Juridisk krönika

I del 2 av sin krönika om avtalsrätt inom offentlig upphandling beskriver Viktor Anseus skälen för att ha en strängare syn på avtalsbrott i offentligt upphandlade kontrakt och ger exempel på en skrivning som i bästa fall kan underlätta proceduren vid hävning.

När ett upphandlingskontrakt väl är tecknat utgör det ett avtal i den normala civilrättsliga betydelsen, men regelverket om offentlig upphandling fortsätter att ha viss betydelse, exempelvis förbudet mot väsentliga förändringar, vissa skyldigheter till uppsägning och så vidare, skriver upphandlare Viktor Anseus.

Alla vill väl ha – och få – rätt. Inte minst i domstol. Men när en part har fått en dom emot sig i förvaltningsrätten har det visat sig vara svårt att få en ny prövning i högre instans. Erik Edström och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, reflekterar över prövningstillstånd för upphandlingsmål i kammarrätten.

EU-domstolen har nyligen uttalat att leverantörer från vissa länder utanför EU kan eller måste diskrimineras i förhållande till EU-leverantörer. Nu finns en ny en vägledning om hur EU-domstolens avgöranden ska tolkas. Advokaterna Kristian Pedersen och Albin Nyrén, Kahn Pedersen, redogör för vad det innebär för upphandlande myndigheter.

Oannonserade förfaranden (direktupphandlingar) får genomföras undantagsvis. Ett undantag är om det i ett föregående annonserat förfarande inte inkommit några lämpliga, godtagbara, acceptabla eller giltiga anbud. Denna möjlighet hanteras likartat men ändå olika i LOU, LUF, LUK och LUFS. En ganska orimlig ordning kan tyckas, om den enskilda upphandlarens vardag ska beaktas, skriver Mahlin Hjertstrand oh Sara Fogelberg, MundeAhlberg advokatbyrå.

I den här krönikan reflekterar Erik Edström och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, kring vilka fördelar det kan finnas med att meddela beslut om den upphandlande aktören bedömningar kring leverantörens deltagande, anbudsansökningar och anbud löpande under upphandlingens genomförande.  

I propositionen Ett förenklat upphandlingsregelverk konstaterar regeringen att upphandlingar på det icke-direktivstyrda området utgör den överlägset största delen av dem som genomförs i Sverige. Det är alltså en angelägen fråga att förstå vilka tjänster som omfattas av 19 kapitlet och hur regelverket kan användas för att förenkla de upphandlingar som genomförs, skriver Pernilla Rasiwala.

Få bestämmelser i upphandlingslagarna väcker samma känslor som de om onormalt låga anbud. Från upphandlarhåll hörs ibland uppfattningen att det är omöjligt att förkasta onormalt låga anbud, medan leverantörer kan tycka att anbudspriserna granskas orimligt närgånget. Erik Edström och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, reflekterar kring vad som egentligen krävs för att en prisförklaring ska vara godtagbar.

För att underlätta för leverantörer och upphandlande organisationer att hitta rätt bland annonserade offentliga upphandlingar används ett klassificeringssystem utifrån en EU-rättslig gemensam terminologi, så kallade CPV-koder. Systemet med CPV-koder har funnits sedan 1993 och trots att det sedan 2006 är obligatoriskt kvarstår en del utmaningar och oklarheter kring dess användning, skriver Anna Larsson och Ebba Bertilsdotter, bolagsjurister på Adda.

En fråga som diskuterats en del sedan införandet av ”nya” LOU är om det blev helt rätt när de svenska versionerna av undantagen för intern upphandling gjordes, alltså när en upphandling inte behöver annonseras därför att köpet sker mellan två enheter med så nära band att köpet anses vara internt. Erik Edström, och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, reder ut turerna.

Det här är berättelsen om hur en fråga gick från att bli en het potatis (visserligen bara i upphandlingsvärlden, men det är den världen vi rör oss i här) till… nästan ingenting? Vi pratar förstås om takvolymer i ramavtal, skriver Sara-Li Olovsson och Erik Edström, Upp Advokater.

För några år sedan, närmare bestämt 2018, meddelades en dom från EU-domstolen som fick stor spridning i Sverige. Domstolen menade att det bryter mot likabehandlingsprincipen om anbudsgivare tillåts lämna anbud som varken är oberoende eller självständiga, skriver Erik Edström och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå.

