Lagbok
Mindre papper och mer IT framöver. Foto: Patrik Svedberg.

Så ska domstolarna hinna ikapp

En allt tuffare ekonomisk situation vid många domstolar gör att handläggningstiderna riskerar att öka. Digital kommunikation har potential att effektivisera arbetet samtidigt som regeringen aviserar resursförstärkningar.


Nyligen larmade Svea hovrätt om att man nått kapacitetstaket, något som riskerar att innebära länge väntan på dom i vissa ärenden. Fler domstolar har liknande utmaningar.

Enligt Anders Perklev, hovrättspresident vid Svea hovrätt, behövs ett omedelbart tillskott av resurser. På sikt vill han även se förändringar av lagstiftningen i syfte att effektivisera domstolsprocessen.

Han ser ut att bli bönhörd. För att öka tryggheten föreslår regeringen satsningar på rättsväsendet i höstbudgeten som i sin helhet offentliggörs den 18 september. Även om domstolarna inte alls får så mycket som önskat tillförs cirka 280 miljoner kronor under 2020. Totalt handlar det om en miljard kronor fram till år 2022.

Justeringar i lagstifningen är också på väg. Justitiedepartementets promemoria Ds 2019:18 innehåller flera sådana förslag som bäddar för digital kommunikation i domstolsprocesser.

Det noteras att ökad digitalisering av domstolarnas mål- och ärendehantering ger goda möjligheter att effektivisera verksamheten, stärka rättssäkerheten och ge god service till medborgarna.

För att digitaliseringens möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut bör all skriftlig kommunikation i domstolsprocesser kunna ske i digital form. Processrättsliga formkrav som hindrar digital kommunikation behöver därför anpassas eller tas bort.

I promemorian lämnas förslag till författningsändringar som syftar till att möjliggöra eller underlätta digital kommunikation. Rent praktiskt handlar det exempelvis om att stämningsansökan i tvistemål och andra ansökningar enligt rättegångsbalken ska få göras digitalt genom elektronisk underskrift.

Vidare ska domstolsärenden få inledas digitalt, till exempel genom e-post. Rättegångsfullmakter ska få utfärdas i digital form. Det ska införas enhetliga och teknikneutrala regler om bekräftelse av handlingar och handlingars ankomstdag.

Promemorian är just nu ute på remiss. Svaren ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 13 november. Författningsändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2021.


Kommentatorerna ansvarar för sina egna inlägg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *