Inledning
Alla som handlar upp eller lämnar anbud på byggentreprenader vet att färdigställandetiden är en viktig faktor. Ofta finns det hyresgäster eller verksamheter hos myndigheten som väntar på att få flytta in och det kan vara svårt att planera om vid en förskjutning av tiderna.
Samtidigt är det inte ovanligt att entreprenadprojekt påverkas av oförutsedda händelser som leder till att arbetena oundvikligen försenas. Om standardvillkoren i AB 04 och ABT 06 är en del av parternas avtal finns en riskfördelning som innebär att entreprenören ansvarar för vissa typer av oförutsedda händelser och beställaren ansvarar för andra typer av oförutsedda händelser.
Vid en försening som entreprenören ansvarar för, det vill säga omständigheter som inte ger rätt till förlängning av färdigställandetiden, kan frågan om förseningsvite aktualiseras. Men vad innebär egentligen ett vite, när kan det utgå och när kan en entreprenör hävda att vitet ska reduceras (jämkas)?
I denna artikel går vi igenom vad ett förseningsvite egentligen är och hur det tillämpas i kommersiella entreprenader. Utgångspunkten för redogörelsen är villkoren som gäller enligt standardavtalen AB 04 och ABT 06.
Om förseningsvite
Förseningsvite är ett på förhand bestämt och schabloniserat skadestånd som kan utgå om en avtalspart är försenad med sin prestation. Grundtanken är att vitet ska fungera både som ett påtryckningsmedel för att få en part att prestera inom avtalad tid och som en ekonomisk kompensation för kostnader som uppstår i anledning av förseningen.
Fördelen med ett schabloniserat skadestånd är att beställaren slipper bevisa vilken skada som uppstått. Det gör att kravet på ersättning blir enklare att föra fram och risken för tvist om kravets storlek undviks.
Under förutsättning att vitesbeloppet i sig är rimligt och att det är en uttömmande reglering av beställarens rätt till ersättning vid försening kan vite till viss del vara en fördel även för entreprenören. Vitet skapar en förutsägbarhet och begränsning av risken för ekonomiskt ersättningsansvar vid försening.
Förseningsvite regleras i standardvillkorens kap. 5 § 3. Enligt den bestämmelsen utgår förseningsvite i enlighet med vad som anges i kontraktet mellan parterna. Det innebär att det inte per automatik finns en rätt för beställaren att kräva ett förseningsvite med viss storlek utan det måste anges uttryckligen i någon av kontraktshandlingarna.
Vitets storlek och hur det ska beräknas framgår vanligtvis under en särskild kod i de administrativa föreskrifterna men det kan också skrivas direkt i kontraktet. Det är inte ovanligt med avtalsvillkor som innebär att vite ska utgå med ett visst belopp eller en angiven procent av kontraktssumman för varje vecka som entreprenaden försenas i förhållande till färdigställandetiden. Det totala vitesbeloppet är i regel också begränsat till visst belopp eller viss procentsats av kontraktssumman.
Det är viktigt att känna till att standardvillkoren för underentreprenader (AB-U 07/ABT-U 07) är utformade på ett annat sätt än AB 04 och ABT 06. Enligt de villkoren ska förseningsvite utgå med en (1) procent av kontraktssumman om ingenting annat har avtalats. Det innebär således att underentreprenören ska betala förseningsvite redan med stöd av standardvillkoren och det krävs ett uttryckligt tillägg i kontraktet för att vite inte ska utgå.
Avtalade förutsättningar när vitet kan sättas ned
Om förseningsvite är avtalat och det har uppstått en sådan försening att vite i och för sig ska utgå kan frågan om jämkning av vitet aktualiseras. Standardvillkoren (även tillämpligt för underentreprenader AB-U 07/ABT-U 07) tar upp två olika situationer när det för entreprenören är möjligt att göra gällande en jämkning av vitet.
Den första situationen är om beställaren tar entreprenaden eller en del av den i bruk under själva entreprenadtiden, det vill säga medan arbetena pågår. Den andra situationen tar sikte på om beställaren har haft en inte oväsentlig ekonomisk nytta av annat ibruktagande av entreprenaden eller del därav. I praktiken är den förstnämnda situationen vanligast.
Om en jämkningsgrund blir aktuell uppstår frågan om hur mycket vitet ska sättas ned. Enligt standardvillkoren ska beloppet sättas ned ”i skälig mån”. Det finns dock ingen närmare vägledning till vad som menas med ”i skälig mån” utan den frågan får avgöras i varje enskilt fall. Jämkningen kan därmed skilja sig åt och blir beroende av omständigheterna i den aktuella situationen.
I domstolsprövningar har storleken på jämkningen bedömts efter en sammantagen prövning. Vid den prövningen har domstolen bland annat beaktat hur stor del av entreprenaden som tagits i bruk och om det har varit störningar i nyttjandet vid felavhjälpande arbeten eller liknande (se exempelvis Svea hovrätts dom i mål T 526-16).
Det är inte självklart att entreprenader som utförs med kvarboende eller pågående verksamheter anses tagna i bruk endast genom den omständigheten att själva byggnaden används under entreprenadtiden. En sammantagen bedömning måste alltid göras.
Det kan exempelvis handla om arbeten med underhåll eller utseendemässiga förbättringar och i de fallen kan det medföra att en jämkning inte blir aktuell över huvud taget även om beställarens verksamhet pågår som ”vanligt” under entreprenaden (se exempelvis Göta hovrätts dom i mål T 504-19).
När det gäller offentligt upphandlade kontrakt kan det även uppstå en fråga kring beställarens möjlighet att helt frånfalla sin rätt till vite eller godta en nedsättning till noll utan att objektiva skäl för det föreligger. Om det följer av villkoren i avtalet att beställaren har rätt till vite i en viss situation och om det inte föreligger skäl för jämkning ska som utgångspunkt alltid fullt vite krävas ut.
En tillämpning av avtalet i det avseendet som strider mot villkoren, som är till nackdel för entreprenören och som rimligen har beaktats vid prissättning av entreprenaden i anbudet, kan innebära att avtalet anses ändrat på ett otillåtet sätt.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis gäller att förseningsvite kan utgå vid en försening som entreprenören ansvarar för om det följer av parternas avtal. När standardvillkoren AB 04 eller ABT 06 är avtalsinnehåll ska förseningsvitet regleras i kontraktshandlingarna, vanligtvis i kontraktet/AF-delen, för att det ska utgå men vid underentreprenader där villkoren AB-U 07/ABT-U 07 är avtalsinnehåll gäller såsom utgångspunkt ett vite om 1 procent.
Enligt standardvillkoren har entreprenören möjlighet att jämka ett förseningsvite om beställaren tagit entreprenaden eller en del därav i bruk före färdigställandet. Det saknas en konkret schablon för hur mycket ett eventuellt vite ska sättas ned men som utgångspunkt kan del av total omfattning eller del av det ekonomiska värdet beaktas. En rimlighetsbedömning behöver dock göras i varje enskilt fall mot bakgrund de omständigheterna som gäller för den specifika entreprenaden.
I nästa del belyses vad som gäller om det av någon anledning inte finns en avtalad möjlighet att jämka ett vite, om det finns oskäligt höga viten och hur dessa i sådana fall ska hanteras.
Jessica Ekmark
Advokat, Brick Advokat
Jenny Kenneberg
Advokat, Brick Advokat
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer