Malin Rönnblom, Konkurrensverket.

Spöken kvar och blickar mot Danmark

Bristande avtalsuppföljning och onormalt låga anbud fortsätter att spöka för landets upphandlare. Och den danska modellen med servicecertifikat för leverantörer kan bli aktuell i Sverige.

Det framgår av en rapport från Konkurrensverket om korruption och osund konkurrens i offentlig upphandling som bygger på att 660 upphandlare fått tycka till

-Konkurrensverket är väldigt tacksam över att så många upphandlare svarade på vår enkät. Vi hade inte förväntat oss den responsen och drar slutsatsen att frågor om korruption och osund konkurrens i offentlig upphandling engagerar upphandlare, konstaterar projektledaren Malin Rönnblom.

Upphandlarenkäten – som kan jämföras med en liknande undersökning 2013 – kan ligga till grund för olika frågor som Konkurrensverket väljer att driva.

Ett område där förändringar kan bli aktuella relativt snabbt är att förenkla rutinerna för att kontrollera leverantörer.

Den danska modellen med servicecertifikat kan bli förebild för en motsvarande form av så kallad one stop-shop i Sverige.

I Danmark har en särskild myndighet ansvar för att handlägga certifikat som bygger på inhämtning av uppgifter från flera myndigheter som Polisen och Skatteverket.

Dokumentet kan sedan utgöra bevis i en upphandling för att ett företag inte omfattas av de obligatoriska uteslutningsgrunderna.

Lätt för leverantörer att lämna in bevis och lätt för de upphandlande myndigheterna att genomföra kontroller, summerar Konkurrensverket i korruptionsrapporten.

-Några upphandlare har påtalat att de fungerar bättre med kontroll av leverantörer i andra länder än i Sverige. I första skedet tänker vi lyfta frågan om det är genomförbart med ett liknande system som den danska modellen med servicecertifikat med andra myndigheter. Sedan får vi utvärdera frågan vidare, säger Malin Rönnblom.

Flera kända problem återkommer i rapporten. Ett av dessa är avtalsuppföljning där upphandlare överlag ger en bild av att den delen inte prioriteras tillräckligt inom organisationen, trots att korruption oftast uppstår vid avtalsförvaltningen efter avklarad upphandling.

Ett annat område är möjligheterna att agera vid det som många upphandlare ser som onormalt låga anbud.

-Det är uppenbart att upphandlare ser problem med reglerna om onormalt låga anbud och att utvecklingen inom rättspraxis gör det svårare för upphandlare att agera mot sådana anbud. Det är väldigt tråkigt och någonting som Konkurrensverket i egenskap av tillsynsmyndighet ska fortsätta belysa, säger Malin Rönnblolm.

– Från upphandlarhåll upplever man ofta att om man misstänker att ett anbud är onormalt lågt, och att man kommer att få problem med leveranserna i de fall man ingår ett avtal, har man ett begränsat utrymme att agera. Leverantörer har lärt sig hur de ska formulera sig för att få rätt vid domstolsprövning. Det är många upphandlare som beskrivit det här problemet.

69 procent som svarat på enkäten har angett att bättre kunskap för att upptäcka tecken på anbudskarteller behövs.

30 procent har svarat att de någon gång uppmärksammat konkurrensbegränsande samverkan. Bygg och entreprenad fortsätter att vara ett sorgebarn på området med 55 procent av de upphandlare som svarat som sett tecken på sådana begränsningar.

Av korruptionsrisker har flest upphandlare – 26 procent – angett släkt- eller vänskapsband mellan anställda och anbudsgivare som ett problem.

Kommentatorerna ansvarar för sina egna inlägg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *