Utvärderingen bygger på ett regeringsuppdrag som nu resulterat i ett beslut av Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren med ett antal förslag för regeringen att fundera över.
Det var 1 juli 2014 som direktupphandlingsgränsen enligt LOU höjdes ordentligt – från 287 000 kronor till 505 800 kronor. Samtidigt infördes krav på riktlinjer och dokumentation för upphandlande myndigheter.
Reformen får i stora drag godkänt av Statskontoret – om än med garderingen att bristande statistik gör jämförelser med tiden innan 2014 svåra.
Statskontorets bedömning är att de högre direktupphandlingsgränserna troligen bidragit till lägre totalkostnader för upphandling, att medvetenheten om konkurrensutsättning ökat och dokumentationsplikten i viss mån ökat öppenhet och medvetenhet om korruptionsrisker.
Statskontorets analys bygger bland annat på en enkät som gick ut i slutet av förra året och som besvarades av närmare 400 upphandlande organisationer. Jämförelser har också skett med en tidigare granskning av Konkurrensverket.
Riktlinjer för direktupphandling finns numera i 93 procent av organisationer som omfattas av LOU, enligt utvärderingen.
Men riktlinjernas utformning varierar mycket mellan olika organisationer och kan ha dålig följsamhet med den vägledning i form av tio punkter som Konkurrensverket tagit fram.
Statskontoret anser att väsentliga uppgifter som bidrar till öppenhet och att motverka korruption inte finns med i riktlinjer hos en del organisationer.
Regeringen föreslås nu agera för att en förordning ska säkerställa krav på enhetliga riktlinjer.
Nejra Wiklund, föredragande utredare på Statskontoret, pekar på vikten av tydlighet med stöd av en förordning:
-Idag kan riktlinjerna variera beroende på vilken offentlig organisation som genomför upphandlingen. Detta gör att det finns risk för att organisationer missar väsentliga aspekter av direktupphandlingen, såsom hur man har beaktat möjligheterna till konkurrens i upphandlingen. Enhetliga riktlinjer skulle öka transparensen och göra upphandlingarna mer förutsebara.
Statskontoret vill även se ökad styrning gällande krav på dokumentaton av direktupphandlingar till ett värde över 100 000 kronor
-Vi har i vår utvärdering sett att det kan vara svårt för upphandlande organisationer att leva upp till de egna ambitionerna om dokumentation av direktupphandlingar. Om organisationerna har ett enhetligt förfarande att förhålla sig till i samband med dokumentationen kan det underlätta för dem att leva upp till ambitionerna.
-Även detta förslag bedömer vi skulle bidra till ökad transparens i samband med direktupphandlingar, då bland annat leverantörer skulle veta vilken information de kan begära ut i efterhand, när ett avtal har tilldelats, säger Nejra Wiklund.
Ett tredje område där Statskontoret vill se en skärpning är att göra dokumentation av direktupphandlingar tillgängliga inom en organisation – inte minst för att minska risken för otillåtna direktupphandlingar och även underlätta för eventuell tillsyn av Konkurrensverket.
Statskontoret vill se krav på tydighet var i en organisation som dokumentationen finns att hämta med en ordning som gör den tillgänglig antingen centralt eller på flera uttalade ställen.
Sofie Arebom
Det är en utomordentligt dålig idé, det finns ingen större poäng att vi lägger så stor fokus på mikronivå. Ge istället stöd till de upphandlande myndigheter som brister när det gäller dokumentation och processtyrning – i hur de kan lägga upp sina rutiner istället för att reglera området ytterligare.
Vi får också sätta arbetsinsatsen och kostnaden för den i relation till nyttan med arbetet och arbetsinsatsen, inom en lite större organisation genomförs extremt många småköp. Det är jättebra att alla UM skall ta fram riktlinjer för direktupphandling, hur upplägget skall se ut bör dock inte regleras i detalj.
Fokus borde främst ligga på att höja nivån, kunskapen och stödja utveckling av goda processer för de annonserade upphandlingarna.