Inledning
I den föregående artikeln, Förseningsvite i entreprenader, redogjordes för under vilka förutsättningar en entreprenör har möjlighet att jämka ett förseningsvite enligt de avtalade jämkningsgrunderna som följer av 5 kap. 3 § i AB 04 och ABT 06.
I vissa projekt kan det däremot vara så att parterna har avtalat bort jämkningsgrunderna i AB 04 och ABT 06, eller att de standardvillkoren överhuvudtaget inte avtalats. Även om det saknas avtalade jämkningsgrunder kan jämkning av ett förseningsvite bli aktuellt med stöd av allmänna avtalsrättsliga regler.
I artikeln behandlar vi översiktligt vad som gäller vid jämkning av förseningsvite i de situationerna.
Jämkning av förseningsvite när AB 04 och ABT 06 inte avtalats
För det fall beställaren har avtalat bort möjligheten till jämkning av förseningsvite enligt AB 04 och ABT 06 eller om standardvillkoren inte avtalats alls mellan parterna finns en möjlighet för entreprenören att i stället begära jämkning enligt allmänna avtalsrättsliga regler.
Den bestämmelse som primärt kommer i fråga är 36 § avtalslagen som anger att avtalsvillkor får jämkas om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt.
Jämkning kan i sådant fall ske med hela eller delar av vitesbeloppet, precis på samma sätt som jämkning enligt standardvillkoren.
Rätten till jämkning av vite enligt allmänna avtalsrättsliga regler har prövats av Svea hovrätt i mål T 404-14. Entreprenören hade i det fallet åtagit sig att utföra en installationsentreprenad. Vid slutbesiktningen godkändes inte entreprenaden på grund av att vissa delar inte var kontraktsenligt utförda. Andra, kontraktsenliga delar, hade dock tagits i bruk av beställaren.
Parterna hade avtalat om att standardvillkoren ABT 94 skulle gälla för entreprenaden, vilket är föregångaren till ABT 06. I de villkoren fanns möjlighet att jämka vitet men den bestämmelsen hade parterna uttryckligen avtalat bort, det vill säga den skulle inte gälla.
Vid tidpunkten för hovrättens avgörande hade felen fortfarande inte avhjälpts och en tid om cirka 150 veckor hade passerat från det avtalade färdigställandedatumet. Förseningsvitet uppgick till ett mångmiljonbelopp och översteg vida kontraktssumman.
Eftersom del av entreprenaden hade tagits i bruk ansåg entreprenören att vitet skulle jämkas. Den jämkningsgrund som fanns i ABT 94 kunde inte åberopas så entreprenören gjorde i stället gällande att jämkning skulle ske med stöd av 36 § avtalslagen.
Hovrätten konstaterade initialt att vitesklausuler rent generellt utgör en del av ett kontrakt som det kan finnas skäl att jämka med stöd av 36 § avtalslagen. I kommersiella avtalsförhållanden mellan jämbördiga parter ska dock stor restriktivitet tillämpas och jämkning kan endast komma i fråga i undantagsfall.
Hovrätten gjorde, trots det, bedömningen att vitesbeloppet i aktuellt fall var orimligt. Vid bedömningen tog hovrätten fasta på att entreprenaden hade kunnat tas i avsett bruk trots att entreprenaden inte var helt färdigställd. Vid den bedömningen fick även felets betydelse i förhållande till vitesbeloppets storlek betydelse.
Dessutom tog hovrätten hänsyn till att beställaren redan vid en tidigare tidpunkt hade fått klart för sig att entreprenören inte avsåg att avhjälpa felet och därmed kunnat agera för att själva avhjälpa felet på entreprenörens bekostnad.
Med beaktande av dessa förhållanden fann hovrätten att parternas avtal i fråga om vite var oskäligt. Hovrätten förordnade därför att avtalet skulle jämkas på det sättet att jämkningsregeln i ABT 94 ändå skulle tillämpas och satte ned vitesbeloppet från 16 miljoner kronor till 3,5 miljoner kronor.
Jämkning av förseningsvitet i andra fall
Som nämnts i den första artikeln kan jämkning enligt AB 04 och ABT 06 ske under förutsättning att beställaren tagit entreprenaden eller del av entreprenaden i bruk. Entreprenören skulle dock, med stöd av 36 § avtalslagen, kunna hävda att ett vite i vissa situationer även ska jämkas om beställaren haft möjlighet att ta del av entreprenaden i avsett bruk, men valt att inte göra det.
Om beställaren väljer att inte ta entreprenaden i bruk, varpå entreprenören inte heller ges möjlighet att påkalla slutbesiktning av färdigställd del, kan det på den grunden finns skäl att begära jämkning av vitet med stöd av 36 § avtalslagen. Det skulle kunna anses oskäligt att beställaren får ekonomisk vinning genom ett fullt vite om den icke färdigställda delen av entreprenaden är förhållandevis liten och beställaren därmed skulle kunna ta merparten av entreprenaden i bruk.
En sådan situation skulle dock prövas med beaktande av samtliga omständigheter, såsom vitets totala storlek, felets betydelse, orsaken till förseningen och villkoren i entreprenadkontraktet i övrigt. Det går därför inte att i förväg och på ett generellt sätt uttala sig om möjligheten till framgång med en sådan begäran om jämkning.
Sammanfattning
I de fall där ett avtal eller en bestämmelse i ett avtal kan anses vara oskäligt fungerar 36 § avtalslagen som en slags säkerhetsventil. När det gäller jämkning av avtal i kommersiella förhållanden ska dock aktuell regel tillämpas restriktivt. Det är möjligt att jämka ett vite med stöd av 36 § avtalslagen när AB 04 och ABT 06 inte avtalats eller när jämkningsgrunden i de villkoren inte är tillämplig. Förutsättningen för en sådan jämkning kommer alltid bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Jessica Ekmark
Advokat, Brick Advokat
Jenny Kenneberg
Advokat, Brick Advokat
Första delen:
Förseningsvite i entreprenader
Hej Upphandlaren! Jag försöker bidra till en nyanserad diskussion och lyfta alternativa tankesätt. Jag upplever att upphandlingsrätten fungerar rätt dåligt och har aldrig pratat med…
Uteslutning och onormalt låga anbud Kommentar av Björn på Uteslutning och onormalt låga anbud