Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Nyheter
    • Arbetsmarknad
      • Karriär
      • Lön
    • Bransch
      • IT
      • Livsmedel
      • Samhällsbyggnad
      • Transport
      • Utbildning
      • Vård & omsorg
      • Övriga tjänster
    • Hållbarhet
      • Miljökrav
      • Sociala krav
    • Innovation
    • Juridik
      • Avtal
      • Korruption
      • Lagstiftning
      • Upphandlingsavgift
      • Överprövning
    • Praktiskt
      • Metod
      • Upphandlingsstöd
      • Utvärderingsmodell
    • Samhälle
      • EU
      • Insyn
      • Konkurrens
      • Politik
    • Upphandling
      • Dialog
      • Direktupphandling
      • Förfrågningsunderlag
      • Ramavtal
      • Uppföljning
      • Anbud
  • Domstolskoll
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Vi som jobbar här
    • Integritetsspolicy

Dags fokusera mer på innehåll–och i tid

Juridisk krönikaBjörn Bergström och Victor Pålsson Lundell vid Ramberg Advokater reflekterar över skaderekvisitet och affärsmässigheten i påtalandeinstitutet.

| 2022-06-12
Björn Bergström och Victor Pålsson Lundell, Ramberg Advokater.

Det har hänt mycket på rättsfallsområdet den senaste tiden, framför allt i och med Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2022 ref. 4 och den påtalandeskyldighet som därigenom klargjorts.

Lite för klent, om ni frågar oss, när en fullständig preklusionsfrist på ett tydligare sätt kunde ha införts. Dessutom alldeles för sent – domstolens slutsatser hade vi kunnat skriva under för länge sedan.

Slutsatserna är likväl välkomna och ett steg framåt. Vad är det då som gör att det är ett steg framåt? Jo, de leder till ett ökat fokus på att reda ut problem och otydligheter under annonseringstiden i stället för att leverantörer tjuvhåller på upptäckta brister och påtalar dessa först efter att tilldelningsbeslutet meddelats.

Vi tror att läsarna av denna krönika förstår att påtalandeskyldigheten, även om den var ett viktigt steg framåt, snart kommer att utgöra ett rundningsmärke efter hand som leverantörer – med eller utan juridiska ombud – ställer ett omfattande batteri av frågor, vilket allt sker i syfte att kunna överpröva beslutet senare utan risk för att inte anses ha påtalat brister och därmed inte kunnat lida skada.

En preklusionsfrist behövs alltså fortfarande. Först då får vi riktigt fokus på affären och ett ”klagande i tid”.

Men vad finns det fler för tecken på att affären hamnar mer i fokus? Ett stort antal upphandlingar, såklart, där affären är i fokus. Det finns många exempel på sådana. Men det finns samtidigt ett stort antal exempel där upphandlande myndigheter inte besvarar frågor på ett tydligt sätt, där det nämnda målet ovan utgör ett sådant exempel.

Det går att med gott samvete hävda att den upphandlande myndigheten i det fallet får skylla sig själv, men riktigt så enkelt är det ju inte. Kontraktsstarten försenas, samhällsresurser i form av domstolar används helt i onödan.

Det finns även många exempel på upphandlande myndigheter som vägrar kompensation för till exempel  ökade drivmedelskostnader (ja, det finns även många exempel på där man varit tillmötesgående) trots att det är uppenbart att leverantören inte råder över situationen och inte heller hade kunnat förutse den.

Lika lite som det är icke-affärsmässigt att vänta med att klaga (även om man ställt en fråga), lika icke-affärsmässigt är det att som upphandlande myndighet besvara frågor på ett otydligt sätt, eller att vägra en leverantör en rättvis kompensation. Vad gör man som leverantör åt det? Ja, det är ju faktiskt bara domstolsvägen som återstår då, med de kostnader som det medför i form av (främst) ombudskostnader.

Finns det då inget sätt att komma åt det här? Jo, det gör det faktiskt. Den minnesgode läsaren kan minnas en krönika för länge sedan som handlade om Storbritanniens ”The Mystery Shopper Service”. Denna funktion är numera omdöpt till ”Public Procurement Review Service” (nedan ”PPRS”).

