Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Nyheter
    • Arbetsmarknad
      • Karriär
      • Lön
    • Bransch
      • IT
      • Livsmedel
      • Samhällsbyggnad
      • Transport
      • Utbildning
      • Vård & omsorg
      • Övriga tjänster
    • Hållbarhet
      • Miljökrav
      • Sociala krav
    • Innovation
    • Juridik
      • Avtal
      • Korruption
      • Lagstiftning
      • Upphandlingsavgift
      • Överprövning
    • Praktiskt
      • Metod
      • Upphandlingsstöd
      • Utvärderingsmodell
    • Samhälle
      • EU
      • Insyn
      • Konkurrens
      • Politik
    • Upphandling
      • Dialog
      • Direktupphandling
      • Förfrågningsunderlag
      • Ramavtal
      • Uppföljning
      • Anbud
  • Domstolskoll
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 7 november • Stockholm
    • Praxisdagen • 21 november • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Vi som jobbar här
    • Integritetsspolicy

Inflation — och leverantörer kräver mer

ExpertkommentarI tider med skenande inflation uppkommer ofta frågor om leverantörer ska få justera sina priser i ingångna avtal. Kostnaderna kan ha ökat rejält och leverantören kan ha svårt att leverera till överenskomna priser och i värsta fall hamna på obestånd, skriver Inköpsrådets expert Magnus Nilsson.

| 2022-11-28
Magnus Nilsson, Inköpsrådets expert.

Ett ingånget offentligt kontrakt får inte ändras hur som helst även om parterna är överens. Såväl LOU, LUF som LUK innehåller begränsningar i hur och vilka ändringar som får göras.

Det främsta skälet till att begränsa eller reglera ändringar av ingångna kontrakt är att om det görs ändringar under avtalstiden som inte fanns angivna under upphandlingen skulle det ha kunnat medföra att en annan leverantör kunde ha vunnit upphandlingen om ändringsmöjligheten varit känd redan då anbudet lämnades.

LOU, LUF och LUK öppnar för att om det finns en tydlig ändringsklausul i avtalet kan priserna justeras. Det är här indexreglering kommer in.

Vad är ett index och en indexreglering?
Syftet med att använda en indexreglering i avtal är att fördela risken för prisförändringar mellan köpare och säljare och därmed underlätta avtalsuppgörelsen. 

I praktiken är indexregleringens viktigaste syfte ofta att i viss utsträckning täcka leverantörens kostnadsökningar under avtalstiden.

Om leverantörerna vid tidpunkten för anbudsgivningen inte vet hur den framtida kostnadsbilden ser ut kan de tvingas till vilda gissningar vid prissättningen och i värsta fall avstår de helt från att lämna anbud. Tänk på att indexreglering bör gälla båda parter, alltså även för köparen för det fall att indexet faller.

Ett index är en serie tal som visar en relativ förändring över tid i förhållande till en bestämd referenspunkt för exempelvis priser. En indexreglering är en upp- eller nedräkning av ett pris eller en kostnad från en tidpunkt till en annan framtida tidpunkt. Priset blir då bestämt dels av prisnivån vid bastidpunkten, dels av hur index förändras.

Index är en schablon och aldrig en exakt spegling av verkligheten.

En indexserie består alltid av en bas där Index=100, där basen kan avse till exempel en enskild månad eller ett helår. 

Behöver det alltid finnas en indexklausul i avtal?
Jag tycker att det som avgör om det ska finnas en indexklausul i ett specifikt avtal är om leverantörens kostnader kan komma att variera under avtalstiden och ju mer variation, desto starkare skäl att ta in en indexklausul.

Avtalets längd är därför av betydelse. Längre avtal behöver ofta ha en indexreglering medan det många gånger inte är lika nödvändigt i korta avtal. Det spelar även roll i vilken bransch upphandlingen genomförs. I vissa branscher sker stora kostnadsförändringar snabbt och priserna kan då behöva regleras flera gånger per år och alltså även vid förhållandevis korta avtal.

