Varje år upphandlar den offentliga sektorn i Sverige samhällsviktiga avtal för cirka 800 miljarder kronor. Det ligger i allmänhetens intresse att dessa avtal ingås med seriösa leverantörer som har gjort rätt för sig. Därför finns tvingande bestämmelser om uteslutning av leverantörer som är dömda för allvarliga brott (såsom korruption och bedrägeri) eller som inte har fullgjort sina skyldigheter att betala skatter och socialförsäkringsavgifter.
För att reglerna ska få genomslag är det obligatoriskt för upphandlande myndigheter att begära in utredning och kontrollera frånvaron av uteslutningsgrunder hos den vinnande leverantören innan tilldelningsbeslut fattas.
I dagsläget upplevs detta som både resurskrävande och komplicerat. Ibland är det rentav omöjligt att utföra kontrollen på det sätt som förutsätts för att upptäcka eventuella missförhållanden.
För att ge upphandlande myndigheter bättre förutsättningar att upptäcka och utesluta leverantörer som är oseriösa och olämpliga har regeringen tillsatt en utredning med uppdraget att föreslå åtgärder som ska göra leverantörskontroller vid offentlig upphandling mer effektiva och tillförlitliga.
En del av utredarens uppdrag är att ta ställning till vilka uppgifter hos myndigheter som är relevanta för leverantörskontrollen. När det exempelvis gäller kontrollen avseende förekomsten av brottmålsdomar finns det i dag ingen möjlighet att få ett utdrag ur belastningsregistret som är avgränsat till de brott som utgör grund för uteslutning.
När upphandlande myndigheter begär in sådana utdrag finns därför en uppenbar risk att de får del av uppgifter om leverantörers företrädare som saknar relevans för prövningen och som dessutom är integritetskänsliga.
Vidare finns en risk att utdrag som lämnas in till upphandlande myndigheter bedöms utgöra offentliga allmänna handlingar och lämnas ut, trots uppgifternas känsliga karaktär.
Av bland annat dessa skäl har utredaren även fått i uppdrag att ge förslag på utformningen av en centraliserad myndighetsfunktion som kan ge upphandlande myndigheter tillgång till den information och de uppgifter som behövs för leverantörskontrollen samt förhindra spridningen av integritetskänsliga uppgifter.
Vi ser positivt på en sådan funktion. Utöver ett stärkt skydd för känsliga uppgifter och en administrativ lättnad, skulle funktionen kunna säkerställa att varje leverantör faktiskt prövas mot belastningsregistret avseende uteslutningsgrundande brottslighet. Så är inte fallet i dag.
I avsaknad av ett anpassat registerutdrag rekommenderar Upphandlingsmyndigheten och Polismyndigheten att upphandlande myndigheter i stället begär en sanningsförsäkran om frånvaron av aktuella brott. Vår bedömning är att majoriteten av de upphandlande myndigheterna följer denna rekommendation.
En sanningsförsäkran lämnas förvisso under straffansvar. Men eftersom det inte sker en registerkontroll kan det inte uteslutas att leverantörer med företrädare som träffas av någon uteslutningsgrund, medvetet eller omedvetet, felaktigt intygar att uteslutning inte ska ske och tilldelas avtalet.
Utredaren har även fått i uppdrag att analysera behovet och de rättsliga förutsättningarna för att begränsa antalet leverantörsled i offentliga upphandlingar. Som skäl framhålls bland annat problem med lönedumpning, oskäliga arbetsvillkor och olika former av arbetslivskriminalitet på den svenska arbetsmarknaden.
Likaså framhålls risken för korruption, miljöförstöring eller brott mot mänskliga rättigheter vid köp av varor och tjänster som produceras i andra länder.
Med långa och komplicerade kedjor av underleverantörer är sådana oegentligheter svåra att upptäcka, vilket kan ge oseriösa leverantörer en konkurrensfördel vid anbudsprissättningen. Leverantörer har i dag en långtgående och i princip oinskränkt rätt att använda sig av underleverantörer och vid globala leveranskedjor är långa underleverantörsled vanligt förekommande. En begränsning av antalet led kan således få stor praktisk betydelse.
Andra uppgifter som utredaren har att ta ställning till är bland annat om reglerna om uteslutning av leverantörer från att delta i valfrihetssystem bör skärpas och om det bör införas obligatoriska krav på arbetsrättsliga villkor även vid icke-direktivstyrda upphandlingar.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2023 och vi ser fram emot att ta del av förslagen.
Juristpanelen
