Syftet med lagen om valfrihetssystem är att ge den enskilde valfrihet och även öka konkurrensen bland utförarna. Till de tjänster som omfattas av LOV här exempelvis om exempelvis äldreomsorg, insatser till personer med funktionsnedsättning och primärvård.
Enligt lagen måste ett ickevalsalternativ erbjudas de brukare som inte kan, eller vill, välja leverantör i valfrihetssystemet. För att en upphandlingssituation inte ska uppkomma är det avgörande att den upphandlande myndigheten då inte gör något urval bland de anslutna leverantörerna.
Det framgår av ett nytt ställningstagande från Konkurrensverket.
Verkets slutsats är att något urval av leverantörer i valfrihetssystemet inte behöver utföras av den upphandlande myndigheten om den enskilde får tjänsten utförd genom myndighetens egen verksamhet eller genom en leverantör som upphandlats separat.
Konkurrensverket utgår från 2014 års upphandlingsdirektiv. Direktiv och avgöranden från EU-domstolen säger att den upphandlande myndighetens urval av ett anbud är ett grundläggande kriterium för offentlig upphandling.
Detta är Konkurrensverkets tredje ställningstagande. I det första slogs fast att statliga myndigheter inte är skyldiga att tillämpa upphandlingslagstiftningen vid anskaffningar från varandra. Därefter konstaterades att upphandlande myndighet som är part i ett ramavtal är skyldig att ange den totala kvantitet och det högsta belopp som ramavtalet omfattar.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer