Cookies på Inköpsrådet

Vi har bara ett fåtal cookies och delar inte informationen från dem med andra företag. Med ditt samtycke räknar vi unika besökare och styr hur ofta samma annons visas. Du kan ändra ditt val när som helst under Cookieinställningar längst ned på sidan. Så använder vi cookies

Cookieinställningar

Välj vilka cookies du godkänner. Nödvändiga cookies behövs för att webbplatsen ska fungera. Övriga används bara om du slår på dem. Så använder vi cookies. Läs mer i vår integritetspolicy.

Krävs för att webbplatsen ska fungera, till exempel för att komma ihåg ditt cookieval och för inloggning. Kan inte stängas av. Alltid på.

Visa cookies
CookieFrånSyfteLagras
u24_samtyckeInköpsrådetSparar ditt cookieval.12 månader
wordpress_logged_in_*, wordpress_sec_*, wordpress_test_cookieInköpsrådet (WordPress)Inloggning. Sätts bara för redaktionen.Sessionen eller 14 dagar
wp-settings-*, wp-settings-time-*Inköpsrådet (WordPress)Redaktionens inställningar i administrationen.12 månader
comment_author_*Inköpsrådet (WordPress)Fyller i namn och e-post nästa gång du kommenterar. Sätts bara om du själv kryssar i det.12 månader

Hjälper oss att förstå hur webbplatsen används, till exempel hur många som läser en artikel. Uppgifterna sammanställs och används inte för att identifiera dig.

Visa cookies
CookieFrånSyfteLagras
_koko_analytics_pages_viewedInköpsrådet (Koko Analytics, data lämnar inte vår server)Skiljer nya besökare från återkommande under dagen. Utan samtycke räknas sidvisningar ändå, men utan cookie.Till midnatt samma dag

Används för att styra hur ofta samma annons visas och för att visa annonser som passar besöket.

Visa cookies
CookieFrånSyfteLagras
advanced_ads_page_impressionsInköpsrådet (Advanced Ads)Räknar hur många sidor du har sett, så att samma annons inte visas för ofta.13 månader
advanced_ads_pro_visitor_referrerInköpsrådet (Advanced Ads)Kommer ihåg vilken webbplats du kom ifrån första gången, för att välja annons.12 månader

Så använder Inköpsrådet cookies

Vi använder så få cookies som möjligt, och vi delar inte informationen från dem med andra företag.

Utan ditt samtycke

Säger du nej sparas bara en enda cookie i din webbläsare: den som kommer ihåg ditt val. Vi räknar ändå hur många gånger varje sida läses, men utan cookie och utan att kunna känna igen dig.

Med ditt samtycke

Godkänner du alla cookies tillkommer tre cookies:

  • _koko_analytics_pages_viewed – Skiljer nya besökare från återkommande under dagen. Sparas till midnatt samma dag.
  • advanced_ads_page_impressions – Räknar hur många sidor du har sett, så att samma annons inte visas för ofta. Sparas i 13 månader.
  • advanced_ads_pro_visitor_referrer – Kommer ihåg vilken webbplats du kom ifrån första gången, för att välja annons. Sparas i 12 månader.

Ingenting delas med andra

Statistiken räknas på Inköpsrådets egen server och lämnar den aldrig. Vi använder inte Google Analytics, Facebook-pixlar eller andra tjänster som följer dig mellan webbplatser, och vi säljer inte och lämnar inte ut något som våra cookies samlar in.

Vissa annonser hämtas från annonsverktyget BannerBoo, som räknar hur många gånger annonsen visas och klickas åt annonsören. Inga cookies från BannerBoo sparas i din webbläsare, och annonsören får bara veta hur många som sett annonsen.

Videor och kartor från andra

Vissa artiklar och platsannonser innehåller videor eller kartor från andra tjänster, till exempel YouTube. De hämtas först när du klickar på dem. Då kan tjänsten sätta egna cookies, enligt sina egna villkor.

Du kan ändra ditt val när som helst under Cookieinställningar. Hur vi hanterar personuppgifter i övrigt står i vår integritetspolicy.

Öppnas i en ny flik

Nyhetsbrev

De senaste analyserna och kommentarerna kring upphandlingsjuridik, varje torsdag.

Prenumerera gratis

Lediga jobb

SENASTE KOMMENTARERNA

Björn

Hej Upphandlaren! Jag försöker bidra till en nyanserad diskussion och lyfta alternativa tankesätt. Jag upplever att upphandlingsrätten fungerar rätt dåligt och har aldrig pratat med…

Uteslutning och onormalt låga anbud Kommentar av Björn på Uteslutning och onormalt låga anbud 
Björn

Det är ett intressant fall, men synes alldeles särskillt för att ha någon bredare rättstilläpning på bedömning av krav generellt. Det finns en robust praxis…

Kryss i rutan räckte – men vad krävs av myndigheten? Kommentar av Björn på Kryss i rutan räckte – men vad krävs av myndigheten? 
Upphandlare

Björn, jag får nog säga att jag tycker att ditt resonemang visar på en ganska förenklad bild av hur offentlig upphandling faktiskt fungerar. Du återkommer…

Uteslutning och onormalt låga anbud Kommentar av Upphandlare på Uteslutning och onormalt låga anbud 
Senior jur.

