Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Nyheter
    • Arbetsmarknad
      • Karriär
      • Lön
    • Bransch
      • IT
      • Livsmedel
      • Samhällsbyggnad
      • Transport
      • Utbildning
      • Vård & omsorg
      • Övriga tjänster
    • Hållbarhet
      • Miljökrav
      • Sociala krav
    • Innovation
    • Juridik
      • Avtal
      • Korruption
      • Lagstiftning
      • Upphandlingsavgift
      • Överprövning
    • Praktiskt
      • Metod
      • Upphandlingsstöd
      • Utvärderingsmodell
    • Samhälle
      • EU
      • Insyn
      • Konkurrens
      • Politik
    • Upphandling
      • Dialog
      • Direktupphandling
      • Förfrågningsunderlag
      • Ramavtal
      • Uppföljning
      • Anbud
  • Domstolskoll
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Vi som jobbar här
    • Integritetsspolicy

Utvecklas och förvaltas tillsammans

UpphandlingDel 3. Det finns många goda exempel från omvärlden på samverkan och förvaltning av öppen programvara. Mårten Nyström Holm, Lina Nyman och Johan Linåker berättar om några. Det här är den tredje delen av fyra i en serie om upphandling och öppen programvara.

| 2022-02-24
Mårten Nyström Holm, Lina Nyman, båda jurister vid Adda Affärsconcept, och Johan Linåker, forskare vid Lunds universitet och Rise, Research Institutes of Sweden.

Öppen programvara utvecklas vanligen genom öppen och transparent samverkan mellan individer och organisationer. Samarbetet gör det möjligt att exempelvis dela varandras kunskap och också dela på utveckling och underhåll.

För att tillgodogöra sig sådana fördelar behöver offentlig sektor, särskilt kommuner och mindre myndigheter som vanligen helt saknar egna utvecklingsorganisationer, ta fram nya arbetssätt på upphandlingsområdet.

För den enskilda myndigheten är detta en hög tröskel. Kompetens, resursbrist och brist på kultur som uppmuntrar till samarbete är tre utmaningar som ofta nämns.

Vi vill i denna artikel ge exempel på samverkansformer där myndigheter, kommunala som statliga, kan hjälpa varandra att ta itu med utmaningar och praktiskt komma igång med att ta fram och förvalta öppen programvara.

Myndighetsdrivet samverkansförbund
Ett myndighetsdrivet samverkansförbund är en samarbetsform där flera myndigheter bildar ett gemensamt förbund för att dela och bygga kompetens och kultur som myndigheterna annars saknar.

Ett sådant samverkansförbund gör det möjligt att tillsammans införskaffa och förvalta öppen programvara som kan lösa medlemmarnas olika behov.

Ett exempel på denna samverkansform finns redan i Sverige genom föreningen Sambruk. I denna artikel kommer vi däremot att titta närmare på vårt nordiska grannland Danmark med föreningen OS2 som kommit längre i sin mognad och i sitt arbete med dessa frågor. 

OS2 innefattar ett 70-tal offentliga aktörer, varav den stora majoriteten utgörs av kommuner. Tillsammans med ett nätverk av 60-talet leverantörspartner utvecklar och förvaltar föreningen ett 20-tal olika it-lösningar som öppen programvara.

Genom att it-lösningarna utvecklas som öppen programvara under OS2s paraply blir det tillgängligt för och kan återanvändas av samtliga föreningens medlemmar, men även andra aktörer utanför föreningen.

Medlemmarna kan därutöver säkerställa inflytande och kontroll över produktens utveckling efter deras eget behov. Varje produkt har kopplat till sig en styrgrupp och en koordineringsgrupp som består av medlemmar som använder sig av produkten och hjälper till att samfinansiera dess utveckling och underhåll.

Utifrån medlemmarnas kravställning på it-lösningen upphandlas sedan leverantörer som är knutna till föreningen. Då all källkod och dokumentation publiceras öppet och publikt kan föreningen undvika inlåsningar och i stället välja att exempelvis dela upp utvecklingsarbete mellan leverantörer och få dessa att samarbeta, ett arbetssätt som samtliga leverantörer är införstådda med.

Detta arbetssätt, tillika modellen för styrning, koordinering och öppen samverkan, ingår i OS2s ramverk för hur medlemmarna tillsammans kan starta och utveckla en it-lösning som öppen programvara. Ramverket skapar en gemensam förståelse och enhetliga förväntningar bland både föreningens medlemmar och leverantörer när en ny it-lösning ska upphandlas och senare förvaltas.

Även om upphovsrätten till de it-lösningar som utvecklas som öppen programvara tillfaller föreningen finns en tydlig vilja och ambition från föreningen att leverantörerna ska kunna bygga vidare på dessa och få möjlighet att utveckla hållbara affärsmodeller.

