Nyhetsbrev
De senaste analyserna och kommentarerna kring upphandlingsjuridik, varje torsdag.
Prenumerera gratisLediga jobb
SENASTE KOMMENTARERNA
Björn
Hej Upphandlaren! Jag försöker bidra till en nyanserad diskussion och lyfta alternativa tankesätt. Jag upplever att upphandlingsrätten fungerar rätt dåligt och har aldrig pratat med…
Uteslutning och onormalt låga anbud Kommentar av Björn på Uteslutning och onormalt låga anbudBjörn
Det är ett intressant fall, men synes alldeles särskillt för att ha någon bredare rättstilläpning på bedömning av krav generellt. Det finns en robust praxis…
Kryss i rutan räckte – men vad krävs av myndigheten? Kommentar av Björn på Kryss i rutan räckte – men vad krävs av myndigheten?Upphandlare
Björn, jag får nog säga att jag tycker att ditt resonemang visar på en ganska förenklad bild av hur offentlig upphandling faktiskt fungerar. Du återkommer…
Uteslutning och onormalt låga anbud Kommentar av Upphandlare på Uteslutning och onormalt låga anbudSenior jur.
Björn, du skriver själv att problemet huvudsakligen ligger hos domstolarna och den praxis som vuxit fram. Samtidigt avslutar du med att upphandlarna ska sluta "skylla…
Den inte så offentliga upphandlingenKommentar av Senior jur. på Den inte så offentliga upphandlingen
Rättsfallsanalyser
Fler rättsfallsanalyser
Ämnen
AvtalsspärrBevisfrågorDokumentationEU-domstolenFörhandlat förfarandeFörkastande av anbudHyresundantagetHävning av avtalHögsta förvaltningsdomstolenKomplettering av anbudKravuppfyllelseKvalificeringLikabehandlingsprincipenObligatoriskt kravOnormalt lågt anbudOtillåten direktupphandlingProcessreglerProportionalitetRamavtalReferenserSekretess och offentlighetSkaderekvisitSkadeståndTidsfristTransparensprincipenTredje landUteslutningÄndring av avtal
EU-domstolen
EU-domstolen – det är den upphandlande myndigheten som avgör hur orimligt låga anbud ska identifieras
En leverantör krävde skadestånd av den upphandlande myndigheten EU-kommissionen och begärde också att få ta del av den vinnande leverantörens anbud. Tribunalens dom i målet överklagades till EU-domstolen, som efter att ha avvisat flera delar av överklagandet slog fast följande av intresse för tillämpningen av reglerna kring onormalt låga anbud. Eftersom det varken finns en definition av begreppet ”orimligt lågt anbud” eller regler för hur ett sådant anbud ska identifieras är det upp till den upphandlande myndigheten att välja metod. Metoden måste dock vara objektiv och inte diskriminerande. Inget hindrar upphandlande myndigheten att jämföra anbuden mot den i förfrågningsunderlaget förutsedda…EU-domstolen – fråga om tillämpliga upphandlingsregler i samband med anslutande till EU m.m.
EU-domstolen har meddelat en dom av begränsat principiellt upphandlingsrättsligt intresse, men som kan vara intressant inför en eventuell utvidgning av unionen. Målet rörde en upphandling som Rumänien genomfört i samband med sitt inträde i EU, där finansieringen erhållits först från Europeiska investeringsbanken (”EIB”) och sedan övertagits av EU-fonder. Upphandlingen av bygget av en motorväg, som annonserades 17 juli 2007, var utformad utifrån EIB:s upphandlingsregler om ”aktiviteter utanför unionen”. Vid en senare granskning av finansieringen ifrågasattes om rätt upphandlingsregler hade tillämpats, eller om gamla LOU-direktivet (2004/18) borde ha tillämpats. I sammanhanget lyftes att det i art. 15 c i direktiv 2004/18…EU-domstol – fråga om utrymmet för nationell tolkning av frivilliga uteslutningsgrunder
En provins i Italien upphandlade byggentreprenadtjänster. Under förfarandet framkom att det bolag som företrädde en anbudsgivande sammanslutning inte hade meddelat att en företrädare för bolaget, som var styrelseledamot och verkställande direktör, var föremål för rättsliga åtgärder på grund av brott. Efter att ha utrett frågan uteslöt provinsen bolaget, som invände att domen inte hade vunnit laga kraft vid tiden för deras intygande och att de därefter hade avlägsnat personen. Efter prövning i flera nationella instanser begärdes förhandsavgörande från EU-domstolen. Frågan i målet rörde art. 45.2 c och g samt art. 45.3 i direktiv 2004/18/EG i förhållande till nationell rätt, om…EU-domstolen – Uteslutning av två försäkringssyndikats anbud för att de undertecknats av samma generalagent, är inte förenlig med unionsrätten
En regional byrå upphandlade försäkringstjänster. Två syndikat som var medlemmar i Lloyd’s lämnade anbud som båda var undertecknade av ombudet för Lloyd’s generalagent i Italien. Byrån uteslöt de båda syndikaten med hänsyn till nationell lagstiftning som förbjuder att flera anbudsgivare med viss kontrollställning, eller viss annan koppling, till varandra deltar i samma upphandling. Lloyd’s generalagent överklagade uteslutningsbeslutet med framgång. Byrån uteslöt dock syndikaten på nytt och menade att anbuden härrörde från en och samma beslutande enhet, då de hade ingetts, formulerats och undertecknats av en och samma person. Generalagenten överklagade på nytt och menade att deras affärsmodell bestod i en…EU-domstolen – anbudsförfarande där samtliga godtagbara anbud medförde att anbudsgivaren upptogs i slutet system, i formen av en ”pool” där användare fritt kunde välja utförare, ansågs inte utgöra ett ”offentligt kontrakt”
Den finska myndigheten Landsbygdsverket inledde ett anbudsförfarande i syfte att ingå kontrakt om rådgivningstjänster inom ramen för Systemet för jordbruksrådgivning – Råd 2020, vilket inrättades med stöd av vissa EU-regler. Rådgivningen var tänkt att erbjudas jordbrukare som ingått miljöavtal om utbetalning av miljöersättning, vilka skulle kunna vända sig till valfri rådgivare inom systemet som sedan ersattes av Landsbygdsverket. I det första skedet av anbudsförfarandet fattades ett villkorligt tilldelningsbeslut, där samtliga anbudsgivare som uppfyllde minimikraven valdes ut. En rådgivare, som inte blev antagen eftersom hon inte hade kryssat i ”ja” avseende att ramavtalets villkor accepterades, ansökte om att få komplettera sitt…EU-domstolen – fråga om nationella regler, enligt vilka anbudsgivare mot sanktionsavgift kunde åtgärda ”väsentliga fel” i anbudet, var förenliga med unionsrätten
Enligt Italiens motsvarighet till LOU ska en anbudsgivare som inte lämnat in vissa uppgifter och/eller andra försäkringar, eller som lämnat bristfälliga uppgifter, beläggas med en sanktionsavgift vid komplettering. Avgiftens storlek ska meddelas på förhand i upphandlingsdokumenten och måste vara mellan en tusendel och en hundradel av kontraktets värde, dock maximalt 50 000 euro. Anbudsgivaren ska ges en frist att åtgärda bristerna, men om de inte är väsentliga ska myndigheten inte kräva att de avhjälps och heller inte kräva sanktionsavgift. I två mål från italienska domstolar aktualiserades frågan om denna regel är förenlig med EU-rätten, framförallt Direktiv 2004/18/EG:s art. 51, om komplettering…EU-domstolen – åberopande av väsentliga säkerhetsintressen inte nog för att undanta kontraktstilldelning från upphandlingsförfarande
EU-kommissionen väckte talan om fördragsbrott mot Österrike med anledning av att landet underlåtit att tillämpa fördragen och upphandlingsdirektiven vid tilldelning av tjänstekontrakt för pass försedda med datachip, identitetskort, uppehållstillstånd, körkort samt pyrotekniktillstånd. I stället hade en enda österrikisk leverantör getts ensamrätt och upphandlande myndigheter var enligt nationella bestämmelser skyldiga att direkttilldela denna leverantör. Österrike anförde att det var motiverat med hänsyn till statssäkerhet och sekretess. Kommissionen invände att det uppskattade värdet av kontrakten översteg tröskelvärdena och att de undantag som Österrike åberopat (art. 4.2 i 1992 års LOU-direktiv respektive art. 14 i 2004 års LOU-direktiv) skulle tolkas strikt. Dessa artiklar…
I sista stycket ges upphandlande myndighet rådet att förlänga anbudens giltighetstid. Domen kan annars läsas som att myndigheten ska teckna avtal trots att giltighetstiden gått…
Utgången anbudstid ger inte rätt att avbryta Kommentar av Markus på Utgången anbudstid ger inte rätt att avbryta