När 14 av 18 anbudsgivare tolkade ett krav på visst sätt, blev det svårt för den upphandlande myndigheten att övertyga domstolen om att en annan tolkning är den korrekta. Kammarrätten ansåg att en kommuns upphandling ska rättas på så sätt att ett anbud som tidigare förkastats ska utvärderas, Lukas Granlund och Ida Markusson, Cirio Advokatbyrå.

Ett förslag till förhandsavgörande i EU-domstolen kan komma att påverka vilka utländska anbudsgivare som i framtiden ska ha rätt att delta i direktivstyrda upphandlingar. Victor Pålsson Lundell och Björn Bergström vid Ramberg Advokater refererar förslaget.

Huruvida negativa prisposter i anbud är tillåtet eller inte är en högaktuell fråga. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar ett nytt kammarrättsavgörande som avsåg hur negativ prissättning i anbud ska bedömas när detta inte regleras i upphandlingsdokumenten.

En ny kammarrättsdom behandlar frågan om en ändring är tillåten av en icke direktivstyrd upphandling på grund av oförutsägbara omständigheter enligt 17 kap. 12 § LOU. Philip Thorell och Emma Fröderberg Shaiek, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

Kommuner och regioner står inför utmaningar av sällan skådat slag. Utmaningar som ska hanteras av nya förtroendevalda som ska sätta sin prägel på verksamheten. Krig i Europa, elpriserna rusar, inflationen sticker iväg och köpkraften är den sämsta på många år, skriver Ann Eva Askensten, chef för Hållbara offentliga affärer på Upphandlingsmyndigheten.

Högsta förvaltningsdomstolen har i en ny dom slagit fast att lottning är en tillåten metod för att begränsa antalet i övrigt likvärdiga anbudssökande vid ett selektivt förfarande. Lars Lundgren och Nathalie Miskin, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

Högsta förvaltningsdomstolens främsta uppgift är att ge vägledning till parter och lägre domstolar och därmed även till marknaden i stort om hur lagen ska tolkas och tillämpas. Domstolens uppgift är inte att skipa rättvisa i det enskilda fallet, skriver advokaterna Helena Rosén Andersson och Daniel Wendelsson.

En offentlig upphandling får inte innehålla golvpriser konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen återigen, och den här gången gällde det utvärderingen (HFD 3566-21), skriver Åsa Edman och Fia Hendar, Adda. De diskuterar regelverket och praxis kopplade till prisutvärdering och hanteringen av onormalt låga anbud.

Ett rättsfall vid Kammarrätten i Stockholm tar upp frågan om hyresundantaget är tillämpligt när hyresavtalet upphandlas tillsammans med andra upphandlingspliktiga tjänster. Victor Pålsson Lundell och Björn Bergström vid Ramberg Advokater refererar avgörandet.

I den här rättsfallsanalysen refererar Johan Stern och Alexander Hantosi vid Ramberg Advokater ett avgörande som berör frågan om tydligheten av ett obligatoriskt krav och skillnaden på ett ramavtal och ett leveransavtal.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att det inte är förenligt med upphandlingsregelverket att tillämpa en utvärderingsmodell som innebär att priset i ett anbud inte får någon inverkan på utvärderingen till den del det understiger en viss prisnivå. Christian Härdgård och Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

Kammarrätten i Stockholm anser i ett nytt avgörande att ett obligatoriskt krav ska tolkas strikt enligt ordalydelsen. Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Claudia Rojas Bustamante, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

Ett överklagande till kammarrätten av ett sekretessbeslut att inte få ta del av vinnande anbud har avvisats, då den som fattat beslutet hos regionen inte var behörig. Fredrik Linder och Cornelia Medrek på Advokatfirman Schjødt kommenterar ett ny kammarrättsdom och ger råd för att undvika avvisning.

Hur bevisbördan ska placeras och bevisning värderas kan vara avgörande i mål där en leverantör påstår att konkurrerande anbud ska förkastas på grund av bristande kravuppfyllelse. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar ett nytt kammarrättsavgörande där sökande leverantör har åberopat ett sakkunnigutlåtande.

EU-domstolen har kommit med ett nytt avgörande som behandlar utrymmet för uteslutning på grund av konkurrensbegränsande samarbete och hantering av anbud som inte är oberoende eller självständiga. Nathalie Miskin och Philip Thorell, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

En ny kammarrättsdom om när direktupphandling av absolut nödvändiga anskaffningar får användas på grund av synnerlig brådska analyseras av Joakim Lavér och Lars Lundgren, Hannes Snellman Advokatbyrå.

