Salems kommun började i somras samarbeta med en leverantör av hushållsnära tjänster för att hjälpa äldre. Eftersom kommunallagen sätter stopp för kommuner att gynna enskilda näringsidkare anlitades Adda Affärsconcept för att få råd, skriver William Jonsson och Eugenia Arksand. Lösningen blev upphandling av en koncession.

Joakim Lavér och Frida Svensson, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar en ny dom från Kammarrätten i Göteborg som gäller krav på ekonomisk och finansiell ställning och möjligheten att kräva viss riskklass.

 DEL 6 EU-domstolen klargjorde 2008 i Pressetext-målet att byte av leverantör kan vara en tillåten ändring av ett upphandlat avtal. Målet var specifikt och det var oklart om byte även tilläts vid andra situationer. Nu klargörs att så är fallet. Följ vår serie om avtalsändringar.

 DEL 5 Det är möjligt för en upphandlande myndighet att ändra i ett upphandlat kontrakt eller ramavtal om ändringen beror på omständigheter som myndigheten inte förutsåg eller borde ha förutsett vid tilldelningen av avtalet. Läs Inköpsrådets serie om ändringar av avtal.

 DEL 4 Bestämmelsen om ändringar genom kompletterande beställningar gäller bara kontrakt och inte vid ändringar av ramavtal. Det måste även finnas ett samband mellan beställningen och kontraktets föremål. Läs fjärde delen av Inköpsrådets serie om ändringar av avtal.

 DEL 3 En ändring av ett kontrakt eller ett ramavtal är tillåten om den sker enligt en ändrings- eller optionsklausul i de ursprungliga upphandlingsdokumenten. Artikelserien om de nya bestämmelserna i LOU fortsätter.

 DEL 2 Det är tillåtet att ändra kontrakt och ramavtal om ändringen är av mindre värde. En sådan ändring, ibland kallad de minimis-ändring, tillåts eftersom det låga värdet bara obetydligt anses påverka konkurrensen. Här fortsätter artikelserien om de nya bestämmelserna i LOU.

DEL 1 En nyhet i nya LOU är bestämmelserna om ändringar i tecknade avtal. Häng med i Inköpsrådets artikelserie om regeländringarna. Per-Owe Arfwedson, Lina Håkansson Kjellén och Erik Sollenberg, Bokwall Rislund advokatbyrå, reder ut vad som gäller.

Covid-19-pandemin har resulterat i att många leverantörer till offentlig sektor har problem att leva upp till kraven i offentliga avtal. Fredrik Linder och Viktor Hård af Segerstad, Advokatfirman Schjødt, välkomnar därför Upphandlingsmyndighetens nya vägledning om möjligheterna att ändra offentliga avtal.

Mot bakgrund av en ny dom från Kammarrätten i Sundsvall redogör Fredrik Linder och Viktor Hård af Segerstad, Advokatfirman Schjødt, för bedömningen av skaderekvisitet när dokumenten i ramavtalsupphandlingar saknar uppgift om takvolym.

Vilken skyldighet har en upphandlande myndighet att uppskatta det förväntade värdet och kvantiteten av kommande avrop från ett ramavtal mot bakgrund av en dom från Kammarrätten i Jönköping? Joakim Lavér och Frida Svensson, Hannes Snellman, analyserar domen.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande är välkommet och ett användbart förtydligande av rättsläget, skriver Johan Stern och Alexander Hantosi, Ramberg Advokater. Förutsättningarna för att upphäva en förlängd avtalsspärr analyseras.

Göta hovrätt har kommit med ett avgörande angående en leverantörs rätt till skadestånd på grund av avtalsbrott. Johan Stern och Alexander Hantosi, Ramberg Advokater, konstaterar att målet illustrerar vikten av att skriva tydliga avtal.

Högsta förvaltningsdomstolen fastställer vad som är ett tjänstekontrakt. Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi, analyserar en ny dom.

EU-domstolen har lämnat ännu ett förhandsavgörande på temat underleverantörer. Det bekräftas att medlemsstaterna inte generellt får begränsa hur stor volym som får läggas ut på underleverantörer, skriver Sylvia Lindén och Jens Nilsson, advokatbyrån Kilpatrick Townsend.

Ett leverantörsbyte medför ibland en verksamhetsövergång som aktualiserar de arbetsrättsliga reglerna. Viktor Hård af Segerstad och Martina Sterner, Advokatfirman Schjødt, tar upp frågor i gränslandet mellan upphandlingsrätt och arbetsrätt.

I coronatider kan det vara bra att kunna genomföra en upphandling på distans. Per Werling och Sofia Elmeholt, konsulter på E-avrop, ger goda råd hur det kan gå till.

Den rådande coronapandemin kan förorsaka plötsliga eller helt andra behov av varor, tjänster och byggentreprenader. Advokaterna Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi, redogör för hur du ska gå tillväga.

Ett ständigt aktuellt fenomen – onödiga krav – uppmärksammas av Fredrik Linder och Viktor Hård af Segerstad, Advokatfirman Schjødt, mot bakgrund av två nya domar från Kammarrätten i Sundsvall.

Förhållandet mellan de grundläggande principerna och nationell rätt analyseras av Nathalie Miskin och Frida Svensson, Hannes Snellman Advokatbyrå. De utgår från praxis från HFD och EU-domstolen.

Konkurrensverkets bedömning innebär att många kommuner gör otillåtna direktupphandlingar på löpande band. Olle Lindberg, Advokatfirman Kahn Pedersen, ifrågasätter om Konkurrensverket landar rätt i ställningstagandet om lagen om valfrihetssystem.