Den 10 januari 2022 slog de ner som en bomb – domarna i HFD 2022 ref. 4 I och II. I målen befästes en skyldighet för leverantören att i vissa fall försöka begränsa sin skada till följd av ett upphandlingsfel, för att kunna anses lida skada av samma fel i en senare överprövningsprocess. Erik Edström och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, reflekterar över var vi står nu.

Upphandlande myndigheter har begränsade möjligheter att upptäcka brott och andra oegentligheter som ska medföra att leverantörer utesluts. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar läget och en utredning som har tillsatts för att göra leverantörskontrollen mer effektiv och tillförlitlig.

EU:s nya internationella upphandlingsinstrument, IPI, vars syfte är att begränsa tillgången till unionens upphandlingsmarknader för tredjeländer som inte erbjuder ett ömsesidigt tillträde för EU-företag, trädde ikraft i går, den 29 augusti. Cornelia Medrek och Jesper Fahlgren från Advokatfirman Schjødt kommenterar det nya instrumentet.

Konkurrensverket inför en ny kanal för visselblåsare inom offentlig upphandling enligt EU:s visselblåsardirektiv. Nathalie Miskin och Oskar Helsing, Hannes Snellman Advokatbyrå, berättar om nyheten som kan bidra till att otillåtna direktupphandlingar och annan konkurrensskadlig verksamhet uppmärksammas.

Det är inte alltid som avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen får genomslag. Men underinstanserna har snabbt anammat HFD:s resonemang om tillämpningen av skaderekvisitet. Johan Stern och Alexander Hantosi, Ramberg Advokater, reflekterar kring dess negativa konsekvenser och vad som kan göras för att motverka dem.

Björn Bergström och Victor Pålsson Lundell vid Ramberg Advokater reflekterar över skaderekvisitet och affärsmässigheten i påtalandeinstitutet.

Lagrådsremissen för en effektivare överprövning av offentliga upphandlingar föreslås träda ikraft den 1 juli 2022. Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater reflekterar över om den verkligen kommer att tjäna sitt syfte.

Nu är det bestämt att ett nytt 19 kapitel införs från den 1 februari, tillsammans med ytterligare ett kapitel (19a) om direktupphandlingar. Nya begrepp och nya direktupphandlingsgränser, men vad är nytt? Björn Bergström och Johan Stern går igenom ett par av ändringarna utifrån ett praktiskt perspektiv.

Finansdepartementets promemoria med förslag att införa en skyldighet i upphandlingslagstiftningen för myndigheter att beakta klimat, miljö, människors hälsa och vissa andra samhällsintressen vid offentlig upphandling sammanfattas av Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt.

Finns det ett tydligt obligatoriskt krav måste det uppfyllas. Sker inte det, då ska anbudet som huvudregel förkastas. Det är svårt att se rättsläget på annat sätt, skriver Björn Bergström och Johan Stern, Ramberg Advokater.

Svenska kammarrätter har bedömt frågan om leverantörsbyte under pågående upphandlingsförfarande helt annorlunda jämfört med EU-domstolen. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar rättsläget.

Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater reflekterar kring sommaren som inte bara står för dörren, utan är här i full blom. Härligt! Det är sannolikt inte bara vi som ser fram emot semestern i år. En försiktig spaning är att Jobb-Sverige kommer att vara tystare än någonsin nu i sommar.

Nyligen släppte Nordiska ministerrådet rapporten Sustainable Public Procurement and the Sustainable Development Goals som visar på ett konkret samband mellan offentlig upphandling och globala hållbarhetsmål. Rapporten kommenteras av Fredrik Linder och Nike Berlin på Advokatfirman Schjødt.

Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, reflekterar över varför vi i Sverige, jämfört med andra länder inom EU, har så många överprövningar. En anledning som det inte pratas så mycket om, och som inte heller fångas upp av promemorian En effektivare överprövning av offentliga upphandlingar (Fi2020/05179), är bristen på tillit inom den offentliga affären.

