Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Nyheter
    • Arbetsmarknad
      • Karriär
      • Lön
    • Bransch
      • IT
      • Livsmedel
      • Samhällsbyggnad
      • Transport
      • Utbildning
      • Vård & omsorg
      • Övriga tjänster
    • Hållbarhet
      • Miljökrav
      • Sociala krav
    • Innovation
    • Juridik
      • Avtal
      • Korruption
      • Lagstiftning
      • Upphandlingsavgift
      • Överprövning
    • Praktiskt
      • Metod
      • Upphandlingsstöd
      • Utvärderingsmodell
    • Samhälle
      • EU
      • Insyn
      • Konkurrens
      • Politik
    • Upphandling
      • Dialog
      • Direktupphandling
      • Förfrågningsunderlag
      • Ramavtal
      • Uppföljning
      • Anbud
  • Domstolskoll
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Nya upphandlingslagar • 8 februari 2022
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Vi som jobbar här
    • Integritetsspolicy

Inget skadestånd när krav inte uppfylls

RättsfallsanalysJoakim Lavér och Oskar Helsing, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar ett rättsfall från Hovrätten för Västra Sverige där domstolen behandlar frågan om en anbudsgivare som inte uppfyller upphandlingens obligatoriska krav är skadeståndsberättigad.

| 2022-01-10
Joakim Lavér och Oskar Helsing, Hannes Snellman Advokatbyrå.

Sammanfattning
En klagande som begär ersättning för ett förlorat upphandlingskontrakt ska inte endast göra sannolikt att den skulle tilldelats upphandlingen vid en korrekt genomförd process. Den klagande måste också kunna visa att den uppfyllde de obligatoriska kraven.

Vid en objektiv värdering av klagandens förmåga att uppfylla de obligatoriska kraven används därför ett högre beviskrav än vid en bedömning om klaganden skulle ha tilldelats upphandlingen vid den upphandlande myndighetens värdering av anbuden. 

Bakgrund
Region Västra Götaland annonserade en upphandling av dialysmaskiner. Regionen tilldelade Nordic Medcom ramavtal för flera produktgrupper och Fresenius placerades på andra plats.

Fresenius ansökte om överprövning av upphandlingen med grunden att Nordic Medcom inte uppfyllde de obligatoriska kraven. Regionen tecknade därefter avtal med Nordic Medcom i strid med avtalsspärren och Fresenius justerade därför sitt yrkande och begärde att avtalet skulle ogiltigförklaras.

Förvaltningsrätten konstaterade att Nordic Medcom inte uppfyllt de obligatoriska kraven men att avtalet skulle bestå med tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Fresenius stämde därefter regionen och yrkade på skadestånd.

Fresenius grundade sin talan på att bolaget sannolikt hade tilldelats avtalet om upphandlingen hade gått rätt till. Fresenius placerades på andra plats i upphandlingen och menade att bolaget därför sannolikt fått avtalet vid en korrekt bedömning av anbuden.

Regionen anförde att Fresenius inte uppfyllt de obligatoriska kraven i upphandlingsdokumenten och därför sannolikt varken hade tilldelats avtalet eller haft en realistisk möjlighet att göra detta.

Tingsrätten fäste vikt vid det faktum att Fresenius kvalificerat sig på andra plats i upphandlingen. Regionen hade även godtagit anbud från Fresenius med näst intill identisk utformning både före och efter den omstridda upphandlingen. Tingsrätten menade också att Fresenius anbud granskats mycket ingående av regionen som en följd av överprövningsprocessen och att en sådan granskning troligen inte skulle skett i en vanlig upphandlingsprocess.

Tingsrättens slutsats blev därför att Fresenius sannolikt hade tilldelats kontraktet, trots att de obligatoriska kraven inte varit uppfyllda, och ansåg att Fresenius var skadeståndsberättigat. Domen överklagades till hovrätten.

Hovrättens bedömning
Hovrätten inledde med att principen om likabehandling utgör grunden för regelverket med obligatoriska krav. Syftet med de obligatoriska kraven är att garantera en objektiv jämförelse mellan de anbud som lämnats.

De upphandlingsrättsliga skadeståndsbestämmelserna fyller enligt hovrätten två funktioner, en reparativ och en preventiv. Skadestånd ska därför ersätta en anbudsgivare som felaktigt gått miste om ett avtal men även motverka framtida överträdelser av upphandlingsrätten och ge dess regler fullt genomslag.

