Det är bra att politiker använder offentlig upphandling för att nå politiska mål. Det är sätt att använda kraften i offentlig köpkraft och gör att upphandling hamnar högre på den politiska dagordningen. Det behövs.
Politikerna får bara inte glömma att det gäller att också följa upp krav. Krav utan uppföljning blir slag i luften.
Så, kära politiker, använd gärna offentlig upphandling för att nå era mål, men se till att upphandlarna har de resurser som behövs för att följa upp kraven ni vill att de ska ställa.
Nivån på uppföljning varierar kraftigt mellan olika verksamheter. Vissa har kommit en bra bit på vägen, medan andra inte gör någon systematisk uppföljning alls. Men hittills har jag inte träffat en enda upphandlingschef som är nöjd med nivån på uppföljningen av avtalen. Även hos de bästa finns mycket kvar att göra.
Det som framför allt saknas är personal. Att följa upp är tidskrävande och det behövs helt enkelt fler händer och hjärnor på inköpsavdelningen. Hos många behövs också ett bättre systemstöd. För den ekonomiska uppföljningen är inte Excel och filer från leverantörsreskontran den mest effektiva lösningen.
Mer personal och it-stöd kostar pengar, vilket alltid brukar vara ett problem. Men så behöver det inte vara här. Uppföljning blir lätt en satsning som finansierar sig själv. Det finns så många exempel där en ny avtalscontroller efter några månader på jobbet har sparat in sin årslön.
För varje nytt politiskt krav som upphandling ska lösa krävs det öronmärkta resurser för uppföljning.
Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Håller helt med, i de kontrakt vi hjälper kommuner att följa upp har över hälften av objekten allvarliga avvikelser. Om avvikelserna är kopplade till viten så lönar det sig fort.