BAKGRUND
Nämnden för inköp och upphandling i Göteborgs kommun, ”Nämnden”, upphandlade ett ramavtal avseende öppenvård för barn, unga och familjer enligt 19 kap. lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.
En anbudsgivare, ”Bolaget”, uteslöts med stöd av en uteslutningsgrund i upphandlingsdokumenten, som innebar att anbudsgivare kunde uteslutas om företrädare eller nyckelpersoner i tidigare eller annan verksamhet varit ansvariga eller haft en nyckelroll där avtal hävts på grund av väsentligt avtalsbrott och grunden för hävningen var av sådan karaktär att den hade påverkan för den professionella trovärdigheten för den nu aktuella upphandlingen.
Nämnden hänvisade till att Region Skånes tidigare hade hävt ett avtal med ett annat bolag och framställt återkrav och vite med anledning av brister i uppdragets fullgörande. Detta bolags styrelse hade tre ledamöter gemensamt med Bolaget.
Bolaget ansökte om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle rättas på så sätt att Bolaget kvalificerades och att dess anbud skulle utvärderas. Bolaget anförde att det saknades stöd för uteslutning på grund av en annan juridisk persons brister och att Nämnden inte självständigt hade bedömt omständigheterna som låg till grund för hävningen.
Nämnden bestred ansökan och anförde att uteslutningsgrunden var tillåten enligt 19 kap. 17 § LOU. Nämnden gjorde även gällande att den självständigt hade bedömt bristerna bakom Region Skånes hävning som väsentliga avtalsbrott av betydelse för upphandlingen. Enligt Nämnden innebar de gemensamma ledamöternas ställning att bristerna kunde påverka Bolagets trovärdighet. Uteslutningen ansågs därtill proportionerlig och hindrades inte av en pågående tvist om hävningen.
RÄTTSLIG BEDÖMNING
Förvaltningsrätten
Förvaltningsrätten i Göteborg biföll ansökan om överprövning. Nämnden ansågs ha haft fog för uppfattningen att Region Skånes hävning grundats på ett väsentligt avtalsbrott. Domstolen bedömde dock att en annan juridisk persons eller dess företrädares brister inte kunde läggas till grund för uteslutning av Bolaget enligt 19 kap. 17 § LOU. Eftersom Bolaget riskerade att lida skada beslutades därför att upphandlingen skulle rättas.
Kammarrätten
Nämnden överklagade och anförde bland annat att förvaltningsrätten felaktigt tillämpat ett synsätt från det direktivstyrda regelverket. Kammarrätten konstaterade att ordalydelsen i 19 kap. 17 § LOU inte hindrar uteslutning på grund av en annan juridisk persons eller dess företrädares brister och att förarbetena ger stöd för ett större handlingsutrymme vid icke direktivstyrda upphandlingar. Uteslutningsgrunder måste dock anges tydligt i upphandlingsdokumenten och tillämpas i enlighet med de grundläggande principerna. Mot denna bakgrund bedömdes att Nämnden inte var förhindrad att tillämpa den aktuella uteslutningsgrunden.
Frågan var därefter om Nämnden gjort sannolikt att förutsättningarna för uteslutning var uppfyllda. Kammarrätten fäste vikt vid att Bolaget invänt att hävningen var obefogad och anfört flera omständigheter till stöd för detta. Nämnden hade varken i uteslutningsbeslutet eller under processen bemött dessa invändningar. Enligt Kammarrätten krävde proportionalitetsprincipen att Nämnden självständigt bedömde om hävningen var befogad och att Bolagets förklaringar även beaktades i den bedömningen. Utifrån vad som framkommit i målet bedömdes Nämnden inte ha tagit ställning till om förklaringarna var godtagbara. Nämnden kunde därför inte anses ha gjort någon egen prövning av hävningen. Mot denna bakgrund avslog Kammarrätten överklagandet.
ANALYS
Upphandlande organisationer har ett legitimt intresse av att genom uteslutning undvika leverantörer som inte är seriösa eller tillförlitliga. Samtidigt kan en hävning få konsekvenser för leverantörer till offentlig sektor långt utanför det enskilda avtalsförhållandet. Risken för framtida uteslutning kan påverka leverantörens agerande i en avtalstvist, exempelvis genom att leverantören accepterar eftergifter trots att den anser att motpartens krav är obefogade.
Kammarrättens dom är enligt vår uppfattning rimlig. Vid icke direktivstyrda upphandlingar har upphandlande organisationer större handlingsutrymme att utforma och tillämpa andra uteslutningsgrunder än de som anges i 13 kap. LOU. Kammarrättens uttalade dock att friheten att utforma uteslutningsgrunder enligt 19 kap. 17 § LOU inte innebär en frihet att tillämpa en sådan uteslutningsgrund utan individuell prövning. En tillämpning utan sådan prövning strider mot de grundläggande principerna, särskilt proportionalitetsprincipen. Kammarrätten avvisade även argumentet att HFD 2013 ref. 61 gav stöd för att en tidigare hävning utan vidare kan läggas till grund för uteslutning.
Enligt vår uppfattning bör domen även kunna ge visst stöd för motsvarande tillämpning vid uteslutning enligt 13 kap. LOU avseende kravet på självständig bedömning av tidigare brister och anbudsgivarens förklaringar. Det stöds bl.a. av att Kammarrätten hänvisar till EU-praxis. Av Kammarrättens dom följer att proportionalitetsprincipen kräver en individuell bedömning där det görs skillnad mellan att en hävning har skett och att det har funnits grund för den. Såvitt vi kan utläsa av domen är hänvisningen till en annan myndighets hävning otillräcklig när anbudsgivaren framfört konkreta invändningar mot att hävningen var befogad. Det kan i vart fall konstateras att avsaknaden av ett bemötande av Bolagets förklaringar innebar att Nämnden inte ansågs ha gjort någon egen prövning.
Sammanfattningsvis är domen enligt vår uppfattning korrekt och betydelsefull för uteslutningsreglernas räckvidd, även om den också belyser svårtillämpade frågor av praktisk betydelse. Vid tillämpning av 19 kap. 17 § LOU förbjuds inte uteslutningsgrunder som avser brister i andra verksamheter med gemensamma företrädare. Kammarrätten ger dock en tydlig signal om att bristerna måste bedömas individuellt i varje enskilt fall.
MÅL: Kammarrätten i Göteborgs dom den 27 oktober 2026 i mål nr 5201-26




Jag vill nog påstå att det inte är fråga om en "finjustering" när man föreslår att varje kontrakt som sluts efter avrop från ramavtal ska…
Nya regler om ramavtalKommentar av Charlotte Lilliestierna Ehrén på Nya regler om ramavtal