Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 3 nov 2026 • Stockholm
    • Praxisdagen • 24 nov 2026 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Tillsynsbeslut gick inte att överklaga

RättsfallsanalysKammarrätten i Stockholm konstaterar att Konkurrensverkets tillsynsbeslut inte var överklagbart. Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Amanda Bos Ekman, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

| 2023-05-08
Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Amanda Bos Ekman, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
Konkurrensverkets tillsynsbeslut var inte överklagbart eftersom beslutet inte medförde några faktiska effekter för den upphandlande myndigheten.

Fakta i målet
Konkurrensverket fann i ett tillsynsbeslut 2021 att Domstolsverket genomfört en otillåten direktupphandling genom att ingå ett samarbetsavtal med ett företag som gällde projektering och uppförande av en ny domstolsbyggnad i Jönköping. Domstolsbyggnaden skulle därefter hyras av Domstolsverket.

Beslutet överklagades till förvaltningsrätten, som instämde med Konkurrensverket och avslog överklagandet. Domstolsverket överklagade domen.

Domstolens bedömning
Kammarrätten konstaterade att LOU inte innehåller någon bestämmelse som anger att ett tillsynsbeslut kan överklagas. Beslutets överklagbarhet får därför i stället bedömas med utgångspunkt i allmänna förvaltningsrättsliga principer med ledning av 41 § förvaltningslagen.

Enligt 41 § förvaltningslagen får ett beslut överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt.

För att ett ställningstagande ska kunna anses vara ett förvaltningsbeslut krävs att ställningstagandet innefattar ett uttalande genom vilket myndigheten vill påverka förvaltningsorgans eller enskildas handlande. Beslutet ska alltså vara avsett att vara handlingsdirigerande. Beslutet måste även ha påvisbara effekter av någorlunda kvalificerat slag för att det ska vara överklagbart.

Kammarrätten fann att Konkurrensverkets beslut innehåller ett ställningstagande som medför att beslutet är att se som ett förvaltningsbeslut. För att tillsynsbeslutet ska vara överklagbart krävs därtill att dess effekter är av tillräckligt kvalificerat slag.

Kammarrätten konstaterade att tillsynsbeslutet varken innehåller något förbud, föreläggande, eller någon annan sanktion kopplad till beslutet. Beslutet innehåller inte heller något krav på åtgärder från Domstolsverkets sida.

Gällande Konkurrensverkets invändning om att en tidigare förseelse kan medföra en högre upphandlingsskadeavgift vid upprepade otillåtna upphandlingar konstaterade kammarrätten att domstolarna inte är bundna vid bedömningen i tidigare tillsynsbeslut.

Kammarrätten ansåg sammantaget att Konkurrensverkets tillsynsbeslut inte kan sägas ha medfört eller varit ägnat att medföra sådana faktiska effekter att det påverkade Domstolsverkets situation på ett sådant sätt att tillsynsbeslutet var överklagbart. Kammarrätten ansåg därmed att förvaltningsrätten inte borde ha prövat överklagandet och upphävde därför förvaltningsrättens dom.

Analys
Överklagbarheten av Konkurrensverkets tillsynsbeslut har tidigare prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i rättsfallet HFD 2018 ref. 71. I det målet ansågs Konkurrensverkets beslut vara överklagbart, detta eftersom Konkurrensverket hade utformat tillsynsbeslutet som ett förbud.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade emellertid att Konkurrensverket hade agerat utanför sin kompetens. Konkurrensverket har nämligen inte befogenhet att meddela förbud. Tillsynsbeslutet undanröjdes därför av Högsta förvaltningsdomstolen.

Det nu aktuella tillsynsbeslutet hade Konkurrensverket inte utformat som ett förbud. Detta verkar emellertid i sin tur ha medfört att tillsynsbeslutet inte längre är överklagbart. Om kammarrättens avgörande står sig kan det alltså innebära att Konkurrensverkets tillsynsbeslut – som de numera är utformade – generellt inte går att överklaga.

Att fortsätta att meddela tillsynsbeslut, som inte går att ifrågasätta i domstol av den utpekade myndigheten, måste anses vara djupt problematiskt. Den utpekade upphandlande myndigheten har då inga möjligheter att rentvå sig genom en oberoende prövning.

Kammarrättens avgörande kan därför mycket väl vara början på slutet för Konkurrensverkets tillsynsbeslut.

Kammarrätten i Stockholms dom den 17 april 2023 i mål nummer 803-23.

Juristpanelen

Läs mer: KonkurrensverketProcessreglerRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Vaxholms stad söker upphandlare

Senior upphandlare inom entreprenad – Telge Inköp

Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckviddProportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV 
Koncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandlingKoncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandling
Tilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rättenTilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rätten
Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”
Leverantör som inte uppfyllt obligatoriskt krav skulle utvärderasLeverantör som inte uppfyllt obligatoriskt krav skulle utvärderas

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Björn : Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
Men utlämning av allmän handling eller upphandlingshandling utgör inte myndighetsutövning trots att rättigheten framgår av svensk lag. Har jag missförstått…
Upphandlare : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Det här citatet stämmer nog rätt bra för att beskriva verkligheten (tyvärr): "Som domskälen nu kan läsas närmar sig ribban…
David Sundgren : Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
Ja, överskottsinformation i ett anbud ska väl aldrig kunna fälla anbudet om det inte är fråga om några särskilt speciella…
Torsten : Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
Bra dom som ändrar tidigare praxis. Det är förstås orimligt att ovidkommande information på fel språk ska fälla ett i…
Cahyaeka : Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
Det här är ett mycket klargörande förslag som underlättar för både myndigheter och leverantörer, men hur säkerställer vi att detta…
Josef Dadoun : Leverantör som inte uppfyllt obligatoriskt krav skulle utvärderas
Tvärtom mot vad FR resonerar bör kontaktuppgifter till representanter väga tungt som obligatoriska krav för ett anbud, eftersom sådana krav…
Eka Nurcahyaningsih : Koncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandling
Detta är ett mycket välkommet förtydligande från EU-domstolen, men hur kommer det att påverka befintliga samarbeten mellan kommunala bolag i…
Björn : Tilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rätten
Är inte detta en helomvändning gällande möjligheten att kravställa kollektivavtal i personalintensiva branscher? Om det är tillåtet att använda tilldelningskriterier…
Caroline : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Jag tänker att det som myndighet gäller att göra jobbet i förhand istället i efterhand. Nämligen att redan i upphandlingsdokumentet…
Caroline : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Monica, Interna referenser kan ju användas på andra sätt än att göra sig av med en oönskad anbudsgivare. Exempelvis kanske…

Senaste inläggen

  • Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
  • Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
  • Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
  • Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV 
  • Koncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandling
  • Tilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rätten
  • Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”
  • Leverantör som inte uppfyllt obligatoriskt krav skulle utvärderas
  • Utgånget anbud kunde återuppväckas
  • Bristande dokumentation vid intervjubaserad utvärdering
  • Upphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdet
  • Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
  • Ingen preskription för successiva avtalsändringar
  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 nov
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 nov
  • Robusta IT-avtal | 17 nov
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 18 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | 25 nov
  • Dialogförfaranden | 26 nov
  • LOU på två dagar | 2-3 dec 2026