Sammanfattning
Kammarrätten fann att den klagande leverantören inte hade talerätt i målet. Kammarrätten ansåg att förvaltningsrättens dom inte gått bolaget emot, eftersom rättelse av upphandlingen skulle ske, och avvisade därför leverantörens överklagande. Förvaltningsrättens dom – att utvärderingen skulle göras om – slogs därmed fast.
Fakta i målet
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg, här kallat förbundet, genomförde en upphandling av sotningstjänster för tre distrikt i förbundet enligt lagen (2016.1147) om upphandling av koncessioner, LUK. Efter att ha utvärderat anbuden antog förbundet Göteborgs anbud från Göteborgs Sotningsdistrikt AB, GSAB. En annan anbudsgivare (med något snarlikt namn), Gösab Sotning AB, överprövade tilldelningsbeslutet i upphandlingen till Förvaltningsrätten i Göteborg.
Gösab yrkade i första hand att upphandlingen skulle rättas då vinnande anbudsgivare inte uppfyllde krav på stabil ekonomisk bas. I andra hand yrkade Gösab att upphandlingen skulle göras om då, bland annat, tilldelningskriterierna brast i transparens och proportionalitet.
Domstolarnas bedömning
Förvaltningsrätten prövade huruvida det fanns skäl att förordna om att upphandlingen skulle göras om, enligt andrahandsyrkandet. Förvaltningsrätten fann att det inte visats att förbundet trätt de upphandlingsrättsliga principerna för när och det saknades därför skäl att göra om upphandlingen.
Däremot fann förvaltningsrätten, i enlighet med förstahandsyrkandet, att GSAB inte uppfyllde ställt krav på stabil ekonomisk bas med kreditbetyg UC 3, eftersom bolaget vid kontroll endast kunde uppvisa ett betyg om UC 2.
GSAB:s förklaring, att bolaget fått ett felaktigt betalningsföreläggande, hade enligt förvaltningsrätten inte kunnat beläggas i processen. Förbundet hade därmed brutit mot likabehandlingsprincipen genom att kvalificera GSAB.
Förvaltningsrätten fann därmed att upphandlingen skulle rättas genom att ny anbudsutvärdering skulle göras.
Gösab överklagade förvaltningsrättens beslut och menade att domskälen, i vilka förvaltningsrätten konstaterat att någon brist i det konkurrensuppsökande skedet inte hade skett, haft en självständig rättsverkan. Gösab yrkade att förvaltningsrättens dom skulle undanröjas och att upphandlingen skulle göras om.
Kammarrätten konstaterade att förvaltningsrättens dom inte gått Gösab emot eftersom Gösabfick bifall till att upphandlingen skulle rättas. Kammarrätten menade att domskäl som huvudregel inte kan överklagas, och endast i de fall då motiveringen innebär självständiga rättsverkningar. Sådana självständiga rättsverkningar bedömde kammarrätten inte att domskälen – om att upphandlingen inte påverkat det konkurrensuppsökande skedet – utgjorde. Slutligen konstaterade kammarrätten att Gösab har möjlighet att överklaga det nya tilldelningsbeslutet, varefter talan avvisades.
Analys
Domen ligger i linje med vad domstolarna tidigare har uttalat om när en dom kan anses gå en anbudsgivare emot (se exempelvis (jfr rättsfallen HFD 2017 ref. 45 och RÅ 2006 ref. 21).
I aktuellt fall yrkade Gösab att kammarrätten skulle rätta eller göra om upphandlingen på den grunden att det ansågs föreligga brister i utvärderingsmodellen och genomförandet av densamma.
Det kan bara spekuleras i skälen till Gösabs överklagande. Möjligen bedömde Gösab att en förnyad anbudsutvärdering kunde inneburit en ny chans för GSAB att läka sin brist avseende kravet på stabil ekonomisk bas och att Gösabs invändningar i denna del inte längre skulle kunna göras gällande.
Om Gösab hade valt att endast anföra omständigheter som varit att hänföra till det konkurrenssökande skedet, hade kammarrätten varit tvungen att pröva Gösabs invändningar. Å andra sidan har Gösab, vilket kammarrätten konstaterade, möjlighet att framföra samma eller nya invändningar vid det tilldelningsbeslut som följer, förutsatt att Gösabs anbud inte antas.
Det går att ifrågasätta om denna ordning är den mest effektiva. Detta innebär i teorin att Gösabs invändningar om utvärderingsmodellen kan komma att prövas två gånger. Ställt emot detta kan det konstateras att Gösab kan komma att vinna upphandlingen, och att ingen ytterligare överprövning av tilldelningsbeslutet sker. Sammanfattningsvis finns det för- och nackdelar att väga emot varandra, där domstolen i vart fall har agerat konsekvent med tidigare avgöranden på området.
Målnummer och domstol
Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nummer 759-22.
Juristpanelen