Viktiga begrepp
Något jag alltid tycker är viktigt är att använda relevanta och tydliga begrepp. I en prisjusteringsklausul används ofta de här begreppen: 

  • Grundpris – Det pris som indexpåslaget räknas på, det vill säga anbudspriset. 
  • Slutligt pris – Grundpris plus indexpåslag i kronor. 
  • Indexets basår – Det årtal då de första siffrorna publicerades (ett index startar alltid på 100).
  • Bastidpunkt – Den tidpunkt som motsvarar grundprisets prisnivå. Jag rekommenderar att använda den tidpunkt då anbuden senast ska lämnas som bastidpunkt. Det är vid den tidpunkten leverantören förlorar kontrollen över sitt pris och inte längre kan justera det på annat sätt än genom en avtalad regleringsmöjlighet, till exempel en indexreglering.
  • Avräkningstidpunkt – Den tidpunkt som påslaget ska beräknas till. Det kan finnas flera avräkningstidpunkter.
  • Regleringsperiod – Perioden från bastidpunkt till avräkningspunkt. 

Det är viktigt att hitta ett så relevant index som möjligt för den aktuella branschen. SCB publicerar många index och inom många branscher tas specifika index fram som är anpassade för just den branschen, till exempel av olika branschorgan.

Index publiceras med olika intervall, till exempel varje månad, kvartal eller halvår så det kan vara svårt att hitta en tidpunkt som stämmer överens exakt med sista anbudsdag. Det behöver även beaktas att slutliga indexsiffror publiceras med viss eftersläpning eftersom det tar lite tid att fastställa dem. Det kan därför vara lämpligt att använda preliminära indextal eftersom de publiceras snabbare även om de inte är lika exakta.

En indexklausul behöver innehålla följande uppgifter (beroende på vilket index som används kan även andra uppgifter behöva lämnas):

  • Indexets namn
  • Om preliminärt eller definitivt indextal ska användas (i de fall alternativen finns)
  • Indexseriens basår
  • Bastidpunkt för indexjusteringen
  • Avräkningstidpunkt för indexjusteringen

Så görs regleringen
Vid indexregleringen kan antingen indexpåslag räknas ut separat (alternativ 1 nedan) eller så räknas slutligt pris inklusive indexpåslag ut direkt (alternativ 2 nedan).

Förutsättningar i exemplet:

Grundpriset (det vill säga anbudspriset) som ska regleras är 50 500 kr.

Bastidpunktens indextal uppgår till 190.

Indextalet vid avräkningstidpunkten uppgår till 194.

Alternativ 1 – Indexpåslag räknas ut så här (motsvarar hur mycket priset ska räknas upp):

(194–190) / 190 x 50 500 kr = 1 063,16 kr

Påslaget är alltså 1 063,16 kr som sedan kan adderas till grundpriset.

Alternativ 2 – Slutligt pris inklusive indexpåslag räknas ut så här:

(194 / 190) x 50 500 kr = 51 563,16 kr

51 563,16 kr ska alltså vara det nya priset efter regleringen.

Det förekommer även att endast en viss del av priset får justeras, exempelvis 80 procent.

(194–190) / 190 x 0,8 x 50 500 kr = 850,53 kr

Magnus Nilsson
Upphandlingskonsult, Peak Procurement

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: ExpertkommentarUpphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Inflation — och leverantörer kräver mer”

  1. Hans Erik skriver:
    2022-12-01 kl. 15:16

    Rubriken antyder att leverantören kräver mer, dvs utöver eventuell indexuppräkning, pga hög inflation. Det som redan indexregleras är ju inget konstigt och artikeln tar ju bara upp skolexempel. Men vad gör vi om leverantören verkligen riskerar att hamna på obestånd trots eventuell indexjustering? Låter leverantören hamna där så att ingånget avtal kan sägas upp eller försöker rädda situationen? Vilka alternativ finns?

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Magnus Nilsson

Magnus Nilsson
Magnus Nilsson är upphandlingskonsult med mer än 20-års branscherfarenhet. Han bistår i alla delar av upphandlingsarbetet. Han genomför upphandlingar, håller utbildningar och utvecklar upphandlingsorganisationen.

Lediga jobb

Upphandlare till Stockholms universitet

Strategisk inköpare till Arbetsförmedlingen

ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig skriva bättre avtal

Avtalet är kärnan i affären och avtalsrätten i sig regleras inte i LOU. Därför är det viktigt att du som upphandlare sätter dig in i hur du formulerar korrekta avtal och vad du bör tänka på för att säkerställa en bra affär.