Björn, du skriver själv att problemet huvudsakligen ligger hos domstolarna och den praxis som vuxit fram. Samtidigt avslutar du med att upphandlarna ska sluta "skylla…

Den inte så offentliga upphandlingenKommentar av Senior jur. på Den inte så offentliga upphandlingen
Björn

Det är viktigt att det finns fungerande verktyg inom offentlig upphandling för att stänga ute oseriösa aktörer. Jag tycker dock att det som framgår av…

Uteslutning och onormalt låga anbud Kommentar av Björn på Uteslutning och onormalt låga anbud 
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Rättsfallsanalyser

Fler rättsfallsanalyser
ANNONS FRÅN INKÖPSRÅDET

Navigera i rättspraxis inom upphandling

2026 års upplaga av Praxisdagen närmar sig – konferensen för dig som vill ha hjälp med att tolka rättspraxis inom offentlig upphandling. Möt upphandlingsjurister som analyserar de senaste domarna och hjälper dig att navigera i dagens föränderliga värld. Konferensen arrangeras i Stockholm den 3 november och i Göteborg den 24 november.

KPD kontra FF – olika utgångspunkter

Expertkommentar Det finns stora fördelar med att förhandla eftersom köpare och säljare då kan mötas i en gemensam överenskommelse. Men det är också viktigt att ha en dialog, ibland kanske viktigare. Många upphandlare är särskilt intresserade av dialogen och nyfikna på vad som kan förhandlas, skriver Inköpsrådets expert Petra Rantzow.
Petra Rantzow
Petra Rantzow är en av Inköpsrådets experter.

Konkurrenspräglad dialog kommer ofta upp som samtalsämne men många känner en osäkerhet kring vad som är dess fördel eller nackdel.

Eftersom jag fokuserar på möjligheten till förhandling för upphandlande myndighet så har jag benat ut vad som skiljer en konkurrenspräglad dialog och ett förhandlat förfarande med föregående annonsering.

Det är främst utgångspunkten som skiljer sig. Båda två förfaranden startar likadant med en ansökansfas, fas 1, där ingen förhandling sker, med kvalificering och eventuellt urval.

I en konkurrenspräglad dialog övergår det sedan till en dialog vilken syftar till att tillsammans ta fram lösningar som möter beställarens behov. Upphandlingsunderlag för fas 2 tas fram vid dialogformen. Dialog sker fortsatt fram till att upphandlande myndighet funnit den eller de lösningar som tillgodoser dess behov, förhandling förekommer inte.

Upphandlande myndighet kan successivt utesluta lösningar som inte matchar behovet. Upphandlande myndighet annonserar sedan fas 2. De deltagande anbudssökandena lämnar därefter slutliga anbud i upphandlingen.

Utrymmet för förhandling är ringa efter att slutliga anbud är inlämnade. En anbudsgivare kan klarlägga, precisera och optimera sitt slutliga anbud. Av förarbetena framgår att en optimering av anbud innebär att slutliga anbudet får ändras materiellt.

Förhandling i detta skede är inte att förändra innehållet i anbudet utan får endast användas i syfte att bekräfta villkoren i anbudet. Förhandlingen får inte leda till att väsentliga aspekter i anbudet eller upphandlingen ändras i sak eller riskerar att snedvrida konkurrensen eller orsaka diskriminering. Detta innebär att det inte finns utrymme för några egentliga förändringar i anbudet.

Om vi jämför det med förhandlat förfarande med föregående annonsering.

Starten är som sagt densamma, en ansökan lämnas in i fas 1. Efter kvalificering och eventuellt urval av ansökanden annonserar upphandlande myndighet fas 2, kravställan för leveransen. Efter det startar dialog och eventuell förhandling. Enligt förarbetena får förhandlingarna avse alla aspekter av de aktuella varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna, innefattande till exempel kvalitet, kvantiteter, handelsklausuler samt sociala, miljömässiga och innovativa egenskaper.

Förhandlingen ska avse förbättringar i anbuden och får inte avse minimikraven och tilldelningskriterier. Förbättringen kan avse en anpassning av det redan offererade föremålet för upphandlingen eller ett byte av föremålet så länge båda föremålen uppfyller kraven och att de grundläggande principerna iakttas. Förhandling kan avse pris eller kvalitet.

Förhandlingarna får delas upp i successiva steg för att minska antalet anbud. Anbudsgivare ska lämna in slutliga anbud i upphandlingen efter genomförda förhandlingar och kan då korrigera sitt tidigare inlämnade preliminära anbud (ursprungliga anbud). De slutgiltiga anbuden får inte vara föremål för förhandling.

