Anledningen till att den svenska kycklingen fick rött ljus är att man inom industrin använder snabbväxande raser. Detta för att man vill få ut så mycket kött på så kort tid som möjligt.
WWF anser att de snabbväxande kycklingraserna har en dålig fothälsa. En kycklings fothälsa är en god indikator på kycklingens övriga hälsa. Svensk fågel skriver på sin hemsida att de genom stickprov mäter fothälsan på sina gårdar, och att 88 procent av kycklingarna uppvisar bra fothälsa.
Varje år slaktas cirka 100 miljoner kycklingar. Så om man räknar tolv procent av 100 miljoner så blir det alltså tolv miljoner kycklingar i Sverige varje år som har dålig fothälsa. Känns det verkligen ok?
De senaste årens fokus på minskad klimatpåverkan i offentliga kök har medfört en kraftig minskning av rött kött till fördel för kyckling. Kycklingen har ansetts vara den heliga graalen för att få ner klimatavtrycket. Dessutom är kyckling ett väldigt uppskattat protein av både barn och äldre. I Helsingborg har vi ökat inköpen av kyckling med 30 procent på fem år. Kyckling står i dag för 75 procent av våra köttinköp.
Även om ett livsmedel har en låg klimatpåverkan så betyder det inte att det är ok ur ett djurvälfärdsperspektiv. En utmaning är att vi har för dålig kunskap i vad som egentligen är god djurvälfärd och hur vi som kommuner ska kunna ställa krav för att undvika att djuren far illa.
WWFs recept på detta är att vi ska köpa klimatmärkt kyckling, men av den finns det långt ifrån tillräckliga volymer. Dessutom kostar den betydligt mer vilket blir svårt för en kommun att hantera inom sin budget. För en stor fördel med kycklingen är just att den är så billig.
Att den är billig beror på att man i dag har en storskalig och effektiv produktion av kyckling i Sverige. Det är just storskaligheten som blir ett problem.
Redan i våras uppdagades det att en stor svensk kycklingproducent skållade kycklingen levande på ett av sina slakterier. Det visade sig även att hygienen på slakteriet var bristfällig samt att transporten till slakt medförde skada och stress på kycklingarna.
Helsingborg stoppade då tillsammans med 90 andra kommuner inköpen av kyckling ifrån det slakteriet. I dag sex månader senare är inköpen fortfarande stoppade då producenten inte visat på tillräcklig bättring av avvikelserna.
Problem med djurvälfärd inom kycklingproduktion har varit känt länge. Ett problem är förmodligen att det är svårt att mäta djurvälfärd i storskalig produktion. Man kan göra stickprov utifrån vilka man gör en bedömning, men det finns alltid djur som inte kommer med i statistiken.
Så hur mäter man egentligen djurvälfärd på ett effektivt och tillförlitligt sätt? Kycklingindustrin har muskler och pengar och därför måste de satsa på ny teknik för att säkerställa djurvälfärden. Om de inte kan visa att svensk kyckling är ok så kommer svenska kommuner att överge kycklingen.
Om jag ska ge ett tips till de svenska kycklingproducenterna så är det att titta på ny teknik vid uppföljning av djurvälfärd. Tyvärr kan inte kycklingen säga till när den har ont men genom att använda sensorer och videoövervakning får man en bra uppfattning av djurvälfärden både på individnivå och som grupp. Genom att automatisera insamlingen av data så får man in en stor mängd information om kycklingens mående och kan då upptäcka om den har ont eller är sjuk.
Uppenbarligen så räcker inte de manuella stickprov som görs i dag. Det kan aldrig vara ok att djur ska behöva lida för att vi ska köpa billig kyckling. Kanske måste vi kommuner börja ställa krav på hur producenter mäter djurvälfärden för att vi ska kunna köpa lyckliga kycklingar?
Linda Bjarle
Livsmedelscontroller, Helsingborgs stad
Hej Upphandlaren! Jag försöker bidra till en nyanserad diskussion och lyfta alternativa tankesätt. Jag upplever att upphandlingsrätten fungerar rätt dåligt och har aldrig pratat med…
Uteslutning och onormalt låga anbud Kommentar av Björn på Uteslutning och onormalt låga anbud