Upphandling

Förvaltningsrätten och kammarrätten har prövat ett mål där en anbudsgivare ansökt om överprövning och anförde att vinnande anbudsgivare borde ha uteslutits från upphandlingen eftersom denna omfattas av EU:s förordningar om sanktioner med anledning av anfallskriget i Ukraina. Den klagande anbudsgivaren yrkar även på att den upphandlande organisationen borde ha begärt en förklaring av vinnande anbudslämnarens onormalt låga anbud. Johan Rappmann och Linus Lundberg, Norma, kommenterar domen.

AMA AF används ofta som mall för administrativa föreskrifter vid bygg- och anläggningsentreprenader. Om detta system tillämpas är det dock viktigt att upphandlande myndighet/enhet på förhand sätter sig in i var i systematiken ett visst krav återfinns och vad följderna blir av detta i anbudskvalificeringen, utvärderingen eller avtalsuppföljningen.
Detta illustreras av ett nytt avgörande från Förvaltningsrätten i Jönköping. Sara Fogelberg, advokat på MundeAhlberg Advokatbyrå analyserar betydelsen av att hitta rätt i upphandlingsdokument baserade på AMA AF.

En leverantör yrkade på skadestånd för utebliven vinst efter att beställaren hävt ett ramavtal inom takarbeten på ett större fastighetsbestånd. Domen visar på de stränga krav som ställs på leverantören att föra bevisning om beräkning av utebliven vinst vid hävning av kontrakt, konstaterar Johan Rappmann och Linus Lundberg, Norma, som analyserat domen.

Kammarrätten i Stockholm har bedömt att det är tillåtet att ställa säkerhetsrelaterade krav som innebär att svenska bolag som har ägare från länder som SÄPO utpekar som hot inte får delta i en upphandling. Annika Blomqvist och Sofie Petersson, Advokatfirman Cederquist, analyserar domen.

Den 1 juli 2022 infördes preklusionsregler i 20 kap. 5 b – 5 d §§ LOU. Motsvarande bestämmelser har införts i LUF, LUFS och LUK. Bestämmelserna reglerar när domstolen får beakta nya omständigheter som åberopas i en överprövningsprocess och infördes i syfte att effektivisera och öka förutsebarheten i dessa mål. Lina Håkansson Kjellén, Sara Ståhl och Alice Grapp, BOKWALL RISLUND Advokatbyrå summerar vad vi lärt oss under de tre åren.

Kammarrätten har prövat om prisjusteringar inom ett offentligt upphandlat ramavtal för bemanningstjänster utgjorde otillåtna avtalsändringar enligt LOU. Lukas Granlund och Karolina Marazaité, Cirio Advokatbyrå, analyserar domen.

Förvaltningsrätten beslutade i en upphandling gällande en skolplattform att upphandlingen inte fick avslutas förrän utvärderingen gjorts om, eftersom kommunen hade agerat i strid med principerna om likabehandling och transparens. I den nya utvärderingen kvalificerade sig samma två anbudsgivare som tidigare. Kommunen beslutade tilldela kontraktet till den andra leverantören. Johan Rappmann och Linus Lundberg, Norma, analyserar domen.

Förvaltningsrätten i Stockholm avslog en leverantörs ansökningar om överprövning av tre upphandlingar avseende busstrafik. Domstolen bedömde att upphandlingsdokumentens villkor var tillräckligt tydliga och förutsebara samt inte stred mot de upphandlingsrättsliga principerna. Det ansågs rimligt, affärsmässigt och proportionerligt att kräva att anbudsgivare prissätter risker och osäkerhet i sina anbud. Advokaterna Linnea Tornberg och Sarah Ottosson, Advokatfirman Lindahl, kommenterar domen.

Efter att frågan varit i det närmaste död i Sverige under flera års tid har debatten kring offentlig-privat samverkan, OPS, åter vaknat till liv. Trafikverket har nyligen identifierat nio olika projekt som bedöms lämpliga att genomföra i form av OPS. I den här artikeln beskriver Kristian Pedersen på Advokatfirman Kahn Pedersen vad OPS är, för- och nackdelar och den senaste utvecklingen på området.

Huvudregeln är att den leverantör som ansöker om överprövning också måste visa att dess påståenden stämmer. Det är alltså leverantören som har den så kallade bevisbördan i upphandlingsmål. Men i upphandlingens värld är det, som i så många fall, inte alltid fullt så enkelt. I den här krönikan reflekterar Erik Edström och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, kring vilken part som måste visa vad i upphandlingsmål.

