Nya regler för leverantörskvalificering

INLEDNING

I dagsläget finns bestämmelser om leverantörskvalificering i 14 kap. och, när det gäller utredning och bevisning av att kvalificeringskrav uppfylls, 15 kap. LOU. Syftet med bestämmelserna är att göra det möjligt för upphandlande myndigheter att säkerställa att de leverantörer som de gör affärer med har tillräckliga förutsättningar att utföra de upphandlade uppdragen, med avseende på behörighet att utöva yrkesverksamhet, ekonomisk och finansiell ställning samt teknisk och yrkesmässig kapacitet. 

Bestämmelserna är detaljerade och upplevs ibland som komplicerade, inte minst av leverantörer. Ibland framförs också att alltför högt ställda kvalificeringskrav i onödan försvårar små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingar. Det är inte heller ovanligt med överprövningsmål som handlar om kvalificeringskrav.

Detta tycks EU-kommissionen ha uppmärksammat, för i förslaget till ny EU-förordning om upphandling föreslås uttryckligen att bestämmelserna om kvalificeringskrav ska förändras för att underlätta för små och medelstora företag. Bland annat föreslås vissa begränsningar som ska minska utrymmet för krav som är onödiga eller oproportionerliga. Som nämnts i den andra delen i denna artikelserie understryks också i förslaget att det i de nya upphandlingsförfarandena ska vara frivilligt för upphandlande myndigheter att tillämpa kvalificeringskrav.

NYA BESTÄMMELSER OM KVALIFICERINGSKRAV

De mest centrala bestämmelserna om kvalificeringskrav finns i artikel 27 i förslaget, som anger att kvalificeringskrav bara får avse teknisk och yrkesmässig förmåga samt juridisk, ekonomisk och finansiell ställning. Listan med olika typer av tillåtna kvalificeringskrav är alltså uttömmande. Jämfört med de nu gällande bestämmelserna har begreppet juridisk ställning tillkommit. Vad som menas med juridisk ställning är dock något oklart, eftersom det av de närmare detaljerna om vilka typer av krav som kan ställas bara är punkten ”lämplig nivå på ansvarsförsäkring” som i någon mening kan sägas vara ett juridiskt krav. Övriga krav som anges är av ekonomisk karaktär.

I artikel 27 klargörs också att kvalificeringskrav ska begränsas till sådana som är lämpliga för att säkerställa att en leverantör har den juridiska, ekonomiska och finansiella kapaciteten samt den tekniska och yrkesmässiga förmågan att utföra det kontrakt som ska tilldelas. Dessutom framhålls att alla krav ska ha ett samband med och vara proportionerliga i förhållande till kontraktets komplexitet och de risker som är förknippade med föremålet för kontraktet. 

När det gäller krav på tidigare erfarenhet finns en särskild nyhet i förslaget. Det anges nämligen att om det inte är motiverat med hänsyn till kontraktets komplexitet eller kontraktsföremålets art, får upphandlande myndigheter inte kräva tidigare erfarenhet av offentliga kontrakt. 

För krav på viss omsättning föreslås också en förändring. Sådana krav ska inte få överstiga 50 procent av det uppskattade årliga kontraktsvärdet, utom i ”vederbörligen motiverade fall”, till exempel när det gäller särskilda risker kopplade till arten av byggentreprenaderna, tjänsterna eller varorna. Detta kan jämföras med dagens motsvarande gräns på maximalt två gånger så högt som det uppskattade värdet av upphandlingen. Förutom att detta alltså innebär ytterligare ”sänkt tröskel” för små och medelstora företag är det också ett klargörande av att kravet på årsomsättning ska sättas i relation till det uppskattade årliga kontraktsvärdet, inte värdet av hela upphandlingen. 

BEVIS ATT KVALIFICERINGSKRAVEN UPPFYLLS

En annan av nyheterna i förslaget är att leverantörer ska använda en särskild elektronisk lämplighetstjänst (electronic eligibility service) för att bevisa att de uppfyller kvalificeringskraven. 

Hur denna tjänst kommer att fungera i praktiken är ganska översiktligt beskrivet i förslaget, men syftet är att förenkla kontrollen av att leverantörer uppfyller kvalificeringskraven, inte ska uteslutas samt att krav avseende ursprung uppfylls. Vissa ramar för tjänsten finns i artikel 133 i förslaget, men i huvudsak verkar avsikten vara att tjänsten ska utvecklas av EU-kommissionen som också ska ha befogenhet att anta kompletterande rättsakter som närmare reglerar dess användning och funktion.

KVALIFICERINGSKRAV I ANDRA BESTÄMMELSER

Som nämnts ovan finns de centrala bestämmelserna om kvalificeringskrav i artikel 27, som bland annat anger vilka typer av kvalificeringskrav som får ställas och övriga grundläggande förutsättningar.

Det finns dock bestämmelser om kvalificeringskrav även i en lång rad andra artiklar i förslaget. Vissa av dessa bestämmelser känns, helt eller delvis, igen från dagens regler och ligger väl i linje med de grundläggande bestämmelserna i artikel 27. Det gäller exempelvis hur grupper av leverantörer uppfyller kvalificeringskraven och åberopande av annans kapacitet. Andra föreslagna bestämmelser om kvalificeringskrav saknar motsvarighet i dagens regelverk och det är inte i alla delar uppenbart hur de ryms inom den uttömmande listan med olika typer av kvalificeringskrav i artikel 27. Det gäller exempelvis att kvalificeringskrav kan avse cirkulär ekonomi och resurseffektivitet, innovation, säkerhet och cybersäkerhet.

AVSLUTANDE KOMMENTARER

Som nämnts inledningsvis har EU-kommissionens uttryckliga ambition varit att sänka trösklarna för små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingar. Det huvudsakliga sättet att åstadkomma det är att förslaget dels generellt riktar in sig på onödiga eller oproportionerliga kvalificeringskrav, dels fastställer hur höga vissa typer av kvalificeringskrav som huvudregel får vara. 

Med några få undantag ser EU-kommissionens förslag för att underlätta för små och medelstora företag alltså främst ut att fokusera på kvalificeringskravens höjd.

När det gäller upphandlande myndigheters möjligheter att ställa kvalificeringskrav inom många olika områden – det som skulle kunna beskrivas som bredden av tillåtna kvalificeringskrav – ser förslaget dock ut att gå i motsatt riktning. I fråga om bredden klargör förslaget att begreppen teknisk och yrkesmässig förmåga samt juridisk, ekonomisk och finansiell ställning rymmer kvalificeringskrav inom betydligt fler områden än vad som framgår av dagens regelverk.

Även om det framöver därför kanske inte kommer att bli aktuellt med lika höga kvalificeringskrav som i dagsläget, kan det därför mycket väl bli så att det kommer att finnas större utrymme för kvalificeringskrav av fler slag, inom fler olika områden.

Artikelserie nya EU-förordningen
Del 1: Strömlinjeformade regler för hela EU
Del 2: Nya förfaranden
Del 3: Skärpta bestämmelser om uteslutning