I dagarna är det ett år sedan Inköpsrådet och Upphandling24 fick samma ägare. Nu förnyar vi mediekanalerna och särskiljer dem ännu mer.

 Enligt bestämmelserna om ändringar av upphandlade avtal ska man först ska pröva om ändringen är tillåten. Det görs enligt någon av de specifika bestämmelserna i 17 kap. 9–13 §§ LOU. Om ändringen inte faller in under någon av dessa kan den ändå vara tillåten, om den inte är väsentlig.

Lägsta pris-modeller brukar snabbt utmålas som syndabock vid misslyckade offentliga inköp. Den som söker förklaringar bör titta på reglerna som i praktiken tvingar upphandlare att acceptera anbud som ser för bra ut för att vara sanna, skriver Johan Lidén, advokat.

 Kan en upphandlande myndighet ”förvandla” en uteslutningsgrund till ett ska-krav? På så sätt förkastas anbudet utan krav på förklaring. Viktor Robertson, Advokatfirman Kahn Pedersen, tar upp frågan och utgår från en dom i Kammarrätten i Jönköping.

Här är färska uppgifter för upphandlare och åtta andra titlar inom offentlig upphandling.

Anbud som lämnas i offentliga upphandlingar innehåller ofta personuppgifter, till exempel om anbudsgivarens anställda. GDPR innebär att anbudsgivare och myndighet måste informera de anställda om hur deras personuppgifter behandlas. Martin Brinnen och Kristian Pedersen, Advokatfirman Kahn Pedersen, beskriver vad upphandlare och anbudsgivare bör tänka på.

Det är inte tillräckligt att följa upphandlingsdokumenten vid lämnande av anbud. Efter att ha analyserat EU-domstolens mål C-309-18 konstaterar Sylvia Lindén och Jens Nilsson vid Kilpatrick Townsends upphandlingsgrupp att anbudsgivare även måste känna till LOU.

EU-domstolen slår fast att försörjningsdirektivet omfattar utförande av transporttjänster till allmänheten på järnväg. Förhandsavgörandet är inte bara speciellt på så sätt att det är första gången som en svensk nationell domstol vänder sig till EU-domstolen för tolkning av ett upphandlingsdirektiv. Det är också principiellt viktigt. Sylvia Lindén, Jens Nilsson och Patrik Määttä på Kilpatrick Townsends upphandlingsgrupp analyserar domen.

Till skillnad från i våra nordiska grannländer, England och Tyskland har de svenska lagstiftarna duckat för frågan hur underleverantörer ska kontrolleras. ESPD är den bästa lösningen för att stoppa oseriösa underleverantörer, menar Caroline Johannesson och Per Werling.

Från första mars får Inköpsrådet och Upphandling24 samma ägare. Vi ställer sex frågor till Bo Nordlin, grundare av både Inköpsrådet och Upphandling24, om bakgrunden och konsekvenserna av affären.

I ett nytt avgörande från EU-domstolen betonas upphandlade myndigheters långtgående frihet att bestämma vilka tekniska krav de vill ställa i sina upphandlingar. Viktor Robertson och Sofia Nordberg från Advokatfirman Kahn Pedersen analyserar domen.

Från första januari 2019 gäller nya regler för upphandling av välfärdstjänster som ger betydligt större frihet för upphandlaren. Olle Lindberg och Karolina Kjellberg, Advokatfirman Kahn Pedersen, beskriver vad du behöver känna till om de nya reglerna.

Nya LOU ger ökade möjligheter för upphandlare att välja att förhandla med leverantörerna. Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli reder när du får förhandla, hur förhandlingen får gå till och ger sina bästa råd inför förhandlingen.

När kan ett avrop från ett ramavtal överprövas? Hur och när kan upphandlaren skydda sig mot överprövade avrop? Det är några av frågorna som behandlas i den sista delen av artikelserien om ramavtal.

Viten, bonus, selektiv förlängning är några medel som står till buds för att få rätt leveranser i ramavtalet. Om det ändå inte fungerar återstår hävning eller uppsägning. I den tredje delen av artikelserien om ramavtal går vi igenom möjligheterna och deras fördelar och nackdelar.

Hur ska avropen bäst fördelas mellan flera leverantörer i ett ramavtal? Vilka fördelningsnycklar är lämpliga? I den stora artikelserien om ramavtal tar skribenterna upp flera möjliga metoder och ger råd om hur de bäst bör användas.

I denna första del i en djuplodande artikelserie om ramavtal tar vi upp vad som definierar ett ramavtal och hur blandande avtal, med både ramavtalsdelar och vanliga avtalsdelar, ska hanteras.

Läs Kristian Pedersen och Tahmina Sahiblis artikelserie om hur och när du får förhandla vid offentliga upphandlingar och vad du bör tänka på innan du går in i förhandlingen.

I den sista delen i artikelserien ger Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli fem praktiska råd och tips inför en förhandling.

Med nya LOU ökar möjligheterna att använda förhandlat förfarande, men området är långt ifrån oreglererat. Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli reder ut hur förhandlingarna får gå till.

Nya LOU ger ökat utrymme till förhandling. I en artikelserie ger Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli förutsättningarna för när och hur förhandling får ske i offentlig upphandlingar. 

Invigningsceremonin har redan varit och snart går startskottet för tävlingarna. Inköpsrådet har lyckats få en intervju med det svenska guldhoppet.