Håll dig informerad

Prenumerera på Inköpsrådets kostnadsfria nyhetsbrev.

Prenumerera, v2
Specialområde
Sending

Senaste inläggen

Skräppostfilter och försenat mejl–igenSkräppostfilter och försenat mejl–igen
Ett år med kravet att begränsa skadaEtt år med kravet att begränsa skada
Mest läst på InköpsrådetMest läst på Inköpsrådet
Då får ogiltigt avtal beståDå får ogiltigt avtal bestå
Ingen fråga, ingen skadaIngen fråga, ingen skada
Fler nyheter som påverkar it-avtalFler nyheter som påverkar it-avtal
Ursäkta, vad är klockan? (Del 2)Ursäkta, vad är klockan? (Del 2)
Kontraproduktiv begäran om sekretessKontraproduktiv begäran om sekretess

Nytt från Upphandling24

  • Tvingas gräva i skattkistan
  • Bäst på att undvika domstol
  • Vinner mark med sysselsättningskrav
  • Skånsk duo stärker samarbetet
  • Ser fram emot att gräva djupt
  • Forskningsbrev ska göra skillnad
  • ”Alla möbler bör inte återbrukas”

Åsikter på sajten

  • Ett år med kravet att begränsa skada@Erik och Sara-Li, vilken bra artikel! @Bid manager, den erfarenhet vi gjort oss där jag arbetar (medelstor myndighet som trillar...
  • Ett år med kravet att begränsa skadaDet vore intressant att höra från upphandlande myndigheter ifall ni upplever en större mängd frågor under upphandlingsprocessen, mer utmanande och...
  • Ett år med kravet att begränsa skadaTack för inspel, och kul att du ifrågasätter vårt påstående! Det här är ju en krönika med just våra åsikter....
  • Ett år med kravet att begränsa skadaMan kan ifrågasätta författarnas påstående om att "det är viktigt att hela målet prövas redan i första instans". Jag hade...
  • Ingen fråga, ingen skadaMen i detta fall tyckte ju anbudsgivaren att de hade offererat ett "professionellt sladd-headset" i enlighet med underlaget. Alltså fanns...
  • Leder golvprispraxis till dåliga affärer?Hannes har klockrena åsikter, tankar och förslag att stävja otyget med fasta och/eller oskäligt låga priser. Jag delar hans åsikt...
  • Då får ogiltigt avtal beståDen risken finns så klart, men jag tror verkligen inte att den ska överdrivas. Det förutsätter att myndigheten skulle fatta...
  • Då får ogiltigt avtal beståFöreligger det inte risk att UM bygger in systematik i att använda och i dessa fall ”utnyttja” denna rättspraxis i...
  • Ingen fråga, ingen skadaSå bra att leverantören uppmanas att under annonseringstiden fråga om sådant som inte är riktigt beskrivet och som kan uppfattas...
  • Ingen fråga, ingen skadaIntressant. Så slutsatsen tyck vara att anbudsgivaren aldrig ska klaga på otydlighet i underlagen under överprövning eftersom det skadar ens...

Senaste inläggen

  • Skräppostfilter och försenat mejl–igen
  • Ett år med kravet att begränsa skada
  • Mest läst på Inköpsrådet
  • Då får ogiltigt avtal bestå
  • Ingen fråga, ingen skada
  • Fler nyheter som påverkar it-avtal
  • Ursäkta, vad är klockan? (Del 2)
  • Kontraproduktiv begäran om sekretess
  • Bevis krävs för ”Hamburgundantaget”
  • Nytt år, nya möjligheter!
  • Ha en plan för den digitala revolutionen
  • Skynda långsamt?
  • Negativt pris kan också vara ett pris
  • Tillsammans kan vi få cirkulär ekonomi
  • Vikten av en god planering

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Anbudsutvärdering | 7 mars
  • Agil upphandling | 9 mars
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 14-15 mars
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 21 mars
  • Förhandling som redskap inom offentlig upphandling | 22 mars
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | 23 mars
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 29-30 mars
  • LOU på två dagar | 19-20 april
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 3 maj
  • Fördjupad entreprenadupphandling | 4 maj
  • Leda upphandlingar effektivt | 11 maj
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2023