Kammarrätten i Stockholm har nyligen bedömt om ett bolag gjort sig skyldigt till allvarliga fel i yrkesutövningen och om bolagets självsanerande åtgärder varit tillräckliga för att undgå uteslutning i aktuell upphandling. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren från Advokatfirman Schjødt kommenterar domen.

Fredrik Linder och Cornelia Medrek från Advokatfirman Schjødt kommenterar ett nyligen meddelat kammarrättsavgörande där den praktiskt viktiga frågan om tidpunkten när obligatoriska krav i en upphandling ska vara uppfyllda var aktuell.

Del 4. Vi vill lyfta fem rekommendationer som en myndighet bör beakta vid upphandling av it för att undvika inlåsningseffekter till en specifik leverantör eller proprietär programvara, skriver Mårten Nyström Holm, Lina Nyman och Johan Linåker. Det här är den fjärde och sista delen i artikelserien om upphandling och öppen programvara.

Ett rättsfall från Kammarrätten i Stockholm tar upp om ett krav på ”rimliga och bärkraftiga priser” kan anses strida mot transparensprincipen Joakim Lavér och Oskar Helsing, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

Joakim Lavér och Lars Lundgren, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar en ny kammarrättsdom som tar upp hur krav relaterade till prissättningen i anbud får utformas i en upphandling.

Del 3. Det finns många goda exempel från omvärlden på samverkan och förvaltning av öppen programvara. Mårten Nyström Holm, Lina Nyman och Johan Linåker berättar om några. Det här är den tredje delen av fyra i en serie om upphandling och öppen programvara.

Ett avgörande från Kammarrätten i Jönköping behandlar två högaktuella frågor. Dels en tillämpning av skaderekvisitet, dels om utvärderingen av referenser utgjorde en otillåten sammanblandning mellan kvalificeringsfasen och utvärderingsfasen. Johan Stern och Alexander Hantosi, Ramberg Advokater, analyserar domen.

Ett aktuellt avgörande från EU-domstolen tar upp om ett byte av leverantör även innebär att den nya leverantören endast tar över ett upphandlat avtal från en leverantör som har försatts i konkurs. Victor Pålsson Lundell och Alexander Hantosi, Ramberg Advokater, refererar domen.

Del 2. Ett praktiskt grepp för att beakta öppen programvara vid en anskaffningsprocess krävs, när tydliga riktlinjer och vägledningar saknas. Här beskriver Mårten Nyström Holm, Lina Nyman och Johan Linåker hur man kan gå till väga. Det här är den andra delen av fyra i serien om öppen källkod.

Kammarrätten i Sundsvall har prövat anbudsgivares rätt att ta del av anbudshandlingar i form av fordonsuppgifter. Advokat Christian Härdgård och bitr. jur. Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, refererar den nya domen.

Del 1. Öppen programvara kan användas som ett verktyg för att dela kostnader vid inköp, underhåll och förvaltning, men även som ett sätt att få fart på innovation och undvika inlåsningar. Mårten Nyström Holm, Lina Nyman och Johan Linåker förklarar grunderna. Det här är första delen av fyra i en serie om öppen programvara.

Uppgift om takvolym måste finnas i upphandling av ramavtal, men leverantörerna led inte skada. Advokaterna Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi, refererar två avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen.

Fredrik Linder och Jesper Fahlgren från Advokatfirman Schjødt kommenterar en ny kammarrättsdom som tar upp frågan om en anbudsgivare gjort otillåtna reservationer i sitt anbud genom att bifoga sina egna allmänna villkor, som avvek från avtalsvillkoren i upphandlingen.

Högsta förvaltningsdomstolen har i en färsk dom lämnat klargöranden om frågor som kan uppstå vid ansökan om överprövning av beslut att avbryta en upphandling. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren från Advokatfirman Schjødt kommenterar domen.

Olof Larsberger och Anton Johansson, Kastell Advokatbyrå, har skrivit en saga om en leverantör som gick vilse i ramavtalslabyrinten. De lämnar även sina kommentarer i kölvattnet av HFD:s domar i ”takvolymsmålen”.

Joakim Lavér och Oskar Helsing, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar ett rättsfall från Hovrätten för Västra Sverige där domstolen behandlar frågan om en anbudsgivare som inte uppfyller upphandlingens obligatoriska krav är skadeståndsberättigad.

