Håll isär begreppen

Jag vill tro att många överprövningar av entreprenadupphandlingar eller entreprenadtvister som uppstår hade kunnat undvikas om inblandade parter bara varit något mer pålästa i hur AMA-systemet och standardavtalen ska tillämpas både för sig och tillsammans.

Ett tydligt tecken på att mer utbildning av dessa system behövs är det frekventa användandet av begrepp som inte har den innebörd som (synes) åsyftat.  

Det kan tänkas vara en smal sak, men begreppsförvirringen har nått så långt att ett av begreppen numera har två olika innebörder. Jag tänkte i det följande gå igenom de begrepp som jag genom åren uppfattat ofta används i fel sammanhang och vars innebörd många inom byggsektorn skulle vinna på att repetera (många av begreppen avser entreprenader där AB 04 eller ABT 06 samt AMA AF 12 är tillämplig).

Upphandlingsform
Upphandlingsform är samlingsbegreppet för hur byggherren väljer att upphandla entreprenaden.

Med byggherre menas enligt PBL den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.

Om byggherren upphandlar en entreprenör som, med eller utan underentreprenörer, ska utföra hela entreprenaden benämns det generalentreprenad (ofta förväxlad med entreprenadformen utförandeentreprenad, se nedan).

Väljer byggherren i stället att handla upp flera entreprenörer är det fråga om delad entreprenad där varje entreprenör benämns som sidoentreprenör. Om byggherren vill att en av dessa entreprenörer tidsmässigt ska samordna samtliga entreprenörers arbeten utses denne till huvudentreprenör.

(Något förvirrande har begreppet huvudentreprenör även använts i kollektivavtal för den entreprenör som, oavsett upphandlingsform, ingått avtal med byggherren, där kallad ”ursprunglig beställare”. I och med införandet av Lag (2018:1472) om entreprenörsansvar för lönefordringar har de alternativa innebörden nu fått en plats i lagstiftningen.)

Det förekommer även en hybrid där byggherren upphandlar ett antal entreprenörer i likhet med delad entreprenad men där alla entreprenörer utom en (vanligtvis byggentreprenören) transporteras till att bli underentreprenörer till nämnda entreprenör som efter upphandlingen intar rollen som generalentreprenör. Sådan upphandlingsform benämns samordnad generalentreprenad.

Entreprenadform
Med entreprenadform avses vem av parterna som ska tillhandahålla projekteringen (tekniska lösningar) i entreprenad. 

Historiskt sett har byggherren föreskrivit vilket produktionsresultat denne önskat, alltså tillhandahållit projektering, vilket är den vanligaste entreprenadformen som benämns utförandeentreprenad.

På 1970-talet blev det populärt med entreprenader där byggherren i stället föreskrev krav på funktioner och entreprenören projekterade fram lösningar – totalentreprenad (vilket ofta förväxlas med upphandlingsformen generalentreprenad, se ovan).

Det händer att byggherren handlar upp en utförandeentreprenad men överlåter till entreprenören att projektera för viss del av entreprenaden (exempelvis stommen). Byggherren kan även upphandla en totalentreprenad där byggherren själv gjort betydande projektering av viss del. Dessa delar kallas vanligtvis för insprängd respektive styrd totalentreprenad.

Ibland stöter man på benämningen funktionsentreprenad där totalentreprenad avses. Funktionsentreprenad är ingen entreprenadform utan brukar användas för att beteckna en totalentreprenad där entreprenören även ska svara för drift och skötsel under en period efter entreprenadtiden.

Samverkansformer
Likaså används partnering eller samverksansentreprenad felaktigt som benämning på entreprenadform. Begreppen är synonyma och utgör en typ av samverksansform. Begreppen har troligtvis lika många definitioner som det finns människor tillfrågade därom, men återkommande faktorer är tidigare inblandning av entreprenören och större samarbete med denne, projektuppdelning i flera skeden samt särskilt typ av rörlig ersättning med möjlighet till bonus (incitament).

Varianten strategisk partnering brukar användas på partneringprojektet där första entreprenaden är ett slags pilotprojekt (exempelvis en konceptförskola) som sedan återanvänds i återkommande projekt.

(Det är en vanlig missuppfattning att det endast i partnering förekommer så kallade öppna böcker där entreprenören på ett transparent sätt redovisar sina faktiska kostnader. Sådan öppen redovisning är emellertid alltid obligatorisk när entreprenören ska ersättas för dennes ”självkostnader” (självkostnadsprincipen; oftast i kombination med avtalat procentuellt entreprenörsarvode).)