En leverantör uteslöts från en ramavtalsupphandling efter att inte ha lämnat in egenförsäkran för de företag vars kapacitet åberopats för att uppfylla kvalificeringskraven. Leverantören ansåg att det var otydligt att detta skulle lämnas in och ansökte om överprövning. Lukas Granlund och Karolina Marazaite, Cirio Advokatbyrå, analyserar domen.

EU-domstolen har klargjort att det är tillåtet att ändra ett avtal som ursprungligen direkttilldelades ett helägt statligt bolag, trots att bolaget därefter hade privatiserats. EU-domstolen gör också ytterligare uttalanden av betydelse för hur upphandlingslagarnas ändringsbestämmelser ska tolkas. Annika Blomqvist och Mattias Knutson, Advokatfirman Cederquist, kommenterar domen.

Skyldigheten att ange skälen till att en upphandling inte delats upp i delar bör tas bort. Det anser Advokatfirman Kahn Pedersen i sitt elfte förslag till en bättre upphandlingslagstiftning.

Reglerna om fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokument bör förtydligas så att det framgår att detta bara gäller dokument som är relevanta för den aktuella fasen i en viss upphandling, skriver Kahn Pedersen i sitt tionde förslag till en förbättrad upphandlingslagstiftning.

I en ny dom har det godtagits att anbudsgivare uppfyller ett krav på certifiering av informationssäkerhet genom att åberopa en underleverantörs certifiering. Annika Blomqvist och Mattias Knutson, Advokatfirman Cederquist, kommenterar domen.

I ett nytt avgörande ansåg kammarrätten att en leverantör inte hade konkretiserat på vilket sätt denne hade lidit eller kunnat komma att lida skada av ett språkkrav vid referenstagning, där leverantören hade velat åberopa danska referenser. Annika Blomqvist och Sofie Petersson, Advokatfirman Cederquist, kommenterar domen.

Kammarrätten i Stockholm har i ett aktuellt avgörande fastslagit att Arbetsförmedlingen hade grund för att förkasta ett bolags anbud på grund av ofullständigt ifyllda uppgifter i ESPD-formuläret. Advokaten Anders Nilsson och biträdande juristen Erika Sköld, Advokatfirman Lindahl, analyserar domen.

Bestämmelserna om onormalt låga anbud är svårtillämpade och fyller inte sitt syfte menar Kahn Pedersen som efterlyser en fullständig översyn.

Kammarrätten i Jönköping fann i det aktuella avgörandet att förvaltningsrätten hade tillämpat bestämmelser som gäller för direktivstyrda upphandlingar, trots att det i upphandlingsdokumentet angetts att upphandlingen sker enligt den icke-direktivstyrda regleringen. Advokaten Anders Nilsson och biträdande juristen Erika Sköld, Advokatfirman Lindahl, analyserar domen.

Lagstiftningens definition av offentliga byggentreprenadkontrakt bör i förenklingssyfte formuleras om, föreslår advokatfirman Kahn Pedersen i sitt åttonde förslag till en bättre upphandlingslagstiftning.

När en kommun upphandlande brandkonsulter fick de in ett onormalt lågt anbud som förkastades på grund av att kommunen inte var nöjda med förklaringen till det låga anbudet. Förvaltningsrätten delade inte kommunens uppfattning – det gjorde däremot kammarrätten som ansåg att det fanns risk för bristande leveransförmåga över tid. Domen analyseras av Johan Rappmann, advokat och Nadja Nordlund, biträdande jurist, Norma.

Tredjemansupphandling vid tillämpning av hyresundantaget i LOU/LUF bör förtydligas i upphandlingsdirektiven, enligt Kahn Pedersens sjunde av totalt 15 förslag till förbättrad upphandlingslagstiftning.

Trafikverket upphandlade en nybyggnation av väg enligt LOU med krav på att leverantören skulle ha erfarenhet och referensuppdrag från statliga vägprojekt. Enligt Trafikverket var kravet motiverat av att anbudsgivare ska kunna bygga den aktuella vägen med bland annat minsta möjliga påverkan på frilufts- och naturvärden. Kammarrätten höll inte med. Johan Rappmann och Nadja Nordlund, Norma, analyserar domen.

Det bör framgå av upphandlingsdirektiven att det är tillåtet att rätta anbudsbrister i högre utsträckning. Så lyder det sjätte förslaget av de 15 förslag som Kahn Pedersen tagit fram för en bättre upphandlingslagstiftning.

Ett stort antal av de ramavtalsupphandlingar som sker, omfattar väldigt stora sortiment. Det kan röra sig om så vitt skilda upphandlingsobjekt som hygienprodukter, järnhandelsvaror och livsmedel till konsulttjänster. Gemensamt för dessa upphandlingar är dock att de kommer med en utmaning när det gäller utvärdering. Erik Edström och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, delar i den här krönikan några tankar på ämnet.

