EU-domstolen

I målet var det fråga om en nationell lagstiftning, som likställer sjötransporter med järnvägstransporter och därmed undantar dem från reglerna om offentlig upphandlingen, strider mot EU-rätten. EU-domstolen konstaterar att avtal om kollektivtrafik på järnväg endast under vissa förutsättningar kan direkttilldelas enligt förordning nr 1370/2007. Om ett beslut om allmän trafikplikt har fattats finns ingen möjlighet till direkttilldelning. Avtal om kollektivtrafik på inre vattenvägar får inte ingås utan ett föregående konkurrensutsatt förfarande. Det är därmed inte tillåtet med nationell lagstiftning som likställer sjötransporttjänster med järnvägstransporttjänster, om likställandet leder till att upphandlingslagstiftningen inte behöver tillämpas.

De frågor som EU-domstolen prövar är om artikel 38 och 49 i direktiv 2009/81 (LUFS-direktivet) ska tolkas så att de innebär en skyldighet för den upphandlande myndigheten att kontrollera om det finns ett onormalt lågt anbud. Kontrollen ska ske även om inget anbud misstänks vara onormalt lågt, eller när det kriterium som föreskrivs i den nationella lagstiftningen inte kan tillämpas på grund av för få anbudsgivare. EU-domstolen konstaterar att det ankommer på medlemsstaterna, och särskilt på de upphandlande myndigheterna, att fastställa sättet att beräkna vad som är orimligt och därmed ett orimligt lågt anbud. EU-domstolen konstaterar även att det är…

Målet vid den nationella domstolen gällde en upphandling av ett ramavtal avseende kollektivtrafik med buss som skedde genom ett öppet förfarande. I upphandlingen lämnades anbud av bland andra en näringsidkare som handlade i eget namn och ett bolag som den enskilde näringsidkaren var ensam ägare i. Den upphandlande myndigheten uteslöt båda anbudsgivarna eftersom det ansågs finnas tillräckligt sannolika indikationer på att anbudsgivarna ingått överenskommelser i syfte att snedvrida konkurrensen. EU-domstolen omformulerade frågorna från den nationella domstolen och klargjorde också att drift av nät i syfte att tillhandahålla tjänster för allmänheten på området busstrafik omfattas uttryckligen av LUF och inte av…

Målet rör frågan hur artikel 76 och 77 i LOU-direktivet ska tolkas. Hindrar de en nationell lagstiftning som förbehåller privata enheter utan vinstsyfte möjligheten att ingå avtal? Enheterna ska utföra sociala tjänster till enskilda mot en ersättning som endast täcker kostnaderna för tjänsterna, oavsett tjänsternas uppskattade värde, och utan att, enligt denna lagstiftning, enheterna uppfyller kraven i artikel 77. EU-domstolen menar att det strider mot likabehandlingsprincipen att privata enheter med vinstsyfte utesluts från upphandlingar om det inte finns något sakligt skäl. En uteslutning kan vara motiverad om den bidrar till att uppnå sociala mål och mål avseende solidaritet samt budgetmässig…

Målet avser flera tolkningsfrågor, däribland frågor om ramavtal, rätten till effektiva och snabba rättsmedel samt ansökningsavgifter. EU-domstolen menar att begreppet kontrakt i direktiv 89/665 också omfattar ramavtal, vilket uttryckligen framgår av direktivet. EU-domstolen anser även att en upphandlande myndighet som tänker tilldela ett kontrakt inte kan grunda tilldelningen på ett ramavtal vars fastställda högsta kvantitet och/eller högsta värde, det vill säga takvolym, har uppnåtts. En sådan tilldelning kan endast ske om den inte medför väsentliga ändringar i ramavtalet. När det gäller rätten till effektiva och snabba rättsmedel konstaterar EU-domstolen att medlemsstaterna är skyldiga att säkerställa att det finns effektiva och…