Jag tänker oftast i bilder så jag har ritat två flödesskisser för att få klarhet (i mitt huvud i alla fall). Det är alltså ganska stora skillnader mellan dessa två förfaranden. Båda kan uppnå tänkt syfte, då dessa lämpar sig väl för upphandlingar av innovativa inslag eller där marknaden är under utveckling. Men utgångspunkten är olika där Konkurrenspräglad dialog tar fram upphandlingsunderlag i dialogform och Förhandlat förfarande utgår från ett upphandlingsunderlag innan dialog startar.

I en Konkurrenspräglad dialog sker i praktiken ingen förhandling.

I ett Förhandlat förfarande är förhandling ett av verktygen.

Petra Rantzow
Vd, Ecenea Syd

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer om:

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

  • Avslutningsvis anges att i en KPD sker i praktiken ingen förhandling.

    Jag brukar tänka att all ”förhandling” som medges i ett förhandlat förfarande (FF) per definition kan ske i en KPD och att den stora principiella skillnaden väl är att i en KPD även upphandlingsdokumentet kan vara ett genuint levande dokument.

  • Hej Petra!

    Gärna en ny artikel på temat ”Detta får du rent konkret/praktiskt förhandla om vid annonserad upphandling”. Förhandlat förfarande med föregående annonsering utgör kanske 2% av de förfaranden som används och förmodligen beror denna låga siffra inte på att det är svårt att uppfylla rekvisiten för förfarandet utan för att det saknas erfarenhet, enhetligt synsätt, samt uppdaterade och praktiska vägledningar på området.

    Eftersom förhandling varken får avse tilldelningskriterierna (BÖR kraven) eller minimikraven (SKA kraven) är det svårt för en vanlig upphandlare att avgöra vad det är man egentligen ska förhandla om. Det är lätt att tankarna glider till frågan om prutning av pris, vilket visserligen är tillåtet men knappast kan anses vara syftet med förfarandet givet dess beskrivning och rekvisit.

    Som framgår av lagtexten ska förhandlingarna avse ”förbättringar i anbudet”. Problemet med detta är principen om transparens. Normalt ska förfrågningsunderlaget alltid vara såpass tydligt att anbudsgivare kan lämna sitt slagkraftigaste anbud. Om det finns utrymme att förbättra anbudet antyder det att upphandlande myndighet inte varit tillräckligt tydlig i sin kravspecifikation och därmed brustit i transparensen.

    Nu finns det flera sätt att se på detta. T.ex. att man kan uppdatera förutsättningarna/problembeskrivningen från myndigheten och behålla en lagom abstrakt kvalitetsutvärdering som tar sikte på hur väl den föreslagna lösningen motsvarar dessa förutsättningar. Det känns dock som ett sätt att försöka överlista syftet med upphandlingsreglerna.

    Ett annat sätt att se på frågan är att förfarandet endast kan komma att användas om den upphandlande myndigheten inte känner till den bästa lösningen eller mest ändamålsenliga anpassningen och därför måste ingjuta en viss nivå av flexiblitet att anpassa underlaget eller åtminstone utvärderingen efter ny information som inkommer från anbudsgivaren. Med andra ord att tumma på principen om transparens. Denna tolkning skulle ligga mer i linje med rekvisiten, men som sagt bryta mot grundprincipen om transparens (till skillnad från dialogen i KPD som sker innan anbudsfasen).

    Jag tror många skulle ha stor glädje och hjälp av att få litet mer ’konkreta’ exempel på vilka områden som kan förändras vid förhandling och hur detta kan göras på ett sätt som ligger i linje med de allmänna principerna. Som exempel kan följande frågor besvaras:

    * Får upphandlingsdokumenten ändras alls? Om så, vilka delar? Förutsättningar, utvärderingsmodellens viktning, kontraktsvillkor?

    * Om anbudsgivarnas anbud får förbättras; betyder inte detta i så fall att UM inte varit tillräckligt tydliga i sina krav för att det bästa möjliga anbudet skulle kunna formuleras utifrån förfrågningsunderlaget? Om så; hur uppräthålls då transparensprincipen?

    * Om det handlar om att få UMs välsignelse för alternativa lösningar som kanske skulle riskera att förkastas, hur kan då underlaget sägas vara transparent nog från början?

    * Om hela bakgrunden till förfarandet är att UM inte har hela bilden framför sig utan måste lyssna på anbudsgivaren för att bilda sig en uppfattning om hur uppgiften ska lösas, hur kan då detta ske på ett ändamålsenligt sätt om varken minimikrav eller tilldelningskriterier i upphandlingsdokumenten får ändras (eller tillföras)?

Lämna din kommentar

Fler artiklar om Förhandlat förfarande