Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

KPD kontra FF – olika utgångspunkter

ExpertkommentarDet finns stora fördelar med att förhandla eftersom köpare och säljare då kan mötas i en gemensam överenskommelse. Men det är också viktigt att ha en dialog, ibland kanske viktigare. Många upphandlare är särskilt intresserade av dialogen och nyfikna på vad som kan förhandlas, skriver Inköpsrådets expert Petra Rantzow.

| 2021-12-27
Petra Rantzow är en av Inköpsrådets experter.

Konkurrenspräglad dialog kommer ofta upp som samtalsämne men många känner en osäkerhet kring vad som är dess fördel eller nackdel.

Eftersom jag fokuserar på möjligheten till förhandling för upphandlande myndighet så har jag benat ut vad som skiljer en konkurrenspräglad dialog och ett förhandlat förfarande med föregående annonsering.

Det är främst utgångspunkten som skiljer sig. Båda två förfaranden startar likadant med en ansökansfas, fas 1, där ingen förhandling sker, med kvalificering och eventuellt urval.

I en konkurrenspräglad dialog övergår det sedan till en dialog vilken syftar till att tillsammans ta fram lösningar som möter beställarens behov. Upphandlingsunderlag för fas 2 tas fram vid dialogformen. Dialog sker fortsatt fram till att upphandlande myndighet funnit den eller de lösningar som tillgodoser dess behov, förhandling förekommer inte.

Upphandlande myndighet kan successivt utesluta lösningar som inte matchar behovet. Upphandlande myndighet annonserar sedan fas 2. De deltagande anbudssökandena lämnar därefter slutliga anbud i upphandlingen.

Utrymmet för förhandling är ringa efter att slutliga anbud är inlämnade. En anbudsgivare kan klarlägga, precisera och optimera sitt slutliga anbud. Av förarbetena framgår att en optimering av anbud innebär att slutliga anbudet får ändras materiellt.

Förhandling i detta skede är inte att förändra innehållet i anbudet utan får endast användas i syfte att bekräfta villkoren i anbudet. Förhandlingen får inte leda till att väsentliga aspekter i anbudet eller upphandlingen ändras i sak eller riskerar att snedvrida konkurrensen eller orsaka diskriminering. Detta innebär att det inte finns utrymme för några egentliga förändringar i anbudet.

Om vi jämför det med förhandlat förfarande med föregående annonsering.

Starten är som sagt densamma, en ansökan lämnas in i fas 1. Efter kvalificering och eventuellt urval av ansökanden annonserar upphandlande myndighet fas 2, kravställan för leveransen. Efter det startar dialog och eventuell förhandling. Enligt förarbetena får förhandlingarna avse alla aspekter av de aktuella varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna, innefattande till exempel kvalitet, kvantiteter, handelsklausuler samt sociala, miljömässiga och innovativa egenskaper.

Förhandlingen ska avse förbättringar i anbuden och får inte avse minimikraven och tilldelningskriterier. Förbättringen kan avse en anpassning av det redan offererade föremålet för upphandlingen eller ett byte av föremålet så länge båda föremålen uppfyller kraven och att de grundläggande principerna iakttas. Förhandling kan avse pris eller kvalitet.

Förhandlingarna får delas upp i successiva steg för att minska antalet anbud. Anbudsgivare ska lämna in slutliga anbud i upphandlingen efter genomförda förhandlingar och kan då korrigera sitt tidigare inlämnade preliminära anbud (ursprungliga anbud). De slutgiltiga anbuden får inte vara föremål för förhandling.

Jag tänker oftast i bilder så jag har ritat två flödesskisser för att få klarhet (i mitt huvud i alla fall). Det är alltså ganska stora skillnader mellan dessa två förfaranden. Båda kan uppnå tänkt syfte, då dessa lämpar sig väl för upphandlingar av innovativa inslag eller där marknaden är under utveckling. Men utgångspunkten är olika där Konkurrenspräglad dialog tar fram upphandlingsunderlag i dialogform och Förhandlat förfarande utgår från ett upphandlingsunderlag innan dialog startar.

I en Konkurrenspräglad dialog sker i praktiken ingen förhandling.

I ett Förhandlat förfarande är förhandling ett av verktygen.

Petra Rantzow
Vd, Ecenea Syd

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "KPD kontra FF – olika utgångspunkter"

  1. anonym skriver:
    2022-01-10 kl. 12:51

    Avslutningsvis anges att i en KPD sker i praktiken ingen förhandling.

    Jag brukar tänka att all ”förhandling” som medges i ett förhandlat förfarande (FF) per definition kan ske i en KPD och att den stora principiella skillnaden väl är att i en KPD även upphandlingsdokumentet kan vara ett genuint levande dokument.

    Svara
  2. T skriver:
    2022-01-16 kl. 21:47

    Hej Petra!

    Gärna en ny artikel på temat ”Detta får du rent konkret/praktiskt förhandla om vid annonserad upphandling”. Förhandlat förfarande med föregående annonsering utgör kanske 2% av de förfaranden som används och förmodligen beror denna låga siffra inte på att det är svårt att uppfylla rekvisiten för förfarandet utan för att det saknas erfarenhet, enhetligt synsätt, samt uppdaterade och praktiska vägledningar på området.