Joakim Lavér och Lars Lundgren, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar ett rättsfall om ramavtals löptid och beviskrav när upphandlande myndigheter tillämpar undantag i LOU.

När julledigheterna är över är det inte många arbetsdagar kvar tills bestämmelserna i de nya 19:e kapitlen i LOU och LUF börjar gälla. Viktor Robertson, advokatfirman Kahn Pedersen, ger tips om några av de viktigaste sakerna som varje upphandlare bör tänka på inför den 1 februari. Han berättar om en försenad julklapp.

Kammarrätten i Göteborg har lämnat ett avgörande huruvida en utvärderingsmodell är tillåten och om en anbudsgivare lidit skada. Alexander Hantosi och Johan Stern, Ramberg Advokater, refererar domen.

Nu är det bestämt att ett nytt 19 kapitel införs från den 1 februari, tillsammans med ytterligare ett kapitel (19a) om direktupphandlingar. Nya begrepp och nya direktupphandlingsgränser, men vad är nytt? Björn Bergström och Johan Stern går igenom ett par av ändringarna utifrån ett praktiskt perspektiv.

För ungefär en månad sen damp det ned ett förslag från regeringen om att göra det som tidigare varit frivilligt obligatoriskt. Det handlar alltså om att göra den ”frivilliga” så kallade bör-regeln i LOU, obligatorisk per den 1 juli 2022. Det handlar om att gå från att upphandlande myndigheter bör ta hänsyn till miljö och sociala aspekter i offentlig upphandling till att vi ska, skriver Peter Nohrstedt.

Kammarrätten i Stockholm har prövat om direktupphandling av tekniska skäl är tillåten. Christian Härdgård och Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, refererar den färska domen.

En ny kammarrättsdom slår fast att en kommuns avtal om försäljning av fastighet och sedermera hyra av en ny vårdfastighet på fastigheten, inte omfattas av LOU. Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

I en ny dom från Kammarrätten i Göteborg aktualiseras frågor om takvolym och krav på att ange inköpspriser och enhetliga procentuella påslag för produktgrupper. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar domen.

En kammarrättsdom behandlar frågan om krav på tydlighet i fråga om obligatoriska krav. Joakim Lavér och Lars Lundgren, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

En kammarrättsdom tar upp vem som bär ansvaret för att en överprövningsansökan inte inkommit i rätt tid eftersom den hamnade i skräpposten. Johan Holmquist och Oskar Helsing, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

Kammarrätten i Sundsvall har lämnat ett avgörande angående uteslutning på grund av brister i yrkesutövningen och fråga om skada. Alexander Hantosi och Johan Stern, Ramberg Advokater, refererar domen.

LOU tar inte hänsyn till användandet av agenter när utländska företag vill delta i svenska offentliga upphandlingar. Detta leder till ett osäkert rättsläge och en rad juridiska utmaningar. Om detta, och vad företag kan göra för att hantera situationen, skriver advokaterna Magnus Stålmarker och Max Thimmig på Baker McKenzie.

Kammarrätten i Stockholm har kommit med ett avgörande angående tillämpningen av skaderekvisitet. En anbudsgivare lämnade in ett anbud som inte uppfyllde samtliga ska-krav. Johan Stern och Alexander Hantosi, Ramberg Advokater, refererar domen.

I regeringens proposition föreslås större frihet att utforma förfarandet för icke-direktivstyrda upphandlingar. Johan Lidén på Front Advokater ser möjligheter att använda förfarandet i sig som ett verktyg för att öka andelen utvärderingsbara anbud.

EU-domstolen har kommit med en ny dom som gäller om en leverantör har rätt att överpröva en avtalsförlängning, trots att leverantören inte deltagit i den ursprungliga upphandlingen. Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Johan Persson Ed, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

Kammarrätten i Sundsvall har prövat frågan om ett krav på att ange anbudspriset i hela kronor strider mot proportionalitetsprincipen. Advokat Christian Härdgård och biträdande jurist Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

Även om ett krav på minsta årsomsättning anges med en nivå som är tillåten enligt LOU innebär det inte automatiskt att nivån är tillåten enligt proportionalitetsprincipen. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar en dom från Kammarrätten i Jönköping.