Ett nytt avgörande från Kammarrätten i Stockholm berör bland annat om en utvärderingsmodell med ett av myndigheten angivet pris, som automatiskt påverkade innehållet i andra prisposter, är förenlig med LOU och principen om likabehandling. Victor Pålsson Lundell och Johan Stern vid Ramberg Advokater, refererar domen.

EU-domstolen har lämnat ett avgörande angående det kontradiktoriska förfarandet vid onormalt låga anbud och konsekvenserna av att inte tillämpa det. Domen analyseras av Johan Stern och Björn Bergström vid Ramberg Advokater.

Den 11 oktober träder EU:s sanktioner mot Ryssland i kraft fullt ut i den del som gäller offentliga upphandlingar. Kristian Pedersen och Albin Nyrén på Advokatfirman Kahn Pedersen beskriver vad som gäller enligt sanktionsbestämmelserna och hur upphandlande myndigheter bör agera för att inte bryta mot dem.

Kammarrätten i Sundsvall konstaterar att en upphandlande myndighet inte har rätt att överklaga ett avgörande enbart av det skälet att domskälen riskerar att medföra att en process om upphandlingsskadeavgift initieras. Christian Härdgård och Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

Kammarrätten i Sundsvall har kommit med ett nytt avgörande där sökande leverantör ansågs lida skada, trots att leverantören själv inte uppfyllde ställda krav. Martin Bogg och Claudia Rojas Bustamante, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

Upphandlande myndigheter har begränsade möjligheter att upptäcka brott och andra oegentligheter som ska medföra att leverantörer utesluts. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar läget och en utredning som har tillsatts för att göra leverantörskontrollen mer effektiv och tillförlitlig.

Skärpningen av Säkerhetsskyddslagen börjar märkas. Flera tillsynsutredningar har inletts och Länsstyrelsen i Skåne har beslutat om en sanktionsavgift mot VA Syd på sju miljoner kronor. En förhållandevis hög avgift, skriver Omar El Khatib och Petter Florwald, Bokwall Rislund Advokatbyrå.

EU:s nya internationella upphandlingsinstrument, IPI, vars syfte är att begränsa tillgången till unionens upphandlingsmarknader för tredjeländer som inte erbjuder ett ömsesidigt tillträde för EU-företag, trädde ikraft i går, den 29 augusti. Cornelia Medrek och Jesper Fahlgren från Advokatfirman Schjødt kommenterar det nya instrumentet.

Ett mål i EU-domstolen tar upp frågor om övergång till förhandlat förfarande utan föregående annonsering, när det i en föregående upphandling bara har lämnats olämpliga anbud. EU-domstolens dom i mål C-376/21 den 16 juni 2022, Regioni v rastezh mot Obshtina Razlog, analyseras av Sara-Li Olovsson och Erik Edström, Upp Advokatbyrå.

En ny kammarrättsdom tar upp dels om avgränsningen mellan när ett upphandlat avtal utgör ett ramavtal och när det är ett kontrakt, dels om när en leverantör lidit skada av fel vid upphandlingen. Lars Lundgren och Joakim Lavér, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

Konkurrensverket inför en ny kanal för visselblåsare inom offentlig upphandling enligt EU:s visselblåsardirektiv. Nathalie Miskin och Oskar Helsing, Hannes Snellman Advokatbyrå, berättar om nyheten som kan bidra till att otillåtna direktupphandlingar och annan konkurrensskadlig verksamhet uppmärksammas.

Ett prejudicerande avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen refereras av Alexander Hantosi och Björn Bergström, Ramberg Advokater. Rättsfallet tar upp om en rätteligen förkastad leverantör kan anses lida skada av andra obligatoriska krav som stridit mot LOU och principen om öppenhet.

Det är inte alltid som avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen får genomslag. Men underinstanserna har snabbt anammat HFD:s resonemang om tillämpningen av skaderekvisitet. Johan Stern och Alexander Hantosi, Ramberg Advokater, reflekterar kring dess negativa konsekvenser och vad som kan göras för att motverka dem.

Kammarrätten i Göteborg konstaterar att ett takvärde som angivits i upphandlingsdokument inte varit konkurrensbegränsade, oavsett det monetära värdets rimlighet. Detta eftersom samtliga anbudsgivare haft möjlighet att bedöma sin kapacitet för att klara kontraktet. Christian Härdgård och Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

Den upphandlande myndigheten beslutade att övergå till ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering med motiveringen att inget anbud uppfyllde de obligatoriska kraven. Martin Bogg och Johan Persson Ed, Advokatfirman Delphi, refererar ett nytt avgörande från Kammarrätten i Jönköping.

Vad som krävs för att en leverantör ska anses lida skada till följd av överträdelser av upphandlingslagstiftningen är en högaktuell fråga. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar två nya kammarrättsdomar.

