Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Nyheter
    • Arbetsmarknad
      • Karriär
      • Lön
    • Bransch
      • IT
      • Livsmedel
      • Samhällsbyggnad
      • Transport
      • Utbildning
      • Vård & omsorg
      • Övriga tjänster
    • Hållbarhet
      • Miljökrav
      • Sociala krav
    • Innovation
    • Juridik
      • Avtal
      • Korruption
      • Lagstiftning
      • Upphandlingsavgift
      • Överprövning
    • Praktiskt
      • Metod
      • Upphandlingsstöd
      • Utvärderingsmodell
    • Samhälle
      • EU
      • Insyn
      • Konkurrens
      • Politik
    • Upphandling
      • Dialog
      • Direktupphandling
      • Förfrågningsunderlag
      • Ramavtal
      • Uppföljning
      • Anbud
  • Domstolskoll
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Vi som jobbar här
    • Integritetsspolicy

Dela kostnader och undvik inlåsningar

UpphandlingDel 1. Öppen programvara kan användas som ett verktyg för att dela kostnader vid inköp, underhåll och förvaltning, men även som ett sätt att få fart på innovation och undvika inlåsningar. Mårten Nyström Holm, Lina Nyman och Johan Linåker förklarar grunderna. Det här är första delen av fyra i en serie om öppen programvara.

| 2022-01-27
Mårten Nyström Holm, Lina Nyman, båda jurister vid Adda Affärsconcept, och Johan Linåker, forskare vid Lunds universitet och Rise, Research Institutes of Sweden.

Några av de största utmaningarna med digitaliseringen är inlåsningseffekter, höga kostnader och långsam innovationstakt. Man kan kringgå detta genom att anskaffa och utveckla öppen programvara (även kallad öppen källkod) och använda sig av öppna standarder när det är möjligt, något som på senare tid lyfts fram inom Myndighetssverige. E-delegationen skrev exempelvis:

”Den offentliga förvaltningens e-tjänster bör i så stor utsträckning som möjligt bygga på öppna standarder samt använda sig av programvara som bygger på öppen källkod och lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar.”

Detta kan kompletteras med utdraget från Myndigheten för digital förvaltnings, Digg, relativt nyantagna policy för öppen programvara som säger:

“Programvara som utvecklas/anskaffas ska i normalfallet publiceras som öppen källkod. Ett skäl till detta är att villkor för att dela med oss av programvaran, äganderättsfrågor mm. därmed blir reglerade på ett standardiserat sätt”

Vårt syfte med denna artikelserie är att öppna myndigheters ögon för öppen programvara som ett alternativ till traditionell proprietär programvara (företagsspecifik teknik som bara får användas av den som den tillhör eller av andra om tillstånd ges, vanligen via en licens) inför upphandling och anskaffning. Vi upplever att kännedomen om programvaran, trots myndigheters rekommendationer, är relativt begränsad inom den offentliga sektorn.

I den här artikeln beskriver vi vad öppen programvara är och hur den skiljer sig från proprietär programvara. Vi lyfter även fördelar och risker.

I efterföljande artiklar går vi igenom hur myndigheter kan väga in öppen programvara vid en anskaffningsprocess, hur myndigheter kan och bör samarbeta om både anskaffning och förvaltning, samt hur inlåsningar kan undvikas vid upphandlingar.

Vad är öppen programvara?
En öppen programvara omfattar förenklat en programvara med öppen programvarulicens där upphovsrättsinnehavarna (det vill säga utvecklarna bakom) ger obegränsad rätt för vem som helst, oavsett syfte, att fritt använda programvaran, inspektera och modifiera dess källkod, och också dela den vidare efter eget tycke.

Detta, till skillnad från proprietär programvara där motsvarande licenser begränsar de friheter öppen programvara kommer med, exempelvis för att göra det möjligt för tillverkare att sälja nyttjanderätter och tillhörande tjänster. 

Licensmodellen för öppen programvara gör det möjligt för individer, antingen privat eller genom arbetsgivare, att öppet samarbeta om utvecklingen av programvaran med syftet att lösa gemensamma problem eller utmaningar.

Denna utveckling sker ofta informellt och decentraliserat inom nätverk, även kallade communities, som kommunicerar och samarbetar online via öppna verktyg och plattformar som Github och Gitlab.

Öppenheten gör det möjligt för vem som helst att delta i utvecklingen och bidra efter eget intresse och kapacitet. Inflytande över den öppna programvarans utveckling fås vanligen genom att man visar framfötterna och deltar aktivt i den öppna programvarans utveckling. 