HFD har nyligen bedömt ett fall där en anbudsgivare diskvalificerats från att delta i en reserverad upphandling sedan den hänvisat till en organisatorisk enhet inom anbudsgivaren. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar domen och vad den innebär för leverantörsbegreppet.

En kammarrättsdom behandlar frågan om preklusionsfrister under anbudstiden – något som inte införts i svensk upphandlingslagstiftning. Nathalie Miskin och Lars Lundgren, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

En kammarrättsdom tar upp vikten av att upprätthålla likabehandlingsprincipen. Joakim Lavér och Nathalie Miskin, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

Offentlig sektor är novis när det gäller förhandling och det finns en rädsla att göra fel. Rädslan begränsar, skriver Inköpsrådets expert Petra Rantzow. Hon vill minska osäkerheten i upphandlarens vardag.

Finns det ett tydligt obligatoriskt krav måste det uppfyllas. Sker inte det, då ska anbudet som huvudregel förkastas. Det är svårt att se rättsläget på annat sätt, skriver Björn Bergström och Johan Stern, Ramberg Advokater.

Kammarrätten i Sundsvall ger besked om vilka handlingar som omfattas av ett språkkrav. Alexander Hantosi och Victor Pålsson Lundell, Ramberg Advokater, refererar domen.

Högsta domstolen har prövat om ett offentligt upphandlat ramavtal inneburit en ensamrätt för leverantören att få avrop av tjänster som omfattas av ramavtalet. Advokaterna Christian Härdgård, Martin Bogg och Torben Beck Johansson, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

Ingen skada av brister i upphandling när anbud förkastats utan koppling till bristerna. Advokaterna Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi, refererar en ny dom från Kammarrätten i Stockholm.

Svenska kammarrätter har bedömt frågan om leverantörsbyte under pågående upphandlingsförfarande helt annorlunda jämfört med EU-domstolen. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar rättsläget.

Vid utformning av utvärderingsmodeller är det väsentligt att priskonkurrensen inte begränsas. Fredrik Linder och Jesper Fahlgren på Advokatfirman Schjødt kommenterar en ny dom från Kammarrätten i Stockholm där bedömning bland annat gjordes om utvärderingsmodellen var förenlig med proportionalitetsprincipen.

Joakim Lavér och Nathalie Miskin, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar ett nytt avgörande från EU-domstolen där frågan om takvolym i ramavtal utvecklas.

En ny kammarrättsdom behandlar frågan om direktupphandling på grund av synnerliga skäl jämte synnerlig brådska enligt 19 kap. LOU. Joakim Lavér och Nathalie Miskin, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

Högsta förvaltningsdomstolen har kommit med ett avgörande angående talerätt. Alexander Hantosi och Johan Stern, Ramberg Advokater, analyserar domen.

Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater reflekterar kring sommaren som inte bara står för dörren, utan är här i full blom. Härligt! Det är sannolikt inte bara vi som ser fram emot semestern i år. En försiktig spaning är att Jobb-Sverige kommer att vara tystare än någonsin nu i sommar.

DEL 2. Det är vanligt att upphandlande myndigheter kräver att anbudsgivare ska uppge referenser från tidigare uppdrag. Men referenstagning riskerar att skapa både praktiska och juridiska problem. Detta är den andra artikeln av två som belyser detta. Jon Kihlman tar här upp referenstagning ur ett i huvudsak strikt juridiskt perspektiv.

DEL 1. Upphandlande myndigheter kräver ofta att anbudsgivare ska uppge referenser från tidigare uppdrag. Men referenstagning riskerar att skapa både praktiska och juridiska problem. Detta är den första artikeln av två som belyser detta. Hannes Härfast, affärsrådgivare vid Adda Affärsconcept, behandlar i sin artikel framför allt praktiska frågor.

Upphandling kan bli en bricka i förhandlingarna om världshandeln, skriver Åsa Edman, chefsjurist på Adda. Under snart ett decennium har EU:s medlemsstater förhandlat om en förordning som syftar till att Europeiska kommissionen ska få ett påtryckningsmedel i förhandlingarna med länder utanför EU och nuvarande handelsavtal.