Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Saknar rätt att klaga på gynnande dom

RättsfallsanalysAlexander Hantosi och Victor Pålsson Lundell, Ramberg Advokater, refererar en dom från Kammarrätten i Göteborg. Rättsfallet tar upp frågan om en leverantör har möjlighet att överklaga domskäl med innebörden att en upphandling inte ska göras om, när domstolen beslutat att upphandlingen ska rättas.

| 2022-04-21
Alexander Hantosi och Victor Pålsson Lundell, Ramberg Advokater

Sammanfattning
Kammarrätten fann att den klagande leverantören inte hade talerätt i målet. Kammarrätten ansåg att förvaltningsrättens dom inte gått bolaget emot, eftersom rättelse av upphandlingen skulle ske, och avvisade därför leverantörens överklagande. Förvaltningsrättens dom – att utvärderingen skulle göras om – slogs därmed fast.

Fakta i målet
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg, här kallat förbundet, genomförde en upphandling av sotningstjänster för tre distrikt i förbundet enligt lagen (2016.1147) om upphandling av koncessioner, LUK. Efter att ha utvärderat anbuden antog förbundet Göteborgs anbud från Göteborgs Sotningsdistrikt AB, GSAB. En annan anbudsgivare (med något snarlikt namn), Gösab Sotning AB, överprövade tilldelningsbeslutet i upphandlingen till Förvaltningsrätten i Göteborg.

Gösab yrkade i första hand att upphandlingen skulle rättas då vinnande anbudsgivare inte uppfyllde krav på stabil ekonomisk bas. I andra hand yrkade Gösab att upphandlingen skulle göras om då, bland annat, tilldelningskriterierna brast i transparens och proportionalitet.

Domstolarnas bedömning
Förvaltningsrätten prövade huruvida det fanns skäl att förordna om att upphandlingen skulle göras om, enligt andrahandsyrkandet. Förvaltningsrätten fann att det inte visats att förbundet trätt de upphandlingsrättsliga principerna för när och det saknades därför skäl att göra om upphandlingen.

Däremot fann förvaltningsrätten, i enlighet med förstahandsyrkandet, att GSAB inte uppfyllde ställt krav på stabil ekonomisk bas med kreditbetyg UC 3, eftersom bolaget vid kontroll endast kunde uppvisa ett betyg om UC 2.

GSAB:s förklaring, att bolaget fått ett felaktigt betalningsföreläggande, hade enligt förvaltningsrätten inte kunnat beläggas i processen. Förbundet hade därmed brutit mot likabehandlingsprincipen genom att kvalificera GSAB.

Förvaltningsrätten fann därmed att upphandlingen skulle rättas genom att ny anbudsutvärdering skulle göras.

Gösab överklagade förvaltningsrättens beslut och menade att domskälen, i vilka förvaltningsrätten konstaterat att någon brist i det konkurrensuppsökande skedet inte hade skett, haft en självständig rättsverkan. Gösab yrkade att förvaltningsrättens dom skulle undanröjas och att upphandlingen skulle göras om.

Kammarrätten konstaterade att förvaltningsrättens dom inte gått Gösab emot eftersom Gösabfick bifall till att upphandlingen skulle rättas. Kammarrätten menade att domskäl som huvudregel inte kan överklagas, och endast i de fall då motiveringen innebär självständiga rättsverkningar. Sådana självständiga rättsverkningar bedömde kammarrätten inte att domskälen – om att upphandlingen inte påverkat det konkurrensuppsökande skedet – utgjorde. Slutligen konstaterade kammarrätten att Gösab har möjlighet att överklaga det nya tilldelningsbeslutet, varefter talan avvisades.

Analys
Domen ligger i linje med vad domstolarna tidigare har uttalat om när en dom kan anses gå en anbudsgivare emot (se exempelvis (jfr rättsfallen HFD 2017 ref. 45 och RÅ 2006 ref. 21).

I aktuellt fall yrkade Gösab att kammarrätten skulle rätta eller göra om upphandlingen på den grunden att det ansågs föreligga brister i utvärderingsmodellen och genomförandet av densamma.

Det kan bara spekuleras i skälen till Gösabs överklagande. Möjligen bedömde Gösab att en förnyad anbudsutvärdering kunde inneburit en ny chans för GSAB att läka sin brist avseende kravet på stabil ekonomisk bas och att Gösabs invändningar i denna del inte längre skulle kunna göras gällande.

Om Gösab hade valt att endast anföra omständigheter som varit att hänföra till det konkurrenssökande skedet, hade kammarrätten varit tvungen att pröva Gösabs invändningar. Å andra sidan har Gösab, vilket kammarrätten konstaterade, möjlighet att framföra samma eller nya invändningar vid det tilldelningsbeslut som följer, förutsatt att Gösabs anbud inte antas.

Det går att ifrågasätta om denna ordning är den mest effektiva. Detta innebär i teorin att Gösabs invändningar om utvärderingsmodellen kan komma att prövas två gånger. Ställt emot detta kan det konstateras att Gösab kan komma att vinna upphandlingen, och att ingen ytterligare överprövning av tilldelningsbeslutet sker. Sammanfattningsvis finns det för- och nackdelar att väga emot varandra, där domstolen i vart fall har agerat konsekvent med tidigare avgöranden på området.

Målnummer och domstol 
Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nummer 759-22.

Juristpanelen

Läs mer: Rättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Umeå kommun söker upphandlingschef till stadsledningskontoret

IT-upphandlare till Sollentuna kommun

FOI söker erfaren upphandlare till Kista

FOI söker avtalscontroller till Kista

Upphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdetUpphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdet
Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenserKvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Ingen preskription för successiva avtalsändringarIngen preskription för successiva avtalsändringar
Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Anders Thefe : JO-kritik står fast, kan inte överklagas
Varför?
Anders Thege : JO-kritik står fast, kan inte överklagas
Ja, det är bara att konstatera att JO bara är ett politiskt instrument vars mål är att skydda myndighetets beslut.…
Björn : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Jag skulle säga att om anbudsgivare tillåts välja 2 valfria referenser från senaste X år tillbaka så ska en myndighet…
Kerstin Karlsson : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Jag håller med Monica här ovan. Hur ska man annars bli av med en leverantör som inte sköter sig. Att…
Kristian Pedersen : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Tack för kommentarerna på artikeln! Jag är beredd att hålla med Fredriks kommentar ovan. Kammarrättens domskäl är, som sagt, korta…
Senior upphandlare : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Inte lätt att bli av med dåliga leverantörer. Dags att göra något åt den stränga domstolspraxisen i Sverige. Som upphandlare…
Fredrik : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Jag tolkar det som att man möjligen "övergjorde" det från kommunens sida, när man försökte hänga upp resonemanget på sådana…
Monica : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Själva syftet med interna referenser är ju att kunna göra som kommunen gjort. Man vill inte ha tillbaka en leverantör…
Jon : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Startdatum för referensuppdragets genomförande är väl ändå ingen företagshemlighet. Det är väl uppgifter om själva kunden, kontaktpersoner hos kunden osv…
Zebastian : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Referensuppdrag*

Senaste inläggen

  • Upphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdet
  • Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
  • Ingen preskription för successiva avtalsändringar
  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 november
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026
  • Robusta IT-avtal | Hösten 2026