Enligt praxis från HD (NJA 2007 s. 349 ”Ishavet”) ska en leverantör som kan göra det ”sannolikt” att denne skulle tilldelats det upphandlade avtalet vara skadeståndsberättigad för det förlorade kontraktet. Detta är ett lägre ställt beviskrav än vad som normalt tillämpas i skadeståndsmål.

HD har dock gällande de obligatoriska kraven valt ett strängare beviskrav (NJA 2016 s. 369 ”Armémuseum”). Klaganden måste då ”visa” att denne uppfyllt de obligatoriska kraven i upphandlingen.

Hovrätten konstaterade att ett skadeståndsanspråk måste falla inom skyddsändamålet för skadeståndsregeln. Hovrätten menade att skyddsändamålet för upphandlingsrättsligt skadestånd är ett utflöde av likabehandlingsprincipen. Det skulle därför inte vara förenligt med regelns syfte att utdela skadestånd till en anbudsgivare som själv inte uppfyllt de obligatoriska kraven.

Hovrätten slutsats i denna del var att det högre beviskravet ska tillämpas för de obligatoriska kraven. Fresenius skulle därför bevisat att bolaget uppfyllt de obligatoriska kraven med beviskravet ”visat”.

Efter att objektivt granskat de obligatoriska kraven och Fresenius anbud blev hovrättens slutsats att Fresenius brustit i de obligatoriska kraven avseende vattenrening och miljö och skadeståndstalan ogillades därför av hovrätten.

Analys
Högsta domstolen har i flera avgöranden behandlat vilka beviskrav som ska tillämpas inom ramen för upphandlingsskadestånd. Högsta domstolen har gällande skadestånd för ett förlorat upphandlingskontrakt tillämpat det lägre beviskravet ”sannolikt” som tar höjd för bevissvårigheten för en part att visa hur upphandlande myndigheten skulle gjort sin värdering av anbuden i en korrekt process.

För ersättning av anbudskostnader har HD tillämpat ett ännu lägre beviskrav, nämligen att en anbudsgivare ska ha haft en ”realistisk möjlighet” att tilldelas kontraktet.

Som hovrätten nämner har HD i praxis även tillämpat ett strängare beviskrav för de obligatoriska kraven, där den skadelidande måste ”visa” att de obligatoriska kraven uppfylldes. Högsta domstolens fall var dock något annorlunda än Fresenius skadeståndstalan.

I det fallet hade upphandlingen avbrutits efter att den klagande överprövat att dennes anbud förkastats. Någon slutlig prövning av anbudsgivarnas förmåga att uppfylla de obligatoriska kraven av den upphandlande myndigheten skedde således aldrig.

I det här fallet hade Fresenius anbud prövats av den upphandlande myndigheten och placerats på andra plats i upphandlingen. De borde därför varit relativt enkelt för Fresenius att visa att de sannolikt skulle tilldelats upphandlingen av myndigheten. Hovrätten påpekade dock att den upphandlande myndighetens bedömning inte säger något om hur anbudet hade stått sig vid en eventuell överprövning av domstol.

Från rättsfallet kan slutsatsen dras att olika beviskrav ska tillämpas inom ramen för en upphandlingsskadeståndsprocess.

En klagande måste kunna ”visa” att den uppfyllt de obligatoriska kraven men endast göra det ”sannolikt” att den upphandlande myndighetens värdering skulle gått deras väg. Denna tillämpning av beviskraven gör det svårare för en leverantör som vill ha skadestånd, men torde var i linje med upphandlingslagstiftningens syften och skadeståndsrättsliga principer.

Det finns dock en risk att en prövning i domstol av de obligatoriska kraven blir strängare jämfört med hur en upphandlande myndighet hade bedömt dem, främst med hänsyn till den tid och resurser som läggs inom ramen för en domstolsprocess.

En alldeles för sträng bedömning skulle klart falla ut till nackdel för skadelidande och vara avskräckande i framtida skadeståndsprocesser. Enligt vår mening skulle alldeles för små chanser att vinna framgång i en skadeståndsprocess kunna inverka negativt på skadeståndsbestämmelsens genomslag och på upphandlingsrätten i övrigt.

Domen har överklagats till Högsta domstolen. 

Målnummer och domstol
Mål T-6007-20, Hovrätten för Västra Sverige.

