Upphandling

Det pågår en intressant debatt i Sverige just nu kring öppna upphandlingsdata och ett flertal initiativ har tagits för att öka användningen av öppna data, skriver Magnus Johansson, Företagarna.

– Väldigt spännande dag med relevanta ämnen och kul att få höra andras tankar och idéer om ny praxis. Jag tyckte att alla programpunkter var intressanta och plockar godbitarna ur var och en.
Det sa Victoria Westergren från Upphandlingsmyndigheten som deltog i årets upplaga av Praxisdagen i Stockholm.

Konkurrensverket riktar kritik mot Upphandlingsmyndighetens anskaffning av interimschef och anser att myndigheten agerat i strid med LOU genom att ingå avtal utan föregående annonsering. Advokaterna Sarah Ottosson och Anna Elowson Ek, Advokatfirman Lindahl, kommenterar beslutet.

Konkurrensverket har nyligen granskat en kommuns upphandling av entreprenadtjänster och utdelat kritik på grund av en otillåten direktupphandling. Johan Rappman och Linus Nilsson, Norma Advokater, analyserar Konkurrensverkets beslut.

Kammarrätten i Göteborg har ogiltigförklarat ett avtal som ingicks för att täcka ett behov som uppstod till följd av att en upphandling blev överprövad, då en automatisk förlängningsoption medförde att värdet blev för högt. Annika Blomqvist och Alexander Widén, Advokatfirman Cederquist, kommenterar domen.

En fråga som diskuterats en del sedan införandet av ”nya” LOU är om det blev helt rätt när de svenska versionerna av undantagen för intern upphandling gjordes, alltså när en upphandling inte behöver annonseras därför att köpet sker mellan två enheter med så nära band att köpet anses vara internt. Erik Edström, och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, reder ut turerna.

Trots att flera kommuner tidigare upphandlat gemensamt ska värdet för en av kommunernas direktupphandlade avtal räknas för sig, enligt en ny dom från Kammarrätten i Jönköping. Olle Lindberg, Kahn Pedersen, kommenterar domen.

Det är vanligt att i upphandlingsdokumenten ange att anbudsgivaren är ansvarig för att den person som uppgetts som kontakt för ett referensuppdrag är möjlig att nå för myndigheten. Om personen inte går att nå kommer referensen att strykas. Att skriva på det sättet kan ge ödesdigra konsekvenser, skriver Magnus Nilsson.

Den upphandlande myndigheten beslutade att övergå till ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering med motiveringen att inget av de inkomna anbuden uppfyllde samtliga obligatoriska krav. Martin Bogg och Johan Persson Ed, Advokatfirman Delphi, refererar ett nytt avgörande från Kammarrätten i Göteborg.

I ett nytt avgörande har Kammarrätten i Stockholm slagit fast att Ekerö kommun brutit mot de upphandlingsrättsliga reglerna genom att förkasta ett anbud som onormalt lågt trots att bolaget kunnat lämna en förklaring till priserna. Philip Thorell och Sarah Ek, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

Efter att ha arbetat både som jurist och som upphandlare i flera år har jag kommit att se saker från olika håll. När man arbetar praktiskt med upphandling tvingas man till en reality-check. Då kan saker upptäckas på ett nytt sätt, och som man inte tidigare har kunnat se, skriver Viktor Anseus.

DEL 3 Sveriges upphandlare verkar hellre vilja köra på i gamla hjulspår, än att använda dynamiskt inköpssystem som är svaret på många böner. Varför är det så? En konservativ beställarorganisation? En rädsla för att göra fel? Ingen ork att testa nytt? Oavsett anledning så står upphandlings-Ferrarin Dis kvar i garaget, skriver Linus de Mander.

DEL 2 Dynamiskt inköpssystem, Dis, har nu funnits i sex år. Ett lämpligt smeknamn som fastnat hos mig är ”öppet ramavtal”. Ett första steg för att komma igång med Dis är att bygga upp kompetensen internt, skriver Linus de Mander, Forefront Consulting.

En fråga som aktualiseras från och till är den om när ett bindande avtal uppkommer i offentlig upphandling. I många fall är svaret enkelt, men om regleringen är otydlig kan det få stora konsekvenser för parterna. Erik Edström och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, funderar över riskerna med otydliga skrivningar.

Produktupphandlingar utformas ofta som ”öppna” varukorgar, ibland med utvärderingen av ”dold” varukorg på övrigt sortiment. Syftet med dold varukorg är att skapa incitament för anbudsgivare att genomgående lämna bra priser. Viktor Anseus beskriver förfarandet, påtalar praktiska svårigheter och tar upp fördelar med att utvärdera på en dold varukorg.

Om en upphandlande myndighet vill kunna avsluta ett avtal i förtid på grund av att leverantören gjort sig skyldig till ett insiderbrott, behöver det framgå av avtalet redan vid upphandlingsskedet. Fia Hendar och Gussun Albadri vill öka vaksamheten mot brott vid offentlig upphandling.