En viktig del är valet av en öppen programvarulicens som ger leverantören möjlighet att kombinera den öppna programvaran med stängda och proprietära lösningar. Leverantören kan då erbjuda mer avancerade lösningar, exempelvis molntjänster. Genom att affärsmöjligheter främjas kan leverantörer både växa och tillkomma, vilket leder till utveckling av den öppna programvaran.

Samverkan med stöd från civilsamhälle
Den andra typen av samverkansform är samverkan med stöd från civilsamhället. Civilsamhället stödjer offentlig sektor i digitaliseringen genom att bistå myndigheter med kompetens och aktiviteter som behövs för att kunna skapa och samverka om öppen programvara på ett hållbart sätt.

Som exempel tittar vi närmare på Openzaak, en API-plattform för ärendehantering som tagits fram genom samverkan inom en större koalition av holländska kommuner (bland andra Amsterdam, Delft och Rotterdam). Lösningen implementerar i sin tur den holländska API-standarden för ärendehantering och är på god väg att spridas nationellt.

De holländska kommunerna har tagit hjälp av den fristående och icke-vinstdrivande organisationen Foundation for Public Code. Foundation for Public Code guidar kommunerna att komma igång med öppen programvara: sätta upp processer, infrastruktur för styrning och utveckling samt upphandling. Det liknar det stöd danska kommuner får från OS2. Även om Foundation for Public Code är baserad i Holland riktar sig organisationen internationellt, varför deras stöd även är intressant för svenska myndigheter.

Något som kan vara värdefullt och intressant för svenska myndigheter är den standard, eller snarare checklista, som Foundation for Public Code tagit fram. Listan ger en bra introduktion till god och hållbar utveckling och förvaltning av öppen programvara.

En myndighet kan använda listan internt för att öka insikten om hur en sådan utveckling och förvaltning ser ut. Vid upphandling kan listan användas som underlag för krav till leverantörer när det gäller hur öppen programvara ska utvecklas och tillhandahållas.

För närvarande arbetar koalitionen bakom Openzaak för att attrahera ytterligare leverantörer som kan erbjuda tjänster till lösningen, vilket åter bekräftar behovet av nära dialog och samarbete med leverantörssidan, likt det samarbete som sker inom danska OS2.

Samverkan utifrån nationellt eller regionalt stöd
Den tredje samverkansformen lyfter en växande trend där länder har börjat etablera centrala funktioner som ska stödja myndigheter i att använda, upphandla och utveckla öppen programvara utifrån aktuella direktiv och policymål.

Dessa funktioner kallas populärt för Open Source Program Offices (OSPOs), vilka har etablerats hos EU-kommissionen [6] och är på väg att etableras i länder som Frankrike, Italien, Tyskland och Storbritannien. 

Vi utgår från Italien som är ett moget exempel och som 2018 etablerade ett nationellt kompetenscenter, motsvarande ett så kallat OSPO, hos landets nationella myndighet för digitalisering. Kompetenscentret driver och tillhandahåller flertalet initiativ för att generellt främja användningen och utvecklingen av öppen programvara hos italienska myndigheter. 

Ett av initiativen är en vägledning för hur öppen programvara kan beaktas som alternativ vid upphandling. Värt att notera är att det sedan 2012 finns en lag i Italien som explicit säger att myndigheter i första hand ska välja öppen programvara vid anskaffning.

Lagens efterlevnad har däremot varit ytterst begränsad, bland annat på grund av bristande kunskap i hur öppen programvara kan beaktas och jämföras med proprietära alternativ. Genom den aktuella vägledningen har däremot en positiv förändring kunnat märkas.

Ytterligare en viktig resurs i sammanhanget är en nationell katalog över öppen programvara som används och utvecklas av Italiens olika myndigheter. Katalogen underlättar för myndigheterna att hitta olika lösningar i början av en anskaffningsprocess. Motsvarade katalog för svenska myndigheter är på gång genom det svenska myndighetsnätverket Nosad.

Ytterligare ett framgångsrikt initiativ är det myndighets- och sektorsöverskridande utvecklarnätverket Developers Italia. Nätverket samlar utvecklare och teknikintresserade inom och utanför offentlig sektor och möjliggör informell kunskapsdelning och nätverkande.

Detta bidrar till konkret samverkan runt olika öppna programvaror och byggandet av en öppen samverkanskultur, där myndigheter får möjlighet att lära av varandra men också från civilsamhället. 

Vilken form passar bäst för Sverige?
Som vi sett ovan finns olika former för hur samverkan kan främjas och förenklas. Framför allt i syfte att kunna bidra till ökad kompetens, byggandet av en öppen samverkanskultur och delandet av resurser, aspekter som ofta är begränsande i kommuner och mindre myndigheter.

Syftet med artikeln är inte att peka ut en enskild samverkansform framför en annan, snarare att visa på olika former som inspiration. En slutsats vi kan dra är däremot att svenska myndigheter behöver stöd och resurser för hur de kan beakta öppen programvara under en anskaffningsprocess och att mycket finns att lära av världen utanför.