    Eftersom förhandling varken får avse tilldelningskriterierna (BÖR kraven) eller minimikraven (SKA kraven) är det svårt för en vanlig upphandlare att avgöra vad det är man egentligen ska förhandla om. Det är lätt att tankarna glider till frågan om prutning av pris, vilket visserligen är tillåtet men knappast kan anses vara syftet med förfarandet givet dess beskrivning och rekvisit.

    Som framgår av lagtexten ska förhandlingarna avse ”förbättringar i anbudet”. Problemet med detta är principen om transparens. Normalt ska förfrågningsunderlaget alltid vara såpass tydligt att anbudsgivare kan lämna sitt slagkraftigaste anbud. Om det finns utrymme att förbättra anbudet antyder det att upphandlande myndighet inte varit tillräckligt tydlig i sin kravspecifikation och därmed brustit i transparensen.

    Nu finns det flera sätt att se på detta. T.ex. att man kan uppdatera förutsättningarna/problembeskrivningen från myndigheten och behålla en lagom abstrakt kvalitetsutvärdering som tar sikte på hur väl den föreslagna lösningen motsvarar dessa förutsättningar. Det känns dock som ett sätt att försöka överlista syftet med upphandlingsreglerna.

    Ett annat sätt att se på frågan är att förfarandet endast kan komma att användas om den upphandlande myndigheten inte känner till den bästa lösningen eller mest ändamålsenliga anpassningen och därför måste ingjuta en viss nivå av flexiblitet att anpassa underlaget eller åtminstone utvärderingen efter ny information som inkommer från anbudsgivaren. Med andra ord att tumma på principen om transparens. Denna tolkning skulle ligga mer i linje med rekvisiten, men som sagt bryta mot grundprincipen om transparens (till skillnad från dialogen i KPD som sker innan anbudsfasen).

    Jag tror många skulle ha stor glädje och hjälp av att få litet mer ’konkreta’ exempel på vilka områden som kan förändras vid förhandling och hur detta kan göras på ett sätt som ligger i linje med de allmänna principerna. Som exempel kan följande frågor besvaras:

    * Får upphandlingsdokumenten ändras alls? Om så, vilka delar? Förutsättningar, utvärderingsmodellens viktning, kontraktsvillkor?

    * Om anbudsgivarnas anbud får förbättras; betyder inte detta i så fall att UM inte varit tillräckligt tydliga i sina krav för att det bästa möjliga anbudet skulle kunna formuleras utifrån förfrågningsunderlaget? Om så; hur uppräthålls då transparensprincipen?

    * Om det handlar om att få UMs välsignelse för alternativa lösningar som kanske skulle riskera att förkastas, hur kan då underlaget sägas vara transparent nog från början?

    * Om hela bakgrunden till förfarandet är att UM inte har hela bilden framför sig utan måste lyssna på anbudsgivaren för att bilda sig en uppfattning om hur uppgiften ska lösas, hur kan då detta ske på ett ändamålsenligt sätt om varken minimikrav eller tilldelningskriterier i upphandlingsdokumenten får ändras (eller tillföras)?

    Svara

Lämna ett svar till T Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Umeå kommun söker upphandlingschef till stadsledningskontoret

IT-upphandlare till Sollentuna kommun

FOI söker erfaren upphandlare till Kista

FOI söker avtalscontroller till Kista

Petra Rantzow

Petra Rantzow har arbetat med inköp och upphandling i mer än 20 inom både privat och offentlig sektor, i dag driver hon ett konsultbolag. Petra brinner för att utveckla både professionen men också processerna samt tillvarata innovation. Hon anlitas ofta som föreläsare.
Upphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdetUpphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdet
Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenserKvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Ingen preskription för successiva avtalsändringarIngen preskription för successiva avtalsändringar
Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Anders Thefe : JO-kritik står fast, kan inte överklagas
Varför?
Anders Thege : JO-kritik står fast, kan inte överklagas
Ja, det är bara att konstatera att JO bara är ett politiskt instrument vars mål är att skydda myndighetets beslut.…
Björn : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Jag skulle säga att om anbudsgivare tillåts välja 2 valfria referenser från senaste X år tillbaka så ska en myndighet…
Kerstin Karlsson : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Jag håller med Monica här ovan. Hur ska man annars bli av med en leverantör som inte sköter sig. Att…
Kristian Pedersen : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Tack för kommentarerna på artikeln! Jag är beredd att hålla med Fredriks kommentar ovan. Kammarrättens domskäl är, som sagt, korta…
Senior upphandlare : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Inte lätt att bli av med dåliga leverantörer. Dags att göra något åt den stränga domstolspraxisen i Sverige. Som upphandlare…
Fredrik : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Jag tolkar det som att man möjligen "övergjorde" det från kommunens sida, när man försökte hänga upp resonemanget på sådana…
Monica : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Själva syftet med interna referenser är ju att kunna göra som kommunen gjort. Man vill inte ha tillbaka en leverantör…
Jon : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Startdatum för referensuppdragets genomförande är väl ändå ingen företagshemlighet. Det är väl uppgifter om själva kunden, kontaktpersoner hos kunden osv…
Zebastian : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Referensuppdrag*

Senaste inläggen

  • Upphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdet
  • Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
  • Ingen preskription för successiva avtalsändringar
  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 november
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026
  • Robusta IT-avtal | Hösten 2026