Expertkommentar

Den viktigaste delen av tillsynen över offentlig upphandling har länge varit leverantörers överprövningar av upphandlingar – inte Konkurrensverkets faktiska tillsynsarbete. Detta kan vara på väg att ändras. Olle Lindberg, Kahn Pedersen, undrar om det verkligen är önskvärt.

Det finns både för- och nackdelar med kollektiva nyttigheter. Exempel på sådana kan vara offentligt anordnade fyrverkerier, lekplatser eller vägar. De är exempel på varor som alla kanske inte vill vara med och betala för men ingen kan uteslutas från att ta del av resultatet, skriver Marcus Bäckström.

Johan Cronemans krönika i DN ”Är de naiva, medvetet oförstående, eller rent av korkade?”, handlar om missförhållanden inom elitidrotten. Ett ämne långt ifrån inköp, men med omarbetning skulle den kunna ställas till den omvärld som omger oss inom inköp, alltså ”Är de medvetet oförstående eller bara okunniga?”, skriver Helena Brynolfsson.

Många vindar blåser kring offentlig upphandling. Det offentliga köper varor, tjänster och byggentreprenader för hiskeliga belopp årligen. Det vilar därför ett stort ansvar på det offentliga att göra detta på bästa sätt. Under senaste år har den offentliga upphandlingen blivit alltmer ett politiskt styrmedel för att lösa samhällsproblem, skriver Magnus Johansson.

Ska vi fullständigt nå hållbara inköp och behov så behöver vi samarbeta inom våra verksamheter. Vi kan inte längre skylla på att det får någon annan lösa. Upphandlaren behöver skapa förutsättningar för hållbara inköp, men också hjälpa verksamheterna att genomföra det, skriver Lena Mårdh, Inköpsrådets expert.

Ekonomin avmattas, inflationen stiger, räntor och elpriser höjs… insatsvaror ökar i pris liksom konsumtionsartiklar och tjänster. I sådana tider hamnar vi närmare våra grundläggande behov och känslor. Ur ett förhandlingsperspektiv gör det oss mer sårbara och kortsiktiga, skriver Inköpsrådets expert Petra Rantzow.

Om en leverantör ska tillåtas höja sina priser utan stöd av en indexklausul gäller det att beakta såväl juridiska som kommersiella aspekter för att inte hamna fel, skriver Inköpsrådets expert Magnus Nilsson.

Välfärdsbrottsligheten breder ut sig i samhället och utgör inte bara ett hot mot demokratin utan även mot den offentliga affären. Mest effektivt mot välfärdsbrott kopplat till offentlig upphandling är förstås att aldrig ge oseriösa aktörer tillträde till den offentliga marknaden, skriver Magnus Johansson. Det kan vara lättare sagt än gjort.

Genom mer renoverings- och lagningstjänster samt ett kreativt användande av upphandlingshantverket kan vi gynna hållbara offentliga affärer både ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv, skriver Lena Mårdh, Inköpsrådets expert på hållbarhet.

Avtal som egentligen ska ogiltigförklaras av domstol kan ibland få bestå. Så är fallet när det finns tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Olle Lindberg och Johanna Palm på Kahn Pedersen tar avstamp i ny rättspraxis och beskriver vilka exempel på det finns på sådana tvingande hänsyn.

Detta är den andra och sista delen av Jakob Walderstens expertkommentar om frågor som rör tider i entreprenadupphandlingar. I denna del berättar han mer om villkor som rör tiden under själva entreprenaden, men som behöver beaktas redan inför upphandlingen.

Så här i början av året är det spännande att blicka framåt och fundera på vad som 2023 har att erbjuda! Framför allt tänker jag på kommande beslut kring Konkurrensverkets utökade sanktions- och utredningsmöjligheter i sin tillsyn över upphandlingslagstiftningen, skriver Magnus Johansson.

Den senaste tiden har vi jobbat med att införa ett nytt intranät, Den digitala arbetsplatsen. Det har gett mig möjlighet att reflektera över våra arbetssätt. Hur jobbar vi i dag? Hur vill vi jobba? Vilka möjligheter ger den digitala arbetsplatsen oss? skriver Marcus Bäckström i Simrishamns kommun.

För ett halvår sedan infördes ett krav på att förvaltningsdomstolarna ska hantera upphandlingsmålen skyndsamt. Kan vi redan nu se några effekter av lagändringen? Olle Lindberg på Kahn Pedersen kommenterar det första halvåret med det nya skyndsamhetskravet.

Cirkulär ekonomi är ordet på mångas läppar just nu. Genom samarbete, dialog med näringslivet och användningen av upphandling som ett hantverk kan du lyckas med mer innovativa cirkulära affärer, skriver Lena Mårdh, Inköpsrådets expert på hållbarhet.

Två nyheter på cybersäkerhets- och dataskyddsområdet kommer att få stor påverkan på it-avtal, skriver Inköpsrådets expert Peter Nordbeck.