Mårten Nyström Holm och Lina Nyman
Jurister Adda Affärsconcept
Johan Linåker
Forskare vid Lunds universitet och Rise, Research Institutes of Sweden

 

Artikelserien om upphandling och öppen programvara består av fyra delar:
Del 1:
https://inkopsradet.se/upphandling/dela-kostnader-och-undvik-inlasningar/
Del 2: https://inkopsradet.se/upphandling/hitta-oppen-kallkod-som-klarar-kraven/
Del 3: https://inkopsradet.se/utvecklas-och-forvaltas-tillsammans/

 

Läs mer: Upphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad IT-upphandlare | 29-30 mars
  • LOU på två dagar | 19-20 april
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 3 maj
  • Hållbar upphandling | 10 maj
  • Leda upphandlingar effektivt | 11 maj
  • Anbudsutvärdering | 18 oktober
  • Agil upphandling | 19 oktober
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 25-26 oktober
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Hösten 2023
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2023
  • Förhandling som redskap inom offentlig upphandling | Hösten 2023
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | Hösten 2023

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig skriva bättre avtal

Avtalet är kärnan i affären och avtalsrätten i sig regleras inte i LOU. Därför är det viktigt att du som upphandlare sätter dig in i hur du formulerar korrekta avtal och vad du bör tänka på för att säkerställa en bra affär.

Håll dig informerad

Prenumerera på Inköpsrådets kostnadsfria nyhetsbrev.

Prenumerera, v2
Specialområde
Sending

Senaste inläggen

Kunskap och rutin för hållbara affärerKunskap och rutin för hållbara affärer
Vad omfattas egentligen av sekretess?Vad omfattas egentligen av sekretess?
Dialogmöten höjer konstens kvalitetDialogmöten höjer konstens kvalitet
Då ska ska-kraven vara uppfylldaDå ska ska-kraven vara uppfyllda
Det positiva med överprövningDet positiva med överprövning
Några betalar men ingen kan uteslutasNågra betalar men ingen kan uteslutas
Bevis för onormalt lågt pris i anbudBevis för onormalt lågt pris i anbud
Intervallutvärderingens sista suckIntervallutvärderingens sista suck
ANNONS FRÅN AFF

Undvik missförstånd, konflikter och juridiska tvister

Aff behövs för att alla ska hitta ett gemensamt språk, för att minska risken för tvister och för att öka kvaliteten, säger Philip Österlund, vd på Aff

Nytt från Upphandling24

  • Mest affärer med män
  • Bytte arbetsgivare efter 18 år
  • Tar sikte på -30 och -45
  • Enighet i Örebro om klimatkrav
  • Går längre än EU kräver
  • Vill se nej till 30 motioner
  • Baxar undantagsförslag vidare

Åsikter på sajten

  • Det positiva med överprövningIakttagelserna är artikeln är mycket viktiga. Det är synd att en liknande insikt av hur avgörande leverantörsengagemang är för sunda...
  • Det positiva med överprövningHej! Som du är inne på finns det helt klart många överprövningar som enbart uppstår på grund av att någon...
  • Det positiva med överprövningHej Olle, Intressant perspektiv på överprövningar och KKV:s framtida roll! Jag tror jag håller med, till viss del i alla...
  • Intervallutvärderingens sista suckVet inte riktigt om jag delar påståendet att "Det är svårt att tolka domen på något annat sätt än att...
  • Så kan priser justeras utan indexklausulDirektivet är faktiskt tydligt i den delen, man behöver bara läsa den mer noggrant. Instämmer med Anders.
  • Intervallutvärderingens sista suckBer om ursäkt men den intressanta analysen är tyvärr felaktig. Det finns inget förbud mot att använda modellen som berörs...
  • Bevis för onormalt lågt pris i anbudApplåder för mycket bra analys!
  • Intervallutvärderingens sista suckHur långt ska vi gå i vår iver att undvika intervall? Ska vi enbart tillåta linjära skalor och vad är...
  • Intervallutvärderingens sista suckSom upphandlare kan vi kan förbjuda negativa priser. En upphandlande organisation får ställa krav som förbjuder delpriser med negativa värden....
  • Bevis för onormalt lågt pris i anbudHoppas att HFD tar upp detta. Så viktig fråga.

Senaste inläggen

  • Kunskap och rutin för hållbara affärer
  • Vad omfattas egentligen av sekretess?
  • Dialogmöten höjer konstens kvalitet
  • Då ska ska-kraven vara uppfyllda
  • Det positiva med överprövning
  • Några betalar men ingen kan uteslutas
  • Bevis för onormalt lågt pris i anbud
  • Intervallutvärderingens sista suck
  • Medvetet oförstående eller okunniga?
  • Hittade vägen till nya normer
  • Förutsättningar för prisavdrag
  • Professionalisering och politisering
  • Samarbete för hållbara behov
  • Förhandling ur långsiktigt perspektiv
  • Inköpen måste ingå i det civila försvaret