Sammanfattning
Information i ett upphandlingsverktyg anses utgöra en del av upphandlingsdokumenten när verktyget ger tillgång till dokument som en myndighet använder för att beskriva eller fastställa innehållet i upphandlingen. Även tekniskt genererade meddelanden i ett elektroniskt upphandlingsverktyg är därmed en del av upphandlingsdokumentet.
Fakta i målet
Jönköpings kommun med flera genomförde en gemensam upphandling av en tjänstekoncession rörande parkering samt laddning av elfordon.
I upphandlingsdokumenten angavs inget obligatoriskt krav på att negativa priser inte fick offereras. Offererade priser skulle anges dels i en prisbilaga, dels via ett elektroniskt upphandlingsverktyg i vilken det fanns ett fält för att fylla i totalt utvärderingspris. Om en anbudsgivare försökte fylla i ett negativt utvärderingspris i upphandlingsverktyget genererade verktyget ett meddelande som angett ”Negativa siffror är inte tillåtna”.
Mobill Scandinavia, som lämnat in ett anbud med negativa priser genom den separata prisbilagan, tilldelades kontrakt.
En annan leverantör, som placerats på plats nr 2, ansökte om överprövning och yrkade att upphandlingen rättas på så sätt att anbudet från Mobill inte skulle beaktas, alternativt att upphandlingen skulle göras om. Leverantören hade inte offererat negativa priser.
Förvaltningsrätten avslog ansökan om överprövning, eftersom förvaltningsrätten ansåg att det inte visat att upphandlingsdokumentet innehållit ett förbud mot negativ prissättning.
Leverantören överklagade domen till Kammarrätten i Jönköping.
Domstolens bedömning
Kammarrätten konstaterade att med upphandlingsdokument avses varje dokument som en upphandlande myndighet eller enhet använder för att beskriva eller fastställa innehållet i upphandlingen av koncessionen.
Domstolen konstaterades att artikel 5.12 i det bakomliggande direktivet 2014/23/EU om tilldelning av koncessioner definierar upphandlingsdokument som alla dokument som utarbetas av den upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten. Det gäller även dokument som myndigheten hänvisar till för att beskriva eller fastställa innehållet i koncessionen eller förfarandet inbegripet koncessionsmeddelandet, de tekniska kraven och funktionskraven, förslag till koncessionsvillkor, format för de handlingar som ska lämnas in av anbudsgivare, upplysningar om allmänt tillämpliga skyldigheter samt eventuella kompletterande handlingar.
Kammarrätten fann därmed att information som tillhandahålls i ett upphandlingsverktyg är att anse som del av upphandlingsdokumentet. Det tekniskt genererade meddelandet om att negativa siffror inte tillåts var därför att se som ett tydligt obligatoriskt krav i upphandlingen som anbudsgivarna har haft att rätta sig efter vid utformningen av sina anbud.
Genom att trots detta anta Mobills anbud bröt myndigheten mot likabehandlingsprincipen.
Leverantören, vars anbud placerades på andraplats i utvärderingen, ansågs ha lidit skada av den upphandlande myndighetens överträdelse.
Kammarrätten ansåg därför att det fanns skäl att ingripa mot den aktuella upphandlingen. Eftersom överträdelsen skett i upphandlingens anbudsfas beslutade kammarrätten att förordna om rättelse på så sätt att en ny anbudsprövning skulle göras, vid vilken Mobills anbud skulle förkastas.
Analys
Målet rör en tillämpning av LUK, men antas ha betydelse även för tolkningen av upphandlingsdokument enligt LOU, LUFS och LUF.
Kammarrättens tolkning av vad som avses med upphandlingsdokument utgår från ordalydelsen i LUK 1 kap. 14 § och artikel 5.12 i direktiv 2014/23/EU om tilldelning av koncessioner. Utifrån dessa bestämmelser framgår att upphandlingsdokument ska tolkas brett och omfatta alla dokument där koncessionens innehåll beskrivs eller fastställs.
Utifrån avgörandet framgår att en leverantör kan utgå från att uppgifter som tillhandahålls i eller framkommer av ett upphandlingsverktyg är att anse som obligatoriska krav. Även tekniska meddelanden som inte lagts in av den upphandlande myndigheten blir därmed en del av upphandlingens kravställning.
Att som den upphandlande myndigheten hänvisa till att ett upphandlingsverktyg har utformats av tredje part, och att upphandlingsverktyget uppvisar krav som inte återfinns i upphandlingsdokumentet, är alltså inte tillräckligt för att säkerställa att en uppgift som framgår av upphandlingsverktyget inte är att anse som ett obligatoriskt krav.
En upphandlande myndighet bör därför noga se till att eventuella uppgifter som framgår av ett upphandlingsverktyg inte står i strid med de krav som myndigheten ställer i upphandlingen.
Målnummer och domstol
Kammarrätten i Jönköpings dom den 20 november 2023 i mål nr 1926-23.
Juristpanelen