Min senaste krönika målade upp en omvärldsbild där inte mycket stod rätt till, och den bilden lär vi få leva med ett tag till. För att inte tappa mark i den offentliga affären så finns det saker som kan göras för att öka attraktiviteten till offentliga kontrakt. När jag träffar upphandlare och leverantörer upplever jag en stark kämparvilja, skriver Magnus Johansson.

Att skapa hållbara affärer görs inte i en handvändning eller är en engångshändelse. Med ett bra och välgenomtänkt förarbete kan vi lyckas med att använda upphandling som ett hantverk för att nå många olika mål, skriver Lena Mårdh, Inköpsrådets expert på hållbarhet.

I tider med skenande inflation uppkommer ofta frågor om leverantörer ska få justera sina priser i ingångna avtal. Kostnaderna kan ha ökat rejält och leverantören kan ha svårt att leverera till överenskomna priser och i värsta fall hamna på obestånd, skriver Inköpsrådets expert Magnus Nilsson.

Terminal 5 på Arlanda flygplats ska fräschas upp under 2023. Inför renoveringen upphandlade Swedavia utrustning till säkerhetskontrollerna. Trots att verksamheten på Arlanda faller under Säkerhetsskyddslagen fick kinesiska Nuctech avtalet, skriver Pernilla Norman, Inköpsrådets expert på säkerhet.

Den strida strömmen av överprövningsmål kring takvolymer i ramavtal är ett minne blott. Leverantörernas aktivitetsplikt som följer av HFD 2022 ref. 4 är den nya svarta. Olle Lindberg på Kahn Pedersen kommenterar den snabba utvecklingen som nu sker i underinstanserna.

Vi befinner oss i en osäker tid med dystra prognoser och en förväntad lågkonjunktur. En fortsatt brist på material förespås med logistiska utmaningar och ökade priser. Vi behöver fortsätta att arbeta i ett högt tempo och ta fram flera hållbara lösningar för vår planets överlevnad, skriver Helena Brynolfsson.

Att tid är pengar är något som gör sig påmint i denna tvådelade expertkommentar från Jakob Waldersten, Inköpsrådets expert på entreprenadupphandling. I den första delen får du som entreprenadupphandlare veta mer om vad man bör tänka på avseende själva upphandlingen.

Jag har snöat in på förhandlingsmöjligheter inom offentlig upphandling för att möjligtvis kunna styra valet till rätt samarbetspartner inom lagens ramar, skriver Inköpsrådets expert Petra Rantzow.

Marcus Bäckström är upphandlingsstrateg i Simrishamn och driver sedan flera år en uppskattad blogg om upphandling på kommunens hemsida. Han utsågs till Årets Inköpare 2020. Nu är han också en av Inköpsrådets experter.

Vår omvärld med krig, inflation, räntehöjningar och höjda energipriser påverkar oss, och även den offentliga affären. I stället för att tala om affärsmöjligheter i offentlig verksamhet undrar vissa leverantörer hur de ska ta sig ur ett upphandlat kontrakt, skriver Magnus Johansson, Företagarna.

Nu mer än någonsin behöver vi ledarskap och strategier kopplat till inköp och upphandling. Strategierna för att prioritera och ledarskapet för att agera. Vi behöver resurserna och insatserna som krävs för att identifiera den bästa vägen framåt i de affärer vi gör, skriver Eva-Lotta Löwstedt Lundell.

Överprövningsmålen döms enbart av juristdomare. I vissa andra måltyper finns särskilda ledamöter (domare) med särskild expertkunskap inom exempelvis film- och beteendevetenskap. Har den skillnaden någon betydelse? Olle Lindberg, Kahn Pedersen, beskriver utmaningarna med att parterna i upphandlingsmål själva får stå för sakkunskapen.

Även om det saknas avtalade jämkningsgrunder kan jämkning av ett förseningsvite bli aktuellt med stöd av allmänna avtalsrättsliga regler. I artikeln behandlar vi översiktligt vad som gäller vid jämkning av förseningsvite i de situationerna, skriver Jenny Kenneberg, och Jessica Ekmark, Brick Advokat.

Vid en försening som entreprenören ansvarar för, det vill säga omständigheter som inte ger rätt till förlängning av färdigställandetiden, kan frågan om förseningsvite aktualiseras. Men vad innebär egentligen ett vite, skriver Jenny Kenneberg, Brick Advokat. Det här är den första artikeln av två om viten.

Vi måste hjälpa varandra för att hjälpa Ukraina. Adda är igång med att kontrollera att EUs sanktioner mot Ryssland efterlevs. Vi på Adda håller också på att ta reda på hur vi kan dela resultatet av våra kontroller. Vi vill uppmana er som gör egna granskningar att sprida era fynd om Rysslandskopplingar till andra myndigheter eller leverantörer, skriver Åsa Edman och Joel Lack på Adda.

Hoten mot svenska företag och myndigheter ökar ständigt. Våldsbejakande extremister och främmande makt försöker på olika sätt destabilisera demokratin, konstaterar Säpo. Inköpsrådet nya expert Pernilla Norman skriver om Säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddad upphandling.

Så är en ny säsong igång! Höstens sprakande färger är på intåg vilket blandar sig väl med kundernas varierande uppdrag. Nu efter sommaren har det även sprakat av intresse för att komma igång eller komma vidare med förhandlat förfarande eller konkurrenspräglad dialog, KPD. Underbart! skriver Inköpsrådets expert Petra Rantzow.

2022 är något av upphandlingens år. Vi har ny lagstiftning inom det icke-direktivstyrda området från den 1 februari, nya regler om överprövning från den 1 juli och ny HFD-praxis att förhålla oss till. Det är för tidigt att dra några säkra lärdomar kring dessa men jag kan i vart fall se vissa trender utifrån ett leverantörsperspektiv, skriver Inköpsrådets expert Magnus Johansson.

Den immateriella rättighet som förekommer i it-avtal är typiskt sett upphovsrätt till programvara och data och till skrivet material, såsom förstudier, rapporter och andra dokument, skriver Peter Nordbeck. Trots att bestämmelserna är bland de viktigare i avtalet ser man ibland exempel på avtalsregleringar som inte är helt genomtänkta.

LOU är en skyddslagstiftning för leverantörer. Uteslutning ses därför som en mycket ingripande åtgärd att ta till. Därför är också samtliga uteslutningsgrunder tydligt angivna i lagen. Eller? Går det att hitta på egna grunder? Inköpsrådets expert Olle Lindberg, Kahn Pedersen, siar om den snara framtiden.

Vi får inte glömma att leverantörer inte är dummare än att de förstår vad som lönar sig. Utfästelser som inte kostar något eller som svårligen kan kontrolleras lovas givetvis direkt av många leverantörer, skriver Per Werling, Antirio.

Min morfar gick nyligen bort, 102 år gammal. Oavsett ålder så är det alltid sorgligt när någon man håller av går bort, men morfar levde verkligen livet fullt ut till sista stund. Han hade mängder av spännande historier från sitt långa liv, skriver Linda Bjarle.

Regeringen verkar ha insett att upphandlingsreglerna kan användas som ett kraftfullt verktyg för att göra offentlig verksamhet resurseffektiv. Därmed uppnås viktiga samhällsmål, skriver Pernilla Rasiwala.

En förändring som det har pratats mycket om i nya 19 kap LOU och LUF samt 15 kap LUFS är att de upphandlingsförfaranden som vi känt sedan hedenhös tid nu tagits bort. Inget mer förenklat förfarande eller urvalsförfarande. I stället är det fritt fram för egna upphandlingsförfaranden. Men hur kan den möjligheten tas tillvara? skriver Magnus Nilsson.

Det är inte alltid lämpligt att låta AB/ABT:s försäkringsvillkor stå kvar oförändrade. Den som upphandlar entreprenader har ganska stor frihet att styra över omfattningen men utökad försäkring är också kostnadsdrivande. Inköpsrådets expert Jakob Waldersten guidar dig i entreprenadförsäkringsdjungeln.

I förra veckan lärde jag mig ett nytt ord. Återbrukssjälvförtroende. Ordet är Anna Olssons, projektledare på fastighetsförvaltningen i Helsingborg. Under ett föredrag på Circular Builders seminarium berättade hon om hur det gick till när Villa Canzonetta byggdes, skriver Camilla Alfredsson.

Det finns forskning som visar att 80 procent av vår arbetstid handlar om att samarbeta med andra. Det verkar fullständigt rimligt.  I en  inköpsorganisation är ett bra samarbete med verksamheter och leverantörer helt grundläggande och en av de viktigaste framgångsfaktorerna, skriver Eva-Lotta Löwstedt Lundell, vd på Adda.

Lagförslaget, enkelt uttryckt ”bör-krav blir ska-krav”, innebär att en myndighet ska beakta klimatet och mycket mer vid upphandlingar. Förslaget tar upp viktiga frågor om uppföljning av avtalskrav, skriver Inköpsrådets expert Peter Nordbeck.

Potentialen för att använda blockkedjeteknik inom livsmedelsindustrin är enorm. Betalar vi mer för en produkt för att den är svensk eller miljömärkt så vill vi också veta att den verkligen är det, skriver Linda Bjarle.

Hellre en fråga för mycket, än en fråga för litet. Det rådet får Fundersam leverantör av Inköpsrådets juridiska expert Anna Ulfsdotter Forssell. Hon tar upp två aktuella HFD-domar som hon tycker att leverantörer till offentlig sektor måste ha koll på.

Många myndigheter kräver alltjämt i sina upphandlingar, trots den snabba elektroniska utvecklingen i samhället, att anbudsformulär ska skrivas ut, undertecknas egenhändigt av en behörig företrädare, skannas in och bifogas anbudet. Pernilla Rasiwala tar upp ett omodernt krav.

Jag arbetar i stor utsträckning med entreprenadupphandlingar och har genom åren sett att missförstånd ibland orsakas av att beställare och entreprenörer inte använder samma begrepp. Det gäller framför allt i upphandlingsskedet, skriver Jenny Kenneberg, Brick Advokat.