EU-kommissionen har nyligen publicerat en vägledning om hur upphandlande myndigheter praktiskt kan gå till väga för att motverka och upptäcka anbudskarteller. Fredrik Linder och Filippa Gyllsten på Advokatfirman Schjødt sammanfattar vägledningen.

I den här krönikan reflekterar Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, kring hur frågan om sommartid eller inte har blivit en upphandlingsrättslig fråga inom EU. Något som verkar ha passerat under tystnad från Sveriges samlade upphandlingskår.

Nyligen släppte Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket rapporten Statistik om offentlig upphandling 2020. Av rapporten framgår att andelen avbrutna upphandlingar minskar och att antalet anbud per upphandling fortsätter öka. Rapporten kommenteras av Fredrik Linder och Nike Berlin på Advokatfirman Schjødt.

Finansdepartementets promemoria och utkast till lagrådsremiss för en effektivare överprövning av offentliga upphandlingar får Björn Bergström och Johan Stern, Ramberg Advokater, att reflektera över frågan. De uppmanar även dig som läser krönikan att vara med i diskussionen.

Har skadebegreppet utvidgats vid överprövning av en upphandling och hur påverkar det i så fall klagandens bevisbörda? Advokaterna Christian Härdgård och Martin Bogg, Advokatfirman Delphi, reflekterar över skadebegreppet.

Flera domar under senare tid väcker frågor om i vilken utsträckning offentliga beställare kan begränsa anbudsgivares möjlighet att konkurrera med pris. Fredrik Linder och Viktor Hård af Segerstad, Advokatfirman Schjødt, reflekterar kring frågan: vilket anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga, särskilt vid ramavtal?

Praxis tenderar att leda till en ökande sekretess på relativt lösa grunder för uppgifter i leverantörers anbud. Hur står det står sig i förhållande till den genom grundlag manifesterade rätten till insyn? Alexander Hantosi och Johan Stern, Ramberg Advokater, resonerar om sekretess för anbud.

Alla vet väl vad som menas med en arbetsledare, eller? Christian Härdgård och Martin Bogg, Advokatfirman Delphi, reflekterar över vad upphandlande myndigheter och leverantörer bör tänka på för att undvika begreppsförvirring vid en upphandling.

I upphandlingssammanhang kan det vara lätt att enbart fokusera på regelverken som gäller specifikt för offentlig upphandling. Därutöver finns en avsevärd mängd andra regler som också måste beaktas. Här uppmärksammar Joakim Lavér och Frida Svensson, Hannes Snellman Advokatbyrå, reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.

I den här krönikan reflekterar Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater kring inköp och upphandling.

Var går gränsen mellan en sund och osund konkurrens? Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater resonerar om skillnaden mellan en sund strategisk prissättning och en osund sådan.

Jäv uppkommer ganska frekvent vid upphandlingar, men det är inte alltid som det upptäcks eller hanteras på ett korrekt sätt. Christian Härdgård och Joel Fingal, Advokatfirman Delphi, reflekterar över vad en upphandlande myndighet bör tänka på.

Covid-19-pandemin har resulterat i att många leverantörer till offentlig sektor har problem att leva upp till kraven i offentliga avtal. Fredrik Linder och Viktor Hård af Segerstad, Advokatfirman Schjødt, välkomnar därför Upphandlingsmyndighetens nya vägledning om möjligheterna att ändra offentliga avtal.

Covid-19-pandemin har lett till att många företag befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge. Joakim Lavér och Nathalie Miskin, Hannes Snellman Advokatbyrå, diskuterar vad företags möjlighet till anstånd med skatteinbetalningar kan innebära vid upphandlingar.

Ett leverantörsbyte medför ibland en verksamhetsövergång som aktualiserar de arbetsrättsliga reglerna. Viktor Hård af Segerstad och Martina Sterner, Advokatfirman Schjødt, tar upp frågor i gränslandet mellan upphandlingsrätt och arbetsrätt.

Den rådande coronapandemin kan förorsaka plötsliga eller helt andra behov av varor, tjänster och byggentreprenader. Advokaterna Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi, redogör för hur du ska gå tillväga.

Förhållandet mellan de grundläggande principerna och nationell rätt analyseras av Nathalie Miskin och Frida Svensson, Hannes Snellman Advokatbyrå. De utgår från praxis från HFD och EU-domstolen.