Vet du vem du gör affärer med?

Det är särskilt viktigt för offentliga organisationer att säkerställa att våra gemensamma resurser går till rätt saker och till rätt företag. Att gemensamma medel hamnar i fickorna på kriminella eller oseriösa aktörer är naturligtvis något som behöver förhindras.

Det bästa vore givetvis om det inte alls gjordes affärer med sådana aktörer. Många är de myndighetsgemensamma satsningar som numera sker för att motverka arbetslivskriminalitet i Sverige, men de enskilda upphandlande organisationerna har också en viktig roll att fylla här.

Jag har sett att flera kommuner och regioner antar program för att bidra till att minska korruption och arbetslivskriminalitet. Utmärkt – det behövs!

Upphandlande organisationer ska vara en förebild som avtalspart. Här behöver organisationerna vara aktiva i upphandlingsskedet och både ställa och följa upp krav på anbudsgivarna.

Att ställa frågor och träffa leverantörerna är ett bra sätt att få veta mer än vad som framgår av anbuds- och avtalshandlingarna. Att i avtalet tydliggöra att man ska godkänna, eller i vart fall informeras om, ägarbyten eller underleverantörer är ytterligare ett verktyg för att få möjlighet att agera vid exempelvis en omstrukturering hos leverantören.

När avtal väl har ingåtts är uppföljning A och O. Att fortsätta ställa frågor om sådant som är viktigt som köpare tydliggör också för leverantören var fokus i affären ligger. Vår senaste undersökning om näringslivet och offentlig upphandling som presenteras i Nationella upphandlingsrapporten visar tydligt att företagen själva vill se mer uppföljning.

De exempel på fusk som uppdagats inom exempelvis byggbranschen, med assistansersättning och inom transportnäringen behöver vi få bukt med. Jag hoppas att ett nytt perspektiv inom social hållbarhet kommer att sprida sig och att vi inte längre accepterar att pengar används felaktigt på bekostnad av människors arbetsvillkor, liv och hälsa.

Nya regler ställer också krav på att följa både ägarled och underleverantörer. Vi behöver ha koll på vilka som investerar i bland annat vår infrastruktur, såväl den fysiska som digitala. Den stora mängden seriösa företag kommer att behöva vara transparenta och aktiva för att säkerställa att köparen känner sig trygg i affären.

Även för företagen själva blir det viktigt att veta vem de gör affärer med. Dels för att trygga säkerheten i den egna verksamheten, dels för att köparna kommer att ställa krav på fler bevis på att verksamheten bedrivs på ett korrekt sätt. Seriösa företag kommer därför själva att behöva undersöka sina leveranskedjor och underleverantörer.

Men hur ska vi hitta det som inte syns? Det som inte går att se, varken i svenska eller utländska register? Det som ingen leverantör visar upp? Här krävs nog ett mått av misstänksamhet mot alltför innovativa företagskonstruktioner, märkliga affärsupplägg och onormalt låga priser.

Om något låter för bra för att vara sant, så är det ofta det. Förutom misstänksamheten krävs också goda relationer och att köpare och säljare möts och lär känna varandra.

Hur kan upphandlande organisationer och leverantörer då göra för att bevara en mer långsiktig och seriös affärsrelation? Att ingå partnerskap är en möjlig lösning för många företag som är svårare för de offentliga köparna. Därför är det särskilt viktigt, också för offentlig sektor, att leverantörsmarknaden tar stort ansvar för att säkerställa seriositet i alla led.

Flera goda exempel finns på detta, men det tar tid och kostar också pengar. Branschorganisationerna har här en särskild roll att spela och kan arbeta med frågorna även på systemnivå. Vi på Upphandlingsmyndigheten gör gärna gemensam sak med de organisationer som vill driva dessa frågor!

Ann Eva Askensten
avdelningschef för Hållbara offentliga affärer
Upphandlingsmyndigheten