PPRS är en statlig funktion dit leverantörer som har uttömt sina handlingsalternativ i sina försök att kommunicera med den upphandlande myndigheten kan vända sig. Funktionen ställer ett stort antal frågor till leverantören för att se om det är ett case som bör drivas och tar därefter kontakt med den upphandlande myndighet det gäller.

PPRS påtalar sedan otydligheter i upphandlingsdokumenten, avtalsvillkor som är orimliga, det affärsmässiga i att gå en leverantör till mötes vid oförutsedda händelser etcetera. Leverantören kan vara anonym för att inte riskera sin relation med upphandlande myndighet.

PPRS driver inte särskilt många ärenden på ett år, men de ärenden som drivs leder enligt PPRS själva till framgång i samtliga fall (där framgång även innefattar att den som klagar återkallar sin begäran). PPRS är därmed ett slags ställföreträdande upphandlingssamvete och gör på förhand det som domstolarna gör i efterhand. Effektivt och affärsmässigt.

PPRS utgör inte en domstol eller rättslig instans, och de upphandlande myndigheterna behöver inte lyssna på dem. Men det verkar de göra ändå. Varför? Troligen på grund av att myndigheterna vet att PPRS har analyserat fallen som kommer, har ett kunnande såväl om juridik som affärer och för att myndigheterna därmed förstår att de frågor som väcks faktiskt är motiverade. PPRS har ju inget eget egenintresse i frågorna, utan kan se det utifrån en objektiv synvinkel.

Som vanligt går det att hitta ett antal argument för att en sådan instans medför ett antal förändringar som kräver en del resurser. Vi hävdar dock att den vinst som skulle göras i form av färre överprövningar och bättre affärer skulle finansiera en sådan funktion flera gånger om, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Så vad väntar vi på?

Juristpanelen

Läs mer: Juridisk krönikaUpphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Dags fokusera mer på innehåll–och i tid"

  1. Jonas skriver:
    2022-06-16 kl. 08:31

    Påtalandeskyldighet är i grunden en felaktig idé. Den omkullkastar en vanlig ordning i ett öppet förfarande. Jag skulle påstå att förespråkare av påtalandeskyldighet saknar insikt om den nivå av (in)kompetens och brister som förekommer i upphandlingar (de flesta leder inte till verklig skada), eller förståelse för dynamiken mellan UM och anbudsgivare. Det är inte anbudsgivarens uppgift att läxa upp UM. Det är förspillt energi att ta upp alla fel och konstigheter i upphandlingar så länge det inte är uppenbart att de kommer att påverka utfallet. Dialogen men UM ska huvudsakligen sikta på att förtydliga och förstå vad UM vill upphandla.

    Ett öppet förande är öppet för alla. Anbud ska lämnas senast på sista anbudsdatumet. Om du börjar arbeta med en upphandlingen 3 dagar innan sista anbudsdatumet har du inte möjlighet att ställa några frågor, ha en dialog, eller förmå UM att göra någon ändring. Att ställa frågor om förtydligande (jag upprepar – förtydligande) till UM är anbudsgivarens rätt, inte skyldighet. Det är UMs odelat ansvar att upphandlingen är korrekt och motsvarar krav i LOU.

    Det som krävs är att rätten (främst FR) agerar konsekvent och strikt mot alla brott mot LOU och inte som i dag släpper 80% av överprövningar utan åtgärd. Då kommer UM att skärpa sig och inte förlita sig på att bundsförvanter i FR tar deras sida.

    Vi gemensamt borde markera mot rätten som försöker att förenkla sitt uppdrag och överföra mer ansvar och skyldigheter på parten som har lidit skada.

    Svara
  2. Magnus Nilsson skriver:
    2022-06-16 kl. 10:41

    En stor besvikelse i de nya bestämmelserna om överprövning är att det uteslutande handla om hur processen i domstol ska bli snabbare. Det är viktigt men minst lika viktigt är att kvalitén på avgörandena blir bättre.

    Jag tycker att någon form av Public Procurement Review Service eller borde skapas. Klagenemnda som finns i Norge eller liknande kan också ett alternativ.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad IT-upphandlare | 29-30 mars
  • LOU på två dagar | 19-20 april
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 3 maj
  • Hållbar upphandling | 10 maj
  • Leda upphandlingar effektivt | 11 maj
  • Anbudsutvärdering | 18 oktober
  • Agil upphandling | 19 oktober
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 25-26 oktober
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Hösten 2023
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2023
  • Förhandling som redskap inom offentlig upphandling | Hösten 2023
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | Hösten 2023

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig skriva bättre avtal

Avtalet är kärnan i affären och avtalsrätten i sig regleras inte i LOU. Därför är det viktigt att du som upphandlare sätter dig in i hur du formulerar korrekta avtal och vad du bör tänka på för att säkerställa en bra affär.

Håll dig informerad

Prenumerera på Inköpsrådets kostnadsfria nyhetsbrev.

Prenumerera, v2
Specialområde
Sending

Senaste inläggen

Kunskap och rutin för hållbara affärerKunskap och rutin för hållbara affärer
Vad omfattas egentligen av sekretess?Vad omfattas egentligen av sekretess?
Dialogmöten höjer konstens kvalitetDialogmöten höjer konstens kvalitet
Då ska ska-kraven vara uppfylldaDå ska ska-kraven vara uppfyllda
Det positiva med överprövningDet positiva med överprövning
Några betalar men ingen kan uteslutasNågra betalar men ingen kan uteslutas
Bevis för onormalt lågt pris i anbudBevis för onormalt lågt pris i anbud
Intervallutvärderingens sista suckIntervallutvärderingens sista suck
ANNONS FRÅN AFF

Undvik missförstånd, konflikter och juridiska tvister

Aff behövs för att alla ska hitta ett gemensamt språk, för att minska risken för tvister och för att öka kvaliteten, säger Philip Österlund, vd på Aff

Nytt från Upphandling24

  • Tar sikte på -30 och -45
  • Enighet i Örebro om klimatkrav
  • Går längre än EU kräver
  • Vill se nej till 30 motioner
  • Baxar undantagsförslag vidare
  • ”Ta ansvar för uttjänt IT”
  • Riksbanken utreder oegentligheter

Åsikter på sajten

  • Det positiva med överprövningIakttagelserna är artikeln är mycket viktiga. Det är synd att en liknande insikt av hur avgörande leverantörsengagemang är för sunda...
  • Det positiva med överprövningHej! Som du är inne på finns det helt klart många överprövningar som enbart uppstår på grund av att någon...
  • Det positiva med överprövningHej Olle, Intressant perspektiv på överprövningar och KKV:s framtida roll! Jag tror jag håller med, till viss del i alla...
  • Intervallutvärderingens sista suckVet inte riktigt om jag delar påståendet att "Det är svårt att tolka domen på något annat sätt än att...
  • Så kan priser justeras utan indexklausulDirektivet är faktiskt tydligt i den delen, man behöver bara läsa den mer noggrant. Instämmer med Anders.
  • Intervallutvärderingens sista suckBer om ursäkt men den intressanta analysen är tyvärr felaktig. Det finns inget förbud mot att använda modellen som berörs...
  • Bevis för onormalt lågt pris i anbudApplåder för mycket bra analys!
  • Intervallutvärderingens sista suckHur långt ska vi gå i vår iver att undvika intervall? Ska vi enbart tillåta linjära skalor och vad är...
  • Intervallutvärderingens sista suckSom upphandlare kan vi kan förbjuda negativa priser. En upphandlande organisation får ställa krav som förbjuder delpriser med negativa värden....
  • Bevis för onormalt lågt pris i anbudHoppas att HFD tar upp detta. Så viktig fråga.

Senaste inläggen

  • Kunskap och rutin för hållbara affärer
  • Vad omfattas egentligen av sekretess?
  • Dialogmöten höjer konstens kvalitet
  • Då ska ska-kraven vara uppfyllda
  • Det positiva med överprövning
  • Några betalar men ingen kan uteslutas
  • Bevis för onormalt lågt pris i anbud
  • Intervallutvärderingens sista suck
  • Medvetet oförstående eller okunniga?
  • Hittade vägen till nya normer
  • Förutsättningar för prisavdrag
  • Professionalisering och politisering
  • Samarbete för hållbara behov
  • Förhandling ur långsiktigt perspektiv
  • Inköpen måste ingå i det civila försvaret