Frågan i målet var om artikel 10 h i LOU-direktivet hindrar en nationell lagstiftning som föreskriver att akuta och mycket akuta sjuktransporttjänster, med prioritet och genom överenskommelse, endast tilldelas frivilligorganisationer och inte sociala kooperativ som kan dela ut överskott till sina medlemmar. EU-domstolen konstaterar att begreppet ”icke-vinstdrivande” organisationer ska tolkas i motsats till vinstdrivande organisationer och att det ska vara snävt avgränsat till organisationer och sammanslutningar som inte har något vinstsyfte. Organisationens syfte ska vara att utföra sociala tjänster, och eventuellt överskott ska återinvesteras för att uppnå detta syfte. Organisationer som har möjlighet att dela ut vinst till sina medlemmar…

En italiensk kommun (A) tilldelade bolag (B) ett kontrakt för avfallshantering. Tjänsten utfördes av bolagets dotterbolag (C). Vid tilldelningen av kontraktet var B ett aktiebolag som ägdes av ett antal kommuner, bland andra A. Tilldelningen skedde med stöd av in house-undantaget. Under fullgörandet hamnade B i ekonomiska svårigheter. Det beslutades att B skulle gå ihop med ett annat bolag. Efter ett upphandlingsförfarande valdes ett bolag (D) ut som fusionspartner. B gick upp i D. Kommunerna som ägt andelar i B överlät dessa till D och förvärvade en motsvarande del i D. A förvärvade dock inga andelar i D. Kontraktet övertogs…

En italiensk myndighet upphandlade kontrakt för tjänster avseende bortskaffande, insamling och transport till behandlingsanläggningar av sorterat och osorterat fast hushållsavfall samt därmed jämförligt avfall och andra renhållningstjänster i 33 kommuner. Upphandlingen var uppdelad i tre delar och för varje del angavs vilka krav på ekonomisk och finansiell ställning samt teknisk och yrkesmässig kapacitet som skulle uppfyllas. Den andra delen tilldelades en tillfällig företagssammanslutning och en annan tillfällig företagssammanslutning placerades på andra plats. Den företagssammanslutning som inte tilldelades kontraktet överklagade beslutet och så småningom kom Högsta förvaltningsdomstolen för regionen Sicilien att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Den fråga som EU-domstolen hade…

En enhet annonserade en upphandling som gällde ett byggentreprenadkontrakt för upprustning av en järnvägslinje. Ett konsortium lämnade anbud i upphandlingen men uteslöts på grund av dess förmåga att genomföra kontraktet. Den anbudsgivare som ledde konsortiet ansökte om överprövning och tilldelades senare kontraktet. Därefter väckte anbudsgivaren återigen talan och yrkade att enhetens beslut att förklara en konkurrents anbud giltigt skulle ogiltigförklaras samt att upphandlingsrapporten och samtliga rättsakter som rörde metoderna för att utvärdera konkurrentens anbud skulle ogiltigförklaras. Underinstansen ogillade talan med motivering att den väckts för sent. Anbudsgivaren överklagade till överinstans och anförde att bolaget endast informerats om utvärderingen av sitt…

Kammarkollegiet upphandlade fyra ramavtal med förnyad konkurrensutsättning genom ett selektivt förfarande enligt den tidigare lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. 17 anbudsgivare kvalificerade sig, däribland A, B och C. B och C hörde till de nio anbudssökande som bjöds in att lämna anbud. A gjorde inte det. B tilldelades ramavtal inom samtliga fyra områden och C tilldelades ramavtal inom två. B gick i konkurs och konkursförvaltaren överlät de fyra ramavtalen, med Kammarkollegiets godkännande, till A. C ansökte hos förvaltningsrätten om att A:s ramavtal med Kammarkollegiet skulle ogiltigförklaras. Förvaltningsrätten avslog C:s ansökan. Förvaltningsrätten fann att A hade inträtt i B:s ställe till…