För drygt två veckor sedan kom förslaget om hur det kommande Nis2-direktivet ska införas som svensk lag. Som förslaget ser ut har vi en ny cybersäkerhetslag på plats den 1 januari 2025. Utredningens förslag för framtida upphandlingar är omfattande, skriver Viktor Robertson och William Lökke, Kahn Pedersen.

DEL 1 Visst är det många som ibland önskat att upphandling skulle fungera som inköp inom näringslivet. Det har i alla fall jag stött på både som upphandlare och vid uppdrag inom privat näringsliv. Denna önskan är faktiskt redan uppfylld på många sätt. Svaret heter Dynamiskt Inköpssystem, Dis, skriver Linus de Mander, Forefront Consulting.

Nis2-direktivet ska bli svensk lag senast den 18 oktober 2024 och innebär krav som direkt påverkar alla it-upphandlingar, skriver Liv Zettergren, bolagsjurist, och Åsa Edman, chefsjurist, på Adda.

För att förändra och utvecklas är det bra att stanna upp ibland, för att hinna med och skapa en hållbar framtid. Så skapa tid och lyssna på andra, det är ett måste för att möta dagens och framtidens hållbarhetsutmaningar, skriver Lena Mårdh.

Kammarrätten i Stockholm slår fast att det inte är möjligt att delvis medge eftergift av en upphandlingsskadeavgift. Martin Bogg och Amanda Bos Ekman, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

I en ny dom från Kammarrätten i Jönköping förtydligas omfattningen av det så kallade Hamburgundantaget, som undantar vissa upphandlingar mellan två eller flera myndigheter från upphandlingslagarna. Philip Thorell och Lars Lundgren, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

Alla kan inte göra allt och ni upphandlare ska inte behöva vara ensamma om att rädda världen. Men genom samarbete kan man bli effektivare för att nå ett mer hållbart samhälle och använda skattepengar bättre, skriver Lena Mårdh.

Utsläppsfritt står i centrum när Östersunds kommun bygger Ottfjällets förskola. Tidig dialog, lämpligt val av pilotprojekt och en politisk vilja ger resultat.

Stockholms stad sökte förståelse för marknaden med ordentligt utrymme för entreprenörerna att presentera idéer. Det gav god hållbarhetseffekt när en deletapp i projekt Slakthusområdet växte fram i konkurrenspräglad dialog.

Avtalsuppföljning är viktigt, inte minst för att en upphandlande myndighet ska kunna arbeta mot välfärdsbrottslighet, skriver Helena Lindh, bolagsjurist på Adda, och Cen Chen, affärsrådgivare på Adda Affärsconcept. I en effektiv uppföljning kontrollerar myndigheten under hela avtalstiden att leverantören uppfyller de krav som ställts.

EU-domstolen har meddelat dom i ett mål som behandlar under vilka förutsättningar en medlemsstat kan undanta vissa varor och tjänster från skyldigheten att upphandla, med hänvisning till nationella väsentliga säkerhetsintressen. Anna Elowson Ek och Sarah Ottosson, Advokatfirman Lindahl, kommenterar domen.

Det är spänning och förväntan i luften när deltagarna står i registreringen i väntan på Praxisdagen 2023, som skulle bli en dag fylld med tips, råd och inspiration. ”Det känns som att de lyckats få in så mycket på begränsad tid, och ändå vill man ha mer. Alla punkter i programmet är något man vill lyssna till”, säger Hanna Andersson från Trafikverket.

Salems kommun började i somras samarbeta med en leverantör av hushållsnära tjänster för att hjälpa äldre. Eftersom kommunallagen sätter stopp för kommuner att gynna enskilda näringsidkare anlitades Adda Affärsconcept för att få råd, skriver William Jonsson och Eugenia Arksand. Lösningen blev upphandling av en koncession.

Kammarrätten i Sundsvall konstaterar att en leverantör kan lida skada på grund av otydliga utvärderingskriterier trots att otydligheten inte påtalats. Martin Bogg och Amanda Bos Ekman, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

Hållbar upphandling har det pratats om ett tag nu. Men om jag ska sia lite in i framtiden så är det inte svårt att gissa att miljöspend, produktpass och miljövarudeklaration är ord som vi kommer att slänga oss med. Läs mer så får du veta varför, skriver Inköpsrådets expert Lena Mårdh.

Riksdagen klubbade i september igenom en ny lag om granskning av utländska direktinvesteringar. Detta är en ny lagstiftning, som verkar ha smugit under radarn för upphandlande myndigheter, och som kan komma att påverka offentliga upphandlingar, skriver Fia Hendar och Anna Larsson, Adda.

Hösten har anlänt och vi befinner oss mitt i den kanske mest produktiva delen av terminen. Allt som har planerats i månader ska nu presenteras och det märks i ens flöden på sociala medier! Fler småföretagare än tidigare deltar i offentlig upphandling, skriver Magnus Johansson. Det visar en rapport från Företagarna som kom i september.

