INLEDNING
En mycket stor andel av de upphandlingar som genomförs varje år är upphandlingar av ramavtal. Enligt statistik från Upphandlingsmyndigheten avsåg 46,8 procent av de upphandlingar som annonserades 2024 ramavtal och det uppskattade värdet av dessa ramavtalsupphandlingar uppgick till 422 miljarder kronor, att jämföra med upphandlingar av kontrakt vars uppskattade värde uppgick till 509 miljarder kronor. Så nära hälften av det totala uppskattade upphandlingsvärdet avsåg ramavtalsupphandlingar.
Det är också tydligt att ramavtalsupphandlingar är av stort intresse för leverantörerna. Enligt samma statistik från Upphandlingsmyndigheten inkom det i genomsnitt 5,4 anbud i ramavtalsupphandlingar, att jämföra med genomsnittet 3,5 anbud i upphandlingar av kontrakt. I 12 procent av ramavtalsupphandlingarna inkom det dessutom fler än tio anbud.
Det är därför uppenbart att det är av stor betydelse hur regelverket för upphandling och användning av ramavtal är utformat och därför intressant att notera att förslaget till ny EU-förordning om upphandling innebär vissa förändringar i förhållande till de nu gällande bestämmelserna, även om mycket också känns igen.
GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER OM RAMAVTAL
Vissa delar av de föreslagna bestämmelserna om ramavtal är desamma, eller i vart fall mycket lika, dagens regelverk.
Exempelvis avses med begreppet ramavtal fortfarande ett avtal mellan en eller flera upphandlande myndigheter (i förslaget kallade offentliga upphandlare) och en eller flera leverantörer (kallade ekonomiska aktörer) om fastställande av de villkor som styr tilldelningen av kontrakt under en viss tidsperiod. Även med de föreslagna bestämmelserna kommer alltså ramavtal att kännetecknas av att både den exakta tidpunkten för beställning och de exakta volymerna per beställning inte är kända på förhand, utan beroende av en aktiv åtgärd, ett avrop, från den upphandlande myndighetens sida.
En annan sak som är sig lik är att ramavtal som utgångspunkt ska upphandlas på samma sätt som kontrakt, dock med den något otydliga brasklappen att den föreslagna förordningens bestämmelser ska gälla för ramavtal ”i tillämpliga delar”.
Det innebär också att ramavtalsupphandlingar ska annonseras med bland annat information om löptiden och det högsta kumulativa värdet (takvärdet) eller de högsta volymerna (takvolymen) för de kontrakt som förväntas ingås under ramavtalets löptid. Kravet på att ange antingen takvärde eller takvolym, som idag bara framgår av rättspraxis, kommer alltså att skrivas in i bestämmelserna. Det framgår också att takvärdet respektive takvolymen får justeras i den offentliga sammanfattningen av resultatet av upphandlingen (det som ungefär motsvarar dagens efterannonsering), under förutsättning att eventuella justeringar står i proportion till villkoren för det eller de anbud som antagits. Exakt vad som avses med detta framgår inte, men klart är att lämnade uppgifter och takvärde och takvolym, i samband med att upphandlingen publiceras, inte kommer att vara ”huggna i sten” på samma sätt som idag.
RAMAVTALS LÖPTID
En skillnad i förslaget, jämfört med idag, är att löptiden för ramavtal med en leverantör i normalfallet föreslås få vara högst tre år. För ramavtal med flera leverantörer föreslås en löptid om högst fem år. Det innebär alltså kortare löptid för ramavtal med en leverantör, men längre löptid för ramavtal med flera leverantörer, jämfört med de fyra år som gäller för alla ramavtal enligt LOU. För försörjningssektorerna blir det istället en generell sänkning jämfört med dagens åtta år enligt LUF.
Längre löptid föreslås dock få tillämpas om detta motiveras av upphandlingens komplexitet eller specialiserade art och löptiden inte är längre än vad som är absolut nödvändigt med avseende på omständigheterna kring upphandlingen. Om detta är avsett att vara en förändring är inte klarlagt, men uttrycket ”absolut nödvändigt” andas möjligen en skärpning i förhållande till dagens ”särskilda skäl”.
Ytterligare en tidsmässig aspekt, som också är en nyhet i förslaget till ny EU-förordning, är att kontrakt som grundar sig på ett ramavtal inte ska få ha en löptid som överstiger ramavtalets löptid med mer än 50 procent.
AVROP FRÅN RAMAVTAL
I samband med ramavtalsupphandling ska den upphandlande myndigheten lämna information om de icke-diskriminerande och objektiva kriterier som ska användas för att ingå kontrakt baserade på ramavtalet. Om ett ramavtal ingås med mer än en leverantör ska kriterierna antingen innehålla reglerna för förnyad konkurrensutsättning mellan de leverantörer som är parter i ramavtalet eller samtliga villkor för hur kontrakten ska tilldelas, eller en kombination av dessa.
Nytt i sammanhanget är dock att det ska offentliggöras en offentlig sammanfattning av resultatet (ett slags efterannons) för varje kontrakt som ingås på grundval av ett ramavtal.
AVSLUTANDE REFLEKTIONER
Ramavtal är ett både praktiskt och flexibelt sätt för upphandlande myndigheter att tillgodose återkommande inköpsbehov av främst varor och tjänster, men även i viss utsträckning byggentreprenadarbeten. Som konstaterats ovan handlar det om affärer som är av stort intresse för leverantörer och som står för en stor andel av den samlade offentliga inköpsvolymen.
Det intryck som förslaget till nya bestämmelser om ramavtal ger är att EU-kommissionen anser att dagens regler om ramavtal fungerar ganska bra och därför i huvudsak bör bibehållas. De ändringar som föreslås i förhållande till de gällande bestämmelserna är därför inte alltför omfattande, utan bör nog snarare betraktas som finjusteringar, om än kanske praktiskt viktiga sådana.
Artikelserie nya EU-förordningen
Del 1: Strömlinjeformade regler för hela EU
Del 2: Nya förfaranden
Del 3: Skärpta bestämmelser om uteslutning
Del 4: Nya regler för leverantorskvalificering
Del 5: Nya regler om anbudsutvardering
Del 6: Nya regler om europeisk preferens




Procentuell fördelning innebär också svårigheter. Är det antal avrop eller pengar? Antal avrop så kan den som är rankad 2a få avrop som är värd…
Metoder för utvärderingKommentar av Johan på Metoder för utvärdering