Öppen programvara har i dag utvecklats till något av en standard för att samverka om utveckling och underhåll av gemensam infrastruktur, utvecklingsverktyg och plattformar.

Öppen programvara utgör också ett centralt byggblock i samhällets digitala infrastruktur. Undersökningar pekar på att över 90 procent av dagens programvara innehåller minst en öppen programvara.

Andelen kod i företags kodbaser som utgörs av öppen programvara de senaste åren, uppskattas ha ökat från 36 procent under 2015 till 75 procent 2020.

En sådan tillväxttrend kan även observeras på en europeisk nivå enligt en ny studie från Fraunhofer Institutet och Open Forum Europe.

Fördelar och risker med öppen programvara
Fördelarna med öppen programvara är ofta svåra att kvantifiera, vilket försvårar jämförelse mellan öppen och proprietär programvara vid anskaffning genom exempelvis analys av programvarans totala ägandekostnad.

Vanliga fördelar med öppen programvara, som ofta nämns från ett myndighetsperspektiv, inkluderar möjligheten att:

  • undvika inlåsningar och kostsamma systembyten vid återkommande upphandlingar,
  • anpassa programvaran efter verksamheten i egen bestämd takt, 
  • ta del av kostnadsbesparingar och öppen innovation genom samverkan av programvarans utveckling, 
  • främja och möjliggöra användning och tillämpningar av öppna data,
  • öka konkurrens mellan leverantörer gällande tjänster som support, drift och anpassningar av den öppna programvaran,
  • kunna välja olika driftsformer själv och undvika betalningsmodeller som inte passar för användningen i den egna organisationen,
  • driva på utvecklingen av marknaden inom specifika områden och möjliggöra för privata aktörer att fokusera på mer värdeskapande aktiviteter,
  • öka transparens kring vilken programvara som används och hur, samt
  • öka medborgardeltagande genom att medborgare kan bidra direkt till programvarans utveckling, kravställning och kvalitetssäkring.

Samtidigt finns flertalet aspekter som bör vägas in och sättas i relation till de potentiella fördelarna. Exempelvis förutsätter fördelar som öppen innovation och kostnadsbesparingar att det sker en aktiv utveckling av den öppna programvaran inom dess tillhörande community.

En aktiv och hållbar utveckling är också en förutsättning för att minska risken för att sårbarheter uppstår och att programvaran förblir säker för dess användare.

Är det exempelvis enbart en person eller ett företag som bedriver utvecklingen av programvaran finns en risk att programvaran minskar i kvalitet eller snabbt upphör vilket kan leda till kostsamma följder.

Ytterligare en aspekt att tänka på är myndighetens tekniska mognadsgrad. En myndighet som inte är tekniskt mogen att ta in och förvalta öppen programvara själv kan behöva ta in extern hjälp. 

Eftersom juridiskt bindande kontrakt saknas med den community som utvecklar den öppna programvaran kan en myndighet behöva kontraktera särskilda leverantörer som kan bistå med tjänster för att säkerställa förvaltningen av programvaran.

Viktigt att skapa en helhetsbild
När öppen programvara i slutänden ska jämföras med proprietära alternativ är det viktigt att se till helheten, både till det potentiella värdet som kan skapas och de kostnader och risker som kan uppstå. Exempelvis kan de licensbesparingar som öppen programvara genererar raderas ut genom att anpassning, utbildning och support behöver utvecklas.

Öppen programvara kan däremot skapa ytterligare värde genom att en myndighet fritt kan välja mellan en större mängd leverantörer och undvika långa inlåsningar med kostsamma efterföljande upphandlingar och avvecklingsprojekt.

Det är viktigt att få en helhetsbild för att kunna göra en objektiv och nyanserad bedömning mellan öppna och stängda alternativ. Försäkringskassan skriver exempelvis i sin policy för öppen programvara:

“programvara med öppen källkod [ska] alltid […] övervägas förutsatt att ett öppet alternativ som uppfyller ställda krav finns tillgängligt samt att totalkostnaden inkl. implementering och ev. omställning är rimlig.”

I nästa artikel diskuterar vi hur ett sådant övervägande kan göras mer praktiskt samt hur öppen programvara kan och bör beaktas fortlöpande vid en anskaffningsprocess.