AB, ABT och AMA AF
Kontrakt- och entreprenad-prefixet
I AB 04 och ABT 06 talas det om kontraktstid och entreprenadtid, kontraktssumma och entreprenadsumma etcetera. Med prefixet kontrakt- förstås att begreppet är kopplat till själva kontraktet och villkoren i dessa, medan det med prefixet entreprenad- kan avses både innehållet i kontraktshandlingarna och information eller överenskommelser under själva entreprenadtiden.

Huvuddel eller etapp
En entreprenad kan delas upp i både etapper eller huvuddelar. En etappindelning (”del av entreprenaden” i AB/ABT) anger under vilken tid visst kontraktsarbete ska utföras och kan vara kopplat till förseningsvite. En uppdelning i huvuddelar förutsätter separata kontraktssummor och innebär i praktiken att huvuddelarna i princip ska behandlas som två separata entreprenader.

Syn och besiktning
Med anledning av ansvarsfördelning mellan parterna avseende befintlig egendom (även tredje mans) kan det ibland vara klokt att kontrollera förekomsten (och frånvaron) av skador före och efter entreprenadtiden. Sådan kontroll benämns i AMA AF som syn och ska inte förväxlas med besiktning av själva entreprenaden (där kontraktsenligt resultat kontrolleras).

ÄTA-arbete och hinder
Med arbete avses alla former av arbetsprestationer (även utredning, projektering, handhavande etcetera), hjälpmedel, material och varor. ÄTA-arbete står för Ändrings-, Tilläggs- och Avgående arbete. Ändringsarbete är egentligen illusoriskt eftersom det i praktiken endast finns tillkommande och avgående arbete.

Villkoren om ÄTA-arbete är bland de vanligaste föremålen för ändringar i AF-delen. Problemet med många villkorsändringar är att de även omfattar avgående arbeten trots att beställarens tanke troligtvis är att villkoret endast ska avse ändrings- och tilläggsarbeten.

Hinder är alla former av omständigheter som inte utgör ÄTA-arbete (eller ökade mängder), som påverkar möjligheten att färdigställa entreprenaden i tid och som entreprenören inte ansvarar för. Hinder har sin egen reglering och ska inte sammanblandas med ÄTA-arbete även om båda kan behöva åberopas samtidigt.

Godkännande slutbesiktning och besiktningsutlåtande
När en entreprenad är klar ska slutbesiktning verkställas. Trots att det är entreprenaden som (eventuellt) godkänns talas det alldeles för ofta om ”godkänd slutbesiktning”.  Motsatsen ”inte godkänd slutbesiktningen” innebär ju att själva besiktningen inte gått rätt till (uppfyller 7 kap. §§ 11-14 i AB/ABT).

Huruvida entreprenaden är godkänd framgår av ett besiktningsutlåtande (och inte ”besiktningsprotokoll” som många synes tro).

Övriga begrepp
Mängdförteckning, teknisk beskrivning eller rambeskrivning

En nödvändig förutsättning för entreprenadupphandling är att beställaren beskriver vilka krav denne har på resultatet av entreprenaden. Sådant underlag skiljer sig åt beroende på entreprenadform.

Vid utförandeentreprenad upprättas en teknisk beskrivning för varje berört fackområde. Vid främst anläggningsentreprenader kan med fördel även mängdförteckning tas fram i enlighet med särskilda Mät- och ersättningsregler (MER). Det vanligaste är att mängdförteckningen och den tekniska beskrivningen för markarbetena upprättas i ett och samma dokument vilket då utgör båda typerna av handling (och ska hanteras därefter).

Vid totalentreprenad är som ovan beskrivet tanken att beställaren till stor del ska ställa krav på funktioner (exempelvis klara av viss typ av verksamhet). Sådana funktionskrav, oavsett tänkt fackområde, ska samlas i en enda handling som benämns rambeskrivning.  

Fastigheter och byggnad
En fastighet är inte, såsom många verkar tro, ett hus eller annan byggnad utan en horisontell indelning av jordens yta (kan även vara vertikalt indelad i så kallade 3d-fastigheter). Fastigheten kan sedan vara bebyggd med en eller flera hus eller andra byggnader och byggnadsverk.

Jakob Waldersten
Bolagsjurist

Saknar du något begrepp eller har något annat exempel på vanlig missuppfattning inom entreprenad och entreprenadupphandling? Kommentera gärna nedan!
Har du frågor om entreprenadupphandling? Mejla info@inkopsradet.se.