun och ansvarar för att skapa effektiva och systematiska arbetsrutiner för hållbara affärer. Hon har flera års erfarenhet av hållbara affärer och drivs av att förändra hur vi använder våra skattepengar på ett mer hållbart sätt. Därutöver är hon även kursledare hos Sipu för kursen Hållbar upphandling.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Tio skäl att välja Anbudsdagen

Krångligt med upphandling? Inte alls – bara andra spelregler. Lär dig rätt strategier på Anbudsdagen 2023.

Håll dig informerad

Prenumerera på Inköpsrådets kostnadsfria nyhetsbrev.

Prenumerera, v2
Specialområde
Sending

Senaste inläggen

Risk för skada om upphandling görs omRisk för skada om upphandling görs om
Vem ska besluta om avgift mot KKV?Vem ska besluta om avgift mot KKV?
Menar vi allvar med dialog?Menar vi allvar med dialog?
Sexmånadersfristen klargörsSexmånadersfristen klargörs
Pålitliga fakta bygger förtroendePålitliga fakta bygger förtroende
Flera mål i retur efter rättegångsfelFlera mål i retur efter rättegångsfel
Enbart sanningsförsäkran räcker inteEnbart sanningsförsäkran räcker inte
Bättre hållbara affärer nu!Bättre hållbara affärer nu!
ANNONS FRÅN AFF

”Man vill ju vara med och påverka!”

En viktig princip inom Aff-forum är att alla beslutande organ och arbetsgrupper är partssammansatta. Det gör att materialet ska vara lika bra att använda vare sig du agerar som beställare eller leverantör – det är partsneutralt.

Nytt från Upphandling24

  • Stiftelser kan omfattas av LOU
  • UHM får krympt budget
  • Föreslås få starkare muskler
  • Så rundar kommunerna LOU
  • Tillbaka i konsultrollen
  • ”Hemlöshet” hotar anrik klubb
  • Stopp för omstritt avtal

Åsikter på sajten

  • Menar vi allvar med dialog?Ja tack. Äntligen någon som pratar om elefanten i rummet. Som leverantör har vi ett flertal tillfällen försökt. För det...
  • Fel förkasta försenad förklaringHåller med Ulfs resonemang här. Det verkar som att detta med onormalt låga anbud är en fortsatt gråzon och istället...
  • Priset måste utvärderasHögsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade inte prövningstillstånd. Mål nr 3906-20.
  • Priset måste utvärderasHar HD tagit upp denna?
  • Flera mål i retur efter rättegångsfelHej David - ja, nämndemännen utses av regionfullmäktige efter nominering av partierna. Vid avgörande av mer komplexa eller omfattande mål...
  • Flera mål i retur efter rättegångsfelTack för intressant artikel. Är nämndemän även i dessa mål politiskt tillsatta ej lagfarna medborgare? Vad skulle de i så...
  • Koncernbolags anbud inte självständigaJag tycker att det är olyckligt att alla anbud som misstänks vara beroende av varandra förkastas. En lösning vore att...
  • Koncernbolags anbud inte självständigaJag tycker att själva faktumet att företag ingår i samma koncern, sfär eller har samma personer i ledande roll är...
  • Upprop för prisutvärdering på riktigtHej! Jag fick nog inte modellen riktigt att fungera men är intresserad att se hur det slår. Skulle även vara...
  • Fel förkasta försenad förklaringFör guds skull hoppas jag att någon tar detta till nästa instans. Om inte så har vi för tillfället noll...

Senaste inläggen

  • Risk för skada om upphandling görs om
  • Vem ska besluta om avgift mot KKV?
  • Menar vi allvar med dialog?
  • Sexmånadersfristen klargörs
  • Pålitliga fakta bygger förtroende
  • Flera mål i retur efter rättegångsfel
  • Enbart sanningsförsäkran räcker inte
  • Bättre hållbara affärer nu!
  • Koncernbolags anbud inte självständiga
  • Terrorhot — så påverkas upphandlingar
  • Återanvändning av ESPD förenklas
  • Från hållbarhet till medvetenhet
  • Om stora nyttan med styrdokument
  • Fel förkasta försenad förklaring
  • LOU är ändå inte allt här i världen