Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 3 nov 2026 • Stockholm
    • Praxisdagen • 24 nov 2026 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Samband krävs för utökad beställning

 DEL 4 Bestämmelsen om ändringar genom kompletterande beställningar gäller bara kontrakt och inte vid ändringar av ramavtal. Det måste även finnas ett samband mellan beställningen och kontraktets föremål. Läs fjärde delen av Inköpsrådets serie om ändringar av avtal.

| 2020-08-05

Det är naturligt att ändringen bara gäller kontrakt eftersom det inte går att göra några beställningar av varor, tjänster eller byggentreprenader från ett ramavtal. Det är först efter ett avrop och när det tecknats ett kontrakt som några beställningar kan bli aktuella.

Bestämmelsen avser kompletterande beställningar, vilket innebär att inte alla beställningar faller inom paragrafens ram.

En kompletterande beställning ska syfta till att ersätta eller utöka de befintliga tjänster, varor eller byggentreprenader som omfattas av kontraktet. Det bör med andra ord krävas att den kompletterande beställningen har ett samband med de varor, tjänster eller byggentreprenader som omfattas av kontraktet.

Ett typexempel på en kompletterande beställning är ytterligare volymer av det ursprungliga upphandlingsföremålet, men även beställningar av tillbehör eller reservdelar bör falla inom paragrafens område.

Den kompletterande beställningen ska göras från den leverantör som har tilldelats kontraktet. Det är en självklarhet eftersom det annars skulle röra sig om en ny upphandling i stället för en ändring av ett befintligt kontrakt. 

Ändringar i form av kompletterande beställningar från befintlig leverantör kan vara tillåtna om

  • de är nödvändiga,
  • tekniska eller ekonomiska skäl hindrar att den kompletterande beställningen sker från en annan leverantör, och
  • en kompletterande beställning från en annan leverantör skulle medföra betydande olägenheter eller betydligt större omkostnader.

Samtliga tre punkter måste vara uppfyllda för att ändringen ska vara tillåten. Men andra och tredje punkten är så lika att om någon omständighet enligt den andra punkten finns kommer med all sannolikhet även den tredje punkten att vara uppfylld. Den tredje punkten verkar alltså vara överflödig.

Tekniska skäl kan enligt direktiven finnas särskilt i de fall ett byte av leverantör skulle tvinga den upphandlande myndigheten att anskaffa materiel, byggentreprenader eller tjänster med andra tekniska egenskaper som inte är kompatibla eller som leder till oproportionerliga tekniska svårigheter.

Vad gäller de ekonomiska skälen är det inte tillräckligt att en beställning från en annan leverantör skulle bli dyrare än en beställning från den befintliga leverantören för att det ska föreligga ekonomiska skäl. Sannolikt krävs att ett byte av leverantör skulle medföra minst en fördubbling av omkostnaderna.

Kravet att den kompletterande beställningen ska vara nödvändig är mycket mer framträdande i den svenska lagtexten än i upphandlingsdirektiven. Mycket talar för att kravet inte ska tolkas alltför strikt utan att en kompletterande beställning anses nödvändig om den inte framstår som obehövlig.

Kontraktets värde får inte öka med mer än 50 procent
Värdemässigt gäller att de kompletterande beställningarna inte får medföra att värdet på kontraktet ökar med mer än 50 procent. Hur man beräknar värdet på ett kontrakt har behandlats i avsnittet Ändringar av mindre värde tillåts.

Om det under ett avtals löptid genomförs flera olika ändringar i form av kompletterande beställningar ska begränsningen av ändringens värde tillämpas på varje enskild ändring.

Värdet av de olika ändringarna behöver alltså inte läggas ihop på det sätt som krävs vid ändringar av mindre värde utan det är möjligt att göra flera kompletterande beställningar som var för sig understiger 50 procent av kontraktets värde så länge övriga rekvisit är uppfyllda för varje beställning.

Anta till exempel att ett landsting upphandlat 20 tåg från en särskild tågtillverkare för ett specifikt tågsystem, men på grund av allt fler pendlare behövs ytterligare sju tåg.

Värdemässigt ligger en kompletteringsbeställning av sju tåg väl under tröskelvärdet på 50 procent av kontraktsvärdet och den kompletterande beställningen har ett klart samband med ursprungsbeställningen.

Det är inte möjligt att koppla ihop olika tåg eftersom tåg av olika tillverkare skiljer sig åt och det saknas lösningar som gör att olika tågtillverkares tåg kan göras kompatibla med varandra. Andra alternativ till att skaffa fler tåg, som att exempelvis köra flera turer, är uteslutna.  

I ett sådant exempel framstår en kompletterande beställning från befintlig leverantör som både nödvändig (landstinget behöver tågen och det saknas andra lösningar för att hantera pendlarbehovet) och tekniskt betingad (ingen kompabilitet mellan olika tågtillverkares tåg).