Mårten Nyström Holm och Lina Nyman
Jurister Adda Affärsconcept
Johan Linåker
Forskare vid Lunds universitet och Rise, Research Institutes of Sweden

 

Artikelserien om upphandling och öppen programvara består av fyra delar:
Del 1:
https://inkopsradet.se/upphandling/dela-kostnader-och-undvik-inlasningar/
Del 2: https://inkopsradet.se/upphandling/hitta-oppen-kallkod-som-klarar-kraven/
Del 3: https://inkopsradet.se/utvecklas-och-forvaltas-tillsammans/

 

 

 

Läs mer: Upphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad IT-upphandlare | 29-30 mars
  • LOU på två dagar | 19-20 april
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 3 maj
  • Hållbar upphandling | 10 maj
  • Leda upphandlingar effektivt | 11 maj
  • Anbudsutvärdering | 18 oktober
  • Agil upphandling | 19 oktober
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 25-26 oktober
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Hösten 2023
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2023
  • Förhandling som redskap inom offentlig upphandling | Hösten 2023
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | Hösten 2023

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN AFF

Undvik missförstånd, konflikter och juridiska tvister

Aff behövs för att alla ska hitta ett gemensamt språk, för att minska risken för tvister och för att öka kvaliteten, säger Philip Österlund, vd på Aff

Håll dig informerad

Prenumerera på Inköpsrådets kostnadsfria nyhetsbrev.

Prenumerera, v2
Specialområde
Sending

Senaste inläggen

Vad omfattas egentligen av sekretess?Vad omfattas egentligen av sekretess?
Dialogmöten höjer konstens kvalitetDialogmöten höjer konstens kvalitet
Då ska ska-kraven vara uppfylldaDå ska ska-kraven vara uppfyllda
Det positiva med överprövningDet positiva med överprövning
Några betalar men ingen kan uteslutasNågra betalar men ingen kan uteslutas
Bevis för onormalt lågt pris i anbudBevis för onormalt lågt pris i anbud
Intervallutvärderingens sista suckIntervallutvärderingens sista suck
Medvetet oförstående eller okunniga?Medvetet oförstående eller okunniga?
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig skriva bättre avtal

Avtalet är kärnan i affären och avtalsrätten i sig regleras inte i LOU. Därför är det viktigt att du som upphandlare sätter dig in i hur du formulerar korrekta avtal och vad du bör tänka på för att säkerställa en bra affär.

Nytt från Upphandling24

  • Går längre än EU kräver
  • Vill se nej till 30 motioner
  • Baxar undantagsförslag vidare
  • ”Ta ansvar för uttjänt IT”
  • Riksbanken utreder oegentligheter
  • Tar klivet till näringslivet
  • Rundabord med sikte på ny strategi

Åsikter på sajten

  • Det positiva med överprövningIakttagelserna är artikeln är mycket viktiga. Det är synd att en liknande insikt av hur avgörande leverantörsengagemang är för sunda...
  • Det positiva med överprövningHej! Som du är inne på finns det helt klart många överprövningar som enbart uppstår på grund av att någon...
  • Det positiva med överprövningHej Olle, Intressant perspektiv på överprövningar och KKV:s framtida roll! Jag tror jag håller med, till viss del i alla...
  • Intervallutvärderingens sista suckVet inte riktigt om jag delar påståendet att "Det är svårt att tolka domen på något annat sätt än att...
  • Så kan priser justeras utan indexklausulDirektivet är faktiskt tydligt i den delen, man behöver bara läsa den mer noggrant. Instämmer med Anders.
  • Intervallutvärderingens sista suckBer om ursäkt men den intressanta analysen är tyvärr felaktig. Det finns inget förbud mot att använda modellen som berörs...
  • Bevis för onormalt lågt pris i anbudApplåder för mycket bra analys!
  • Intervallutvärderingens sista suckHur långt ska vi gå i vår iver att undvika intervall? Ska vi enbart tillåta linjära skalor och vad är...
  • Intervallutvärderingens sista suckSom upphandlare kan vi kan förbjuda negativa priser. En upphandlande organisation får ställa krav som förbjuder delpriser med negativa värden....
  • Bevis för onormalt lågt pris i anbudHoppas att HFD tar upp detta. Så viktig fråga.

Senaste inläggen

  • Vad omfattas egentligen av sekretess?
  • Dialogmöten höjer konstens kvalitet
  • Då ska ska-kraven vara uppfyllda
  • Det positiva med överprövning
  • Några betalar men ingen kan uteslutas
  • Bevis för onormalt lågt pris i anbud
  • Intervallutvärderingens sista suck
  • Medvetet oförstående eller okunniga?
  • Hittade vägen till nya normer
  • Förutsättningar för prisavdrag
  • Professionalisering och politisering
  • Samarbete för hållbara behov
  • Förhandling ur långsiktigt perspektiv
  • Inköpen måste ingå i det civila försvaret
  • Så kan priser justeras utan indexklausul