Cyberhot är inte längre frågor som bara hör till säkerhetsavdelningen. När den nya cybersäkerhetslagen, som implementerar NIS2-direktivet, nu står för dörren krävs det att vi skruvar på våra juridiska verktyg redan i upphandlingsskedet, skriver Liv Zettergren, bolagsjurist på Adda i en ny gästkrönika.

I serien om Kahn Pedersens 15 förslag för en förbättrad upphandlingslagstiftning har vi nu kommit till det femte förslaget, som handlar om att förbättra uteslutningsgrunderna för att säkerställa att upphandlande myndigheter kan undvika att tilldela kontrakt till oseriösa eller kriminella leverantörer.

I ett nytt avgörande har EU-domstolen slagit fast att principerna om likabehandling och öppenhet utgör hinder för att analogt tillämpa nationella bestämmelser, om det inte på förhand är tillräckligt förutsebart för en rimligt informerad och normalt omsorgsfull anbudsgivare att dessa regler ska gälla. Philip Thorell och Veronica Thurin från Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

I en upphandling av GPS-sändare till ett sedan tidigare upphandlat körjournalsystem ställde kommunen ett krav på GPS-sändare av visst fabrikat med tillägget ”eller likvärdig med samma tekniska prestanda”. Mot bakgrund av att det skulle vara tidsmässigt krävande och kostsamt att anpassa det befintliga körjournalsystemet till GPS-sändare av andra fabrikat fann kammarrätten att det – i enlighet med 9 kap. 6 § LOU – var motiverat att beskriva kravet på varan på det sätt som gjorts.

Europeiska kommissionen har nyligen beslutat om den första åtgärden enligt IPI-förordningen. Åtgärden är tillämplig på vissa upphandlingar av medicintekniska produkter. Philip Thorell och Ajda Hasanovic, Snellman Advokatbyrå, går igenom vad åtgärden innebär för både upphandlande organisationer och leverantörer.

I del 2 av sin krönika om avtalsrätt inom offentlig upphandling beskriver Viktor Anseus skälen för att ha en strängare syn på avtalsbrott i offentligt upphandlade kontrakt och ger exempel på en skrivning som i bästa fall kan underlätta proceduren vid hävning.

När ett upphandlingskontrakt väl är tecknat utgör det ett avtal i den normala civilrättsliga betydelsen, men regelverket om offentlig upphandling fortsätter att ha viss betydelse, exempelvis förbudet mot väsentliga förändringar, vissa skyldigheter till uppsägning och så vidare, skriver upphandlare Viktor Anseus.

EU-kommissionen har nyligen presenterat ett förslag som bland annat innebär ett antal ändringar i direktiv 2009/81/EG, som är det direktiv som ligger till grund för LUFS, lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. I den här artikeln går Kristian Pedersen, Advokatfirman Kahn Pedersen, igenom några av de viktigaste delarna i förslaget.

Om en upphandlande enhet brister i det kontradiktoriska förfarandet inför förkastande av ett anbud på grund av onormalt lågt pris strider agerandet mot 15 kap. 7 § LUF och principen om likabehandling. Förklaringar om priset som leverantören lämnar under överprövningsprocessen får i dessa fall tillgodoräknas leverantören.
Sara Fogelberg, advokat på MundeAhlberg advokatbyrå, analyserar ett nyligen avkunnat avgörande från kammarrätten i Jönköping.

Förutsättningarna för näringslivets deltagande i totalförsvaret bör förbättras. Det menar advokatfirman Kahn Pedersen som presenterar tre förbättringar som skulle skapa bästa möjliga förutsättningar för en modern företagsplanläggning och ett mer robust totalförsvar.

Kammarrätten har kommit fram till en upphandling måste göras om sedan en upphandlande myndighet hade tillämpat ett obligatoriskt krav som inte uttryckligen framgick av upphandlingsdokumenten och därför felaktigt förkastat ett anbud. Lukas Granlund och Karolina Marazaité, Cirio Advokatbyrå, analyserar domen.

I vår nya artikelserie ”Hetaste rättsfallen” kommer Advokatfirman Ulfsdotter kvartalsvis att lyfta fram de mest intressanta rättsfallen inom upphandlingsområdet. Syftet är att ge en lättöverskådlig sammanställning av rättsutvecklingen för att underlätta för dig som arbetar med eller intresserar dig för offentlig upphandling. I den första delen medverkar Elin Nilsson och Anna Ulfsdotter.

Kammarrätten i Sundsvall meddelade i början av maj en dom som gäller frågan om avvikelse från obligatoriska krav kan accepteras, samt om påstådd brist i firmateckning kunde medföra att även övriga anbud skulle förkastas. Advokaterna Magnus Myrbäck Ivarsson och Michelle Green, Advokatfirman Lindahl, kommenterar domen.

Kammarrätten ansåg i en ny dom att förvaltningsrätten hade brustit i sin utredningsskyldighet eftersom förvaltningsrätten inte hade inhämtat uppgifter om innehållet i ett anbud trots att uppgifterna krävdes för att förvaltningsrätten skulle kunna göra en effektiv granskning av målen. Annika Blomqvist och Sofie Petersson, Advokatfirman Cederquist, kommenterar domen.

Alla vill väl ha – och få – rätt. Inte minst i domstol. Men när en part har fått en dom emot sig i förvaltningsrätten har det visat sig vara svårt att få en ny prövning i högre instans. Erik Edström och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, reflekterar över prövningstillstånd för upphandlingsmål i kammarrätten.

Verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget bör tas bort, anser Kahn Pedersen i sitt tredje av de totalt 15 förslagen till förbättrad upphandlingslagstiftning. Kahn Pedersen menar att behovet av ett verksamhetskriterium är mindre påtagligt vid upphandling mellan upphandlande myndigheter, eftersom det inte råder något kontrollförhållande mellan parterna.

I ett mål där ett anbud hade förkastats med anledning av att bolaget i fråga inte hade bifogat CV för två projekteringsledare – ett krav som kom att justeras i tiden för anbudslämnade till bifogande av CV för endast en av projekteringsledarna, kom kammarrätten fram till att den upphandlande myndigheten hade tillämpat ett obligatoriskt krav som inte uttryckligen framgick av upphandlingsdokumenten. Av den anledning behövde upphandlingen göras om. Lukas Granlund och Karolina Marazaité, Cirio Advokatbyrå, kommenterar domen.

I ett mål där en kommun gjort de fakultativa uteslutningsgrunderna i 13 kap. 3 § LOU obligatoriska har kammarrätten funnit att ett antal brister inte var tillräckliga för att leda till uteslutning. Nathalie Bjerselius och Lukas Granlund, Cirion Advokatbyrå, analyserar domen.

Den 1 juli ändras tillämpningsområdet för överprövnings- och skadeståndsreglerna i LOU, LUF och LUK till att även omfatta överträdelser av ”unionsrättsliga bestämmelser om upphandling”. Vilka bestämmelser som omfattas är enligt lagstiftaren en fråga för rättstillämpningen, något som är mycket otillfredsställande skriver Anders Asplund. ”Det här är inte en fråga som enskilda upphandlare och leverantörer ska behöva knäcka”.

Kammarrätten i Jönköping meddelade i april en dom avseende upphandlingsskadeavgift enligt LOU för en skolskjutsupphandling där kommunen gjort avsteg från ålderskrav på bussarna. Advokaterna Magnus Myrbäck Ivarsson och Michelle Green, Advokatfirman Lindahl, kommenterar domen.

Kammarrätten i Göteborg har funnit att en kommun saknade sakligt godtagbara skäl att avbryta en upphandling till följd av ett misstänkt jävsförhållande. Annika Blomqvist och David Kristing, Advokatfirman Cederquist, kommenterar domen.

Förhandlat förfarande med föregående annonsering bör tillåtas utan angivande av skäl även i den klassiska sektorn. Det menar Kristian Pedersen och hans kollegor på Kahn Pedersen i ett av totalt 15 förslag på förbättrad upphandlingslagstiftning.

Advokatfirman Kahn Pedersen har tagit fram 15 förslag för en bättre upphandlingslagstiftning. Synpunkterna är inskickade till EU-kommissionen i ett samrådsyttrande och kommer att presenteras ett och ett här på Inköpsrådet under våren och sommaren.
– Detta är vår önskelista, som vi ser skulle underlätta både för myndigheter och leverantörer, säger Kristian Pedersen, advokat och partner.

Kammarrätten i Sundsvall har i ett nytt avgörande funnit att det inte förelåg giltig ursäkt att åberopa en ny omständighet i en överprövningsprocess, eftersom skälen till att omständigheten inte kunde åberopas tidigare – i sig – anfördes för sent. Olof Larsberger och Eugenia Arksand från Kastell Advokatbyrå analyserar domen.

Den 29 april 2010 höll Upphandlingsrättsliga föreningen sitt konstituerande möte på Handelshögskolan i Göteborg. På dagen 15 år senare samlades ett 50-tal upphandlingsengagerade personer på Handels i Göteborg för att fira UHRF:s födelsedag med föreningens allra första jubileumskonferens. Ordförande Robert Moldén rapporterar från jubileét.