Kan komplettering av handlingar ske under överprövningsprocessen? Fredrik Linder och Cornelia Medrek, Advokatfirman Schjødt, kommenterar en ny kammarrättsdom där upphandlande myndighet glömt att begära in vissa handlingar från de anbudsgivare som skulle få tilldelning.

HFD har kommit med ett avgörande när det gäller frågan om det vid bestämmandet av upphandlingsskadeavgiftens storlek är försvårande att ett avtal fullföljs, trots att det har förklarats ogiltigt. Domen analyseras av Joakim Lavér och Nathalie Miskin, Hannes Snellman Advokatbyrå.

Joakim Lavér och Nathalie Miskin, Hannes Snellman Advokatbyrå, reflekterar över utformandet av kravställningar och krav med anledning av en ny kammarrättsdom.

I den här rättsfallsanalysen refererar Johan Stern och Alexander Hantosi, Ramberg Advokater, ett avgörande från Kammarrätten i Göteborg. Rättsfallet behandlar utvärderingsmodellers behov av transparens och skaderekvisitets tillämpning.

Björn Bergström och Victor Pålsson Lundell vid Ramberg Advokater reflekterar över skaderekvisitet och affärsmässigheten i påtalandeinstitutet.

”Vissa uppgifter” är en fråga om kvalitet och kan inte enbart vara en fråga om kvantitet. Martin Bogg och Johan Persson Ed, Advokatfirman Delphi, refererar ett nytt avgörande från EU-domstolen.

Frågor om uteslutning av leverantörer har på sistone fått stort utrymme inom den offentliga upphandlingen. Att ha ”schysta” leverantörer till offentlig sektor blir allt viktigare, skriver Sara-Li Olovsson och Erik Edström, Upp Advokatbyrå.

Kammarrätten i Sundsvall ändrar en regions beslut om att inte lämna ut ett avtal på grund av sekretess. Christian Härdgård och Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

Länsstyrelsen i Skåne beslutade nyligen att kommunalförbundet VA Syd ska betala sju miljoner kronor för brott mot säkerhetsskyddslagen. Beslutet är förmodligen ett av de första i sitt slag. Viktor Robertson och Sofia Linde, Kahn Pedersen, analyserar beslutet.

Finansdepartementet har tagit fram lagförslag som ger Konkurrensverket utökade sanktions-och utredningsmöjligheter vid tillsynen av offentlig upphandling. Fredrik Linder och Cornelia Medrek, Advokatfirman Schjødt, kommenterar förslagen.

Det kan vara komplicerat att tolka ett upphandlat ramavtal när parterna har olika uppfattning om innebörden. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren, Advokatfirman Schjødt, kommenterar en ny hovrättsdom och ger sin praktiska syn på frågan.

En kammarrättsdom om fasta timpriser och utvärdering av anbud genom referenser och projektbeskrivningar analyseras av Joakim Lavér och Lars Lundgren, Hannes Snellman Advokatbyrå.

Joakim Lavér och Oskar Helsing, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar en kammarrättsdom som aktualiserats i och med att Högsta förvaltningsdomstolen har beviljat prövningstillstånd i frågan om en anbudsgivare kan anses lida skada av bristande skall-krav när anbudsgivaren uteslutits på en annan grund.

Alexander Hantosi och Victor Pålsson Lundell, Ramberg Advokater, refererar en dom från Kammarrätten i Göteborg. Rättsfallet tar upp frågan om en leverantör har möjlighet att överklaga domskäl med innebörden att en upphandling inte ska göras om, när domstolen beslutat att upphandlingen ska rättas.

Lagrådsremissen för en effektivare överprövning av offentliga upphandlingar föreslås träda ikraft den 1 juli 2022. Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater reflekterar över om den verkligen kommer att tjäna sitt syfte.

De nya reglerna i LOU skapar möjligheter för regioner att med hjälp av ”öppna” ramavtal beta av sin vårdskuld efter pandemin. Öppna ramavtal kan också vara ett alternativ till LOV för kommuner som tröttnat på fusket från välfärdsföretag, skriver Mathias Sylvan.

En dom från Kammarrätten i Stockholm har aktualiserats igen då Högsta förvaltningsdomstolen nyligen meddelat prövningstillstånd för att pröva om det är tillåtet att använda lottning för att begränsa antalet kvalificerade anbudssökande i ett selektivt förfarande. Christian Härdgård och Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

Förvaltningsrätten räknade överklagandetiden fel. Beslutet att avvisa överklagandet skulle därför upphävas. Advokaterna Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi, refererar ett nytt avgörande från Kammarrätten i Stockholm.