Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Regeringsförslag: Bör blir ska i LOU

ExpertkommentarFör ungefär en månad sen damp det ned ett förslag från regeringen om att göra det som tidigare varit frivilligt obligatoriskt. Det handlar alltså om att göra den ”frivilliga” så kallade bör-regeln i LOU, obligatorisk per den 1 juli 2022. Det handlar om att gå från att upphandlande myndigheter bör ta hänsyn till miljö och sociala aspekter i offentlig upphandling till att vi ska, skriver Peter Nohrstedt.

| 2021-12-20
Inköpsrådets expert Peter Nohrstedt, hållbarhetschef på Adda Inköpscentral.

Vid en första anblick så låter väl detta som ett ganska rimligt förslag. Dessutom gör ju de flesta upphandlande myndigheter detta redan, mer eller mindre. Men om man roar sig med att läsa hela departementsskrivelsen (Ds) så inser man att det finns en och annan tveksamhet i förslaget. I 4 kap. 3 § står det:

En upphandlande myndighet ska beakta klimatet vid offentlig upphandling. Myndigheten ska även beakta miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte. En upphandlande myndighet ska besluta om riktlinjer för hur dessa intressen ska beaktas.

Vidare står det i skälen till förslagen:

Eftersom det således alltid är relevant att beakta klimatet vid offentlig upphandling saknas skäl att begränsa bestämmelsen på det sätt som föreslås för övriga samhällsintressen.

Utan att föregripa remissinstanser alltför mycket så kan man kanske fundera på om detta verkligen är ett rimligt avvägande? Sant är att allt vi konsumerar på ett eller annat sätt påverkar klimatet. Frågan är hur mycket och hur tydlig kopplingen är till den vara eller tjänst vi köper?

Upphandlar jag en byggentreprenad, en fordonsflotta, livsmedel till kommunens alla kök, ja då är det inget snack om saken. Här har vi riktigt stor klimatpåverkan och kan göra stor skillnad genom att ställa och följa upp vassa klimatkrav. Med andra ord, här får vi bra pang för pengarna.

Men om jag till exempel upphandlar tjänster där klimatpåverkan mest handlar om hur konsulter tar sig till och från sitt jobb, kontorets elanvändning och kontorsutrustningens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, ja då blir det hela lite mer av att gå som katten runt het gröt. Blir mer en puff för pengarna.

Dessutom så kan jag tänka mig att det finns en och annan jurist som kommer att dra i proportionalitetsbromsen och hävda att vi gått orimligt långt. Onödigt ingripande, oklar koppling till kontraktsföremålet och så vidare.

Som ni märker är jag lite inne på att även klimatkravet borde ha samma skrivning som de övriga hållbarhetsaspekterna, det vill säga att klimatkrav ska ställas när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte. Varför är det då viktigt med panget för pengarna? Jo om vi utgår från att de flesta upphandlande myndigheter har begränsade resurser att både ställa bra klimatkrav och följa upp dem, då är det bättre att vi lägger krutet på att åstadkomma goda resultat i de riktigt klimattunga upphandlingarna.

En viktigt skrivning i Ds är:

Upphandlande myndigheter och enheter ska besluta om riktlinjer om hur klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter ska beaktas.

Huvudet på spiken! Detta är själva förutsättningen för att kunna göra en hållbar upphandling. En bra analys före   upphandling ger förutsättningar att lyckas oavsett med vilka krav du vill ställa. Dessutom får vi som upphandlar – genom analysen – koll på vad som är rimligt att beakta.

Vi på Adda Inköpscentral är lyckligt lottade som har sex stycken fantastiska hållbarhetsstrateger som gör underverk varje dag. Oavsett om departementsskrivelsens förslag går igenom eller ändras, så känner jag mig säker på att vi redan klarar att följa de nya reglerna.

Det kanske låter kaxigt men vi gör nämligen allt detta redan i dag (förutom att ställa klimatkrav där det inte är relevant förstås). Vår nyligen framtagna Agenda 2030-analysmall hjälper oss att systematiskt gå igenom och analysera alla 15 hållbarhetsaspekter som vi identifierat som potentiellt relevanta för våra upphandlingar, från barns rätt till klimatpåverkan.

Detta arbete börjar redan i vår affärsanalys som startar 23 månader innan ett eller flera nya avtal ska vara på plats. I förstudien, inför den enskilda upphandlingen, analyseras vilka av de 15 hållbarhetsaspekterna som är relevanta. Viktiga delar i denna analys är att identifiera ”Särskilt sårbara grupper”, genomföra intressentdialoger, bedöma risk och allvarlighet. Allt detta dokumenteras i våra Agenda 2030 analys.

Vi är redo!

Peter Nohrstedt
Hållbarhetschef, Adda Inköpscentral 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: ExpertkommentarHållbarhet

Helle

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

FOI söker erfaren upphandlare till Kista

FOI söker avtalscontroller till Kista

Ingen preskription för successiva avtalsändringarIngen preskription för successiva avtalsändringar
Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Jon : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Startdatum för referensuppdragets genomförande är väl ändå ingen företagshemlighet. Det är väl uppgifter om själva kunden, kontaktpersoner hos kunden osv…
Zebastian : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Referensuppdrag*
Zebastian : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Hur fick den uteslutna leverantören reda på att de vinnande ej angett dagar, är inte regeringsuppdrag sekretessbelagda företagshemligheter?
Fia : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Riktigt dålig dom. Ett referensuppdrag är något som är genomfört/pågående och ett datum är därmed historiska fakta. Kravet är att…
David Sundgren : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Och sen får man fråga sig om anbudsgivaren ställt en fråga eller påtalat det oproportionerliga i kravet under anbudstiden. Om…
David Sundgren : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Har svårt att förstå varför dessa mål inte ramlar vidare i en proportionalitetsbedömning som faller ut till UHM:s nackdel. Hade…
David Sundgren : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Bra kommentar! "Alla tänkbara dagar i mars uppfyller kravet".
Björn : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Kammarrätten i Göteborg säger en sak i mål nummer 3025-20 och Jönköping säger något annat. Kan de inte prata ihop…
Richard : Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Hej, Skulle ni kunna utveckla varför det eventuellt inte föreligger en skyldighet för den upphandlande myndigheten att enligt 12 kap.…
Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…

Senaste inläggen

  • Ingen preskription för successiva avtalsändringar
  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 november
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026
  • Robusta IT-avtal | Hösten 2026