Det ligger då i sakens natur att det kan medföra betydande olägenheter och omkostnader om beställningen sker från en annan tillverkare när dessa tåg inte kan användas för att tillgodose den ökade pendlarefterfrågan samt medför ökade kostnader för underhåll etcetera.

I detta exempel får det därför anses tillåtet att ändra kontraktet genom att göra en kompletteringsbeställning från befintlig leverantör.

Inte tillåtet dela upp beställningen
Det är inte tillåtet att dela upp en kompletterande beställning med för högt värde i flera ändringar för att på så sätt göra ändringen tillåten.

Anta till exempel att en upphandlande myndighet tecknat kontrakt för inköp av tio röntgenmaskiner. Under kontraktets löptid framkommer att myndigheten behöver ytterligare sex maskiner som på grund av tekniska skäl måste köpas från befintlig leverantör. Förutsatt att maskinerna kostar lika mycket skulle en sådan kompletterande beställning göra att kontraktets värde ökar med 60 procent och vara otillåten. Det är då inte heller tillåtet för myndigheten att försöka kringgå reglerna genom att dela upp beställningen i två delar à tre maskiner vardera. 

LUF innehåller ingen motsvarande gräns för värdet på ändringen. Det innebär att enligt LUF kan denna typ av ändring genomföras oavsett värdet på ändringen. 

En upphandlande myndighet som genomfört en ändring med stöd av denna bestämmelse ska upplysa om ändringen i en annons.

Regeringen har meddelat föreskrifter om innehållet i och offentliggörandet av en sådan annons.

Per-Owe Arfwedson
Lina Håkansson Kjellén
Erik Sollenberg
Bokwall Rislund advokatbyrå

Läs hela serien Ändringar av upphandlade avtal

Del 1: Tydligare regler styr ändringar i avtal
Del 2: Ändring av mindre värde tillåten
Del 3: Ändring tillåten om optionsklausul finns

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlare till stadskontoret i Malmö stad

Två entreprenadupphandlare till Danderyds kommun

Nytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikravNytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikrav
Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipenValfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Vikten av en gedigen förstudieVikten av en gedigen förstudie
Avvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tidAvvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tid
Varför är det viktigt med CPV-koder?Varför är det viktigt med CPV-koder?
Tilldelningsbeslut som insiderinformation?Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

David Sundgren : Nytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikrav
Det finns många saker att säga om denna dom om man även läser FR-domen och om man läste parternas inlagor…
Senior upphandlare : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tråkigt att kammarrätten kommer till denna slutsats. Förvaltningsrätten hade ett bättre domslut. Synd att det inte kommer upp till HFD.…
Björn : Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
Slående likt det nyligen beskrivna målet i Kammarrätten i Sundsvall (i en annan artikel på Inköpsrådet), men med helt olika…
Peter Wahlbäck : Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
Tack för en bra analys! Det intressanta är att Kammarrätten i Sundsvall (mål nr 705–708-26), som jag nyligen skrev om…
Peter Wahlbäck : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tack för din fråga, David. Modellen du beskriver är en intressant medelväg, men jag har svårt att se att den…
David Sundgren : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Vad tror ni om en modell där UHM inför varje avrop anger och viktar vilka av de fem i upphandlingen…
Peter Wahlbäck : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tack för din fråga, Jon. Adda tillämpar särskild fördelningsnyckel på ganska olika sätt beroende på ramavtal, och svaret blir därför…
Jon : Varför är det viktigt med CPV-koder?
Intressant artikel. Även direktupphandlingsgränsen är ju avsevärt högre avseende de tjänster som omfattas av Bilaga 2 till LOU (dvs. ca…
Jon : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Hej! Intressant dom. Adda inköpscentral brukar ofta använda särskild fördelningsnyckel i sina ramavtal. Hur förhåller sig den här domen till…
Peter Wahlbäck : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tack för kommentaren, Björn. Jag håller med om att den här typen av ”flexibla” fördelningsnycklar är förvånansvärt vanliga. Därför tycker…

Senaste inläggen

  • Nytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikrav
  • Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
  • Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
  • Vikten av en gedigen förstudie
  • Avvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tid
  • Varför är det viktigt med CPV-koder?
  • Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
  • Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
  • Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
  • Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
  • Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV 
  • Koncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandling
  • Tilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rätten
  • Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”
  • Leverantör som inte uppfyllt obligatoriskt krav skulle utvärderas

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 nov
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 nov
  • Robusta IT-avtal | 17 nov
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 18 nov
  • Avtalsuppföljning med AI | 19 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | 25 nov
  • Dialogförfaranden | 26 nov
  • LOU på två dagar | 2-3 dec 2026