Juristpanelen

Läs mer: Rättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Skellefteå kommun

Inköpschef, Skellefteå kommun

ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig skriva bättre avtal

Avtalet är kärnan i affären och avtalsrätten i sig regleras inte i LOU. Därför är det viktigt att du som upphandlare sätter dig in i hur du formulerar korrekta avtal och vad du bör tänka på för att säkerställa en bra affär.

Håll dig informerad

Prenumerera på Inköpsrådets kostnadsfria nyhetsbrev.

Prenumerera, v2
Specialområde
Sending

Senaste inläggen

Utgå från lösningen – inte produktenUtgå från lösningen – inte produkten
Föreslår förordning för direktupphandlingarFöreslår förordning för direktupphandlingar
Effektivare tillsyn föreslåsEffektivare tillsyn föreslås
Förlegat krav om undertecknandeFörlegat krav om undertecknande
Svagt intresse oroar VinnovaSvagt intresse oroar Vinnova
Använd begrepp som inte missförståsAnvänd begrepp som inte missförstås
Göteborg samlas för mer återbrukGöteborg samlas för mer återbruk
Tolkning av ramavtalTolkning av ramavtal
ANNONS FRÅN AFF

Undvik missförstånd, konflikter och juridiska tvister

Aff behövs för att alla ska hitta ett gemensamt språk, för att minska risken för tvister och för att öka kvaliteten, säger Philip Österlund, vd på Aff

Nytt från Upphandling24

  • Utgå från lösningen – inte produkten
  • Föreslår förordning för direktupphandlingar
  • Effektivare tillsyn föreslås
  • Förlegat krav om undertecknande
  • Svagt intresse oroar Vinnova

Åsikter på sajten

  • Föreslår förordning för direktupphandlingarDet är en utomordentligt dålig idé, det finns ingen större poäng att vi lägger så stor fokus på mikronivå. Ge...
  • Tolkning av ramavtalDet kan nog inte alltid tas för sant att det inte skulle vara relevant att utröna den gemensamma partsavsikten i...
  • Tolkning av ramavtalHej Alfred, Som framgår av ditt citat från HD:s avgörande i mål nr 4071-20 (NJA 2021 s 643) är det...
  • Regioner straffas för förlängt avtalVad oseriöst av domstolen att basera sannolikheten för att Svensk dos skulle vinna en korrekt genomförd upphandling på antalet leverantörer...
  • Tolkning av ramavtalNi skriver att "Hovrätten prövade först om projektet omfattats av ramavtalet. Då någon gemensam partsavsikt inte gick att utläsa fick...
  • Regioner straffas för förlängt avtaljag undrar i sitt stilla sinne vad positivt konkurrensutsättning av dosförpackade läkemedel fört med sig?
  • Utvärdera kvalitet vid avrop av konsultBra artikel, tackar för det :)
  • Enhetlig tolkning gällerMånga av dessa "smörgårdsbordsförespråkare" vill nog väcka lite uppmärksamhet och jagar gillningar och delningar på LinkedIn. Man kommer med diverse...
  • Enhetlig tolkning gällerHelt stängt är kanske inte smörgåsbordet ändå? Jag uppfattar att båda målen som du tar upp avsåg situationer där direktiven...
  • Val av utvärderingsmodell icke-fråga?Har inte använt relativa modeller i mina upphandlingar sedan denna kom: "Metoder vid utvärdering av pris och kvalitet i offentlig...

Senaste inläggen

  • Utgå från lösningen – inte produkten
  • Föreslår förordning för direktupphandlingar
  • Effektivare tillsyn föreslås
  • Förlegat krav om undertecknande
  • Svagt intresse oroar Vinnova
  • Använd begrepp som inte missförstås
  • Göteborg samlas för mer återbruk
  • Tolkning av ramavtal
  • Är vi redo att växla upp?
  • Regioner straffas för förlängt avtal
  • Förändrad omvärld kräver anpassning
  • Stort fokus på service
  • Fast timpris och referenser tillåtet
  • Att upphandla ABK-konsulter
  • ”Mediestorm kan ge ökade resurser”

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | 26 april
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 4 maj
  • Förhandling som redskap inom offentlig upphandling | 5 maj
  • LOU på två dagar | 10-11 maj
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 18-19 maj
  • Anbudsutvärdering | 13 okt
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 19-20 okt
  • Agil upphandling | 9 nov
  • Hantera överprövningar | 10 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 6 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 18 oktober