En ny dom från Kammarrätten i Stockholm förtydligar när det är möjligt att direktupphandla konstnärliga gestaltningar i egenskap av tjänst enligt bilaga 2 till LOU. Philip Thorell och Lars Lundgren, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

När ni börjar ställa hållbarhetskrav är det också dags att strukturera uppföljningen på ett hållbart sätt. Här är flera prioriteringstips på hur ni ska lyckas följa upp hållbara affärer och hur ni kan effektivisera genom samarbete, skriver Lena Mårdh, Inköpsrådets hållbarhetsexpert.

Det pratas mycket om dialog i offentlig upphandling. Dialog är bra, det är nödvändigt. Tyvärr ser jag en tråkig tendens. Ju senare skede i upphandlingsprocessen, desto mindre intresse från den upphandlande myndigheten att föra dialog, skriver Inköpsrådets expert Magnus Nilsson.

Offentlig upphandling är ingen ”one man show”. Tyvärr, kanske man kan säga, för då hade det bara varit ens egen vilja att hantera under en upphandlingsprocess, skriver Marcus Bäckström, upphandlingsstrateg i Simrishamn. Han berättar om nyttan med kommunens styrdokument.

Enligt en ny dom från Kammarrätten i Stockholm ska en förvaltningsrätt ta hänsyn till en förklaring av ett onormalt lågt anbud även om förklaringen inte framfördes under upphandlingsprocessen. Nathalie Miskin och Lars Lundgren, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

Allt går inte att tänka ut i förväg, men nya lärdomar har fått mig att tänka på vikten av implementering av avtal och att skapa gemensam förståelse för hållbarhetskraven. Tänk om vi kunde få en dialog vid avtalsstarten och förklara innebörden av våra krav… vilka vinster det skulle ge i uppföljningen! skriver Lena Mårdh, Inköpsrådets expert.

I takt med att offentlig upphandling har utvecklats från ren anskaffningsverksamhet till mer av att utveckla en strategisk inköpsfunktion så har också skillnaderna mellan offentligt och privat inköp allt mer suddats ut, skriver Anders Kron och Mikael Wallgren.

Ett nytt mål från Kammarrätten i Göteborg är ett gott exempel på den sannolikt vanligaste typen av överprövningsmål. Har vinnande anbudsgivare redovisat alla nödvändiga uppgifter om utförda referensuppdrag? Olle Lindberg, Kahn Pedersen, beskriver målet, och funderar på vad som möjligen hade kunnat förebygga domstolsprocessen.

DEL 4 Återuppbyggnaden av det civila försvaret ställer krav på myndigheter inför och vid höjd beredskap. I denna sista del av serien beskriver Erik Olsson och Johanna Palm, advokatfirman Kahn Pedersen, på vilka sätt upphandlare kan använda regelverket för att säkerställa beredskap i upphandlingar.

Något vi ofta säger i upphandlingsvärlden är att ”ställ inga krav du inte kan följa upp”. Men hur vet vi att vi behandlar alla leverantörer lika om vi inte är säkra på att produkterna vi köper verkligen uppfyller ställda krav? skriver Linda Bjarle, Inköpsrådets expert.
 

DEL 3 Återupptagandet av det civila försvaret ställer krav på Sveriges myndigheter inför och vid höjd beredskap. I den tredje delen av Erik Olsson och Johanna Palms serie beskrivs hur minskat leverantörsberoende leder till ökad robusthet och hur myndigheter kan arbeta med sin leverantörshantering.

I en dom från Kammarrätten i Jönköping hanteras frågan om när den upphandlande enheten kan ändra uppgifter i ett anbud. Nathalie Miskin och Lars Lundgren, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

DEL 2 Minskat leverantörsberoende leder till ökad robusthet, skriver Erik Olsson och Johanna Palm från advokatfirman Kahn Pedersen. De tar upp några sätt hur detta kan uppnås och beskriver hur myndigheter kan arbeta med sin leverantörshantering.

DEL 1 Myndigheter, regioner, kommuner och näringsliv är alla viktiga i uppbyggnaden av ett robust civilt försvar. I en artikelserie i fyra delar redogör Erik Olsson och Johanna Palm, Advokatfirman Kahn Pedersen, för vad varje upphandlare måste tänka på så att nödvändiga varor och tjänster till samhället levereras även vid höjd beredskap.

Barnens röst fällde avgörandet när Burlövs kommun köpte in lekutrustning till en av sina skolor. 40-miljonersprojektet i sin helhet har lagt en grund för barns inflytande i kommande skolinvesteringar.

Skribenten bakom artikeln Intervallutvärderingens sista suck har fel. Domen från Högsta förvaltningsdomstolen innebär inget förbud mot att använda intervaller vid utvärdering av kvalitetskriterier, skriver Casper Tham i en replik till Per Werling.

Alingsås kommuns upphandling av tekniska konsulter resulterade i 181 individuella anbud inom 26 delområden. ”Det är så roligt att antalet leverantörer kunnat öka från 10 till 29 och att det är bolag i alla storlekar”, summerar upphandlaren Helena-Maria Olsson Hedberg, som lagt ner många långa dagar och en del nattpass på sitt